Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
65. Johann Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1646 November 30/Dezember 10
[ 28 ] / 65 /–
Ausfertigung: DG, A I 1, Legat . [ 5 ] fol. 984–986; Eingangsvermerk Stockholm 1646
Dezember 17/27.
Antwort auf französisch-venetianischen Vorschlag betr. Stettin. Militärsatisfaktion. Satisfaktion
Hessen-Kassels. Unterredung mit Löben. Vorschlag der pommerschen Gesandten zur schwedischen
Satisfaktion. Wünsche der pommerschen und Stralsunder Deputierten. David von der Osten.
Mildenitz. Beilagen.
Verweis auf Nr. 31, 31 Beilage A, 44 sowie nicht spezifizierte Schreiben intill i
dagh otta dagar sedan. Den 24 huius bekomo vij Nr. 28, theri oss iblandh
annat nådigst blifver befalt att fatta then Pommerske praetensionen i två
punchter och thermedh gifva them keijsl:e och Churbrandenburgiske op-
tionen at vällja hvilkenthera the ville. Nu emedan vår skylligheet är at full-
föllja sådane Eders Kongl:e Maij:tts nådigste befallningh och the Frant-
zöske sampt Venetianiske ambassadeuren Contarini, hafvandes gjordt mig,
Salvio, een proposition (som jagh, Salvius, i mit sidste breef
Nicht ermittelt; vgl. aber [ Nr. 58 ] .
Rosenhanen i itt af den 20 huius [ 20./30. November = Nr. 51 ], som och gick
samma gången copialiter hoos mit, Johan Oxenstiernas, hafva rördt om)
om Stettins cession, väntade vår enhällige declaration tilbakar, så funne vij
för gott at under itt sådant svar communicera them hvarpå Eder Kongl:e
Maij:tt ägen- och äntelige resolution beroor, eftersom vij thet och gjorde
andre dagen efter Eders Kongl:e Maij:tts breefs ankompst, nembl:n den
25 huius [ 25. November/5. Dezember ], med een sådan skrifvelsse som lit. A.
med mehra uthvijsar, fogandes therhoos itt breef till residenten Rosenhanen,
som lit. B. gifver till känna. Hvadh duc de Longueville, som allena togh emot
och brööt op samma vårt breef, hafver då svarat, är under lit. C och D.
Vij hafva och här genom Biörenklou låtit mana på the keijsl:es förklaringh
öfver contentementet för militien och landtgrefvinnans Furstl:e Nåde och
då vijsa them hvadh som var skrifvit till dem Frantzöske. The begärte och
finge theraff een copia. Militien meente the Eder Kongl:e Maij:tt måtte
sjelf afbetala, doch torde thertill finnas någon rådh, när man vore i thet
andra richtigh. Landtgrefvinnans Furstl:e Nådes satisfaction försköte the
inthet, men achtade vara bäst at Eder Kongl:e Maij:tt finge först richtigheet
i sin, fölljandes the Frantzöskes exempell, hvilka hafva medh een clausul
reserverat och förbehållit sigh sine allierades förnöijelsse och at thet Frant-
zöske skulle vara inthet, om foederatis icke skedde contentement.
Her von Löben var hoos oss; honom hafva vij mundteligen sagt hvarpå
Eder Kongl:e Maij:tt består. Han tesmoignerade sigh vara mycket bekym-
radh theröfver, hälst för thet evangeliske väsendet skuldh, hvilket nu
varande i godh förhopningh at komma på fötterne igen, lärer härigenom
taga een stoor skada och komma på största olägenheet. Hans herre, chur-
fursten , kunde inthet taga emot then förre punchten i vahlet, och medh then
andre fölgde inthet annat än nye motus!
Hvadh the Pommerske hafva haft för förslagh at jämka saken emellan Eder
Kongl:e Maij:tt och churfursten, thet sändes then 16 huius [ 16./26. Novem-
ber ] hoos mit, Johan Oxenstiernas, breef
Vgl. [ Nr. 44, Beilage Lit. L ] .
the Pommerske i sitt förslagh näst stiffterne Bremen och Verden syfta på
stiffterne Minden, Ossnabrugge sampt någre stycker af Munster, såssom
ämbterne Meppen, Vechte, Wildzhusen
skapen Höya, Diepholtz (för hvilket huus Brunssvijk Lunenborgh skulle
få vederlagh i stifft Hildessheim och biskop Frantz Wilhelm bekomma stifft
Halberstadt för Minden och Ossnabrugge), Schaumburg och Rawenssberg,
så att Eder Kongl:e Maij:tt måtte få them i satisfaction och propriae securi-
tatis caussa contentera sigh medh een alliance och simultanea investitura
medh churfursten och pommerske landtständernes eedh, som förslaget med
mehra uthvijsar. Theröfver at ofvanbem:e stiffter äre komne på tall, skola
i Munster allehanda discurser vara fallne. Hvadh Generini skrifver therom
till migh, Salvium, finnes under lit. E.
Deputati Pomeranici säija emot oss at theras principaler ställa till Gudh och
the höga hufvuderne, som sigh emellan tractera, hvem som behåller Pom-
meren , antingen Eder Kongl:e Maij:tt eller churfursten. Theras förnämste
omsorg och bekymmer är: 1) att om Eder Kongl:e Maij:tt thet bekommer,
landtständerne då med maneer måtte göras löös uhr then plicht och eedh
the äre churfursten medh förvant; 2) at theras vällfångne iura och privilegia
må blifva behållne och vidh macht.
Sedan the hafva seedt vår skrifft i Munster uthgifvin till the keijsl:e, hafva
the och the Stralssundiske varit hoos oss och varit bekymrade öfver någre
saker, förmodandes at Eder Kongl:e Maij:tt inthet skall i längden vella
bestå på 1) at everdeligen behålla sine guarnisoner i städerne och the ohrter
som nu för kriget och dess fahra äre besatte, efter thet vore två distincta
at hafva ius praesidii och hålla praesidium i een ohrt, när ingen nödh och
fahra är förhanden; 2) att licenterne, som under kriget och för krigzlasten
äre opkomne och införde, skole efter sluthen fridh continueras som förr;
3) att privilegium de non appellando skall therhän förståås som ville Eder
Kongl:e Maij:tt afskära undersåterne vägen till tribunal imperii; the för-
moda at Eder Kongl:e Maij:tt blifven vidh thet som the keijsl:e på then
punchten hafva svarat och determinerat summam appellabilem. Häröfver
vella the som the säija skrifteligen opsättia sitt betänckiande till nästa post
och bedja at Eder Kongl:e Maij:tt ville därhän dirigera sine consilia att
landtständerne i Pommeren, som för the keijsl:es besvär i slijka fall hafva
tagit sin tillflycht till Eder Kongl:e Maij:tt, må, när friden sluthes, hafva
at frögda sigh af thensamma och kunna säija att the och äro efter så marg-
fallige uthståndne besvärligheeter och unfångne contestationer om sine
privilegiers conservation thervidh erhallne blefne.
Vij göra vårt till at hålla desse deputatos i godh humeur . The synes och
kunna medh een ringa tingh ställas och dragas till at disponera sine princi-
paler . Rung
Runge; vgl. [ Anm. 2 S. 26 ] .
Stettin , som han på then tijden miste och referendarius Bogisslaff Philip
Gemeint ist wohl Bogislaw Philipp von Chemnitz: * 9. 5. 1605 Stettin, † 17. 5. 1678 Hallsta
Digtuna skn.); Staatsrechtler, schwedischer Historiograph (seit 3. 1. 1644), Hofrat (1675).
Vgl. ADB IV S. 114–116 ; SMK II S. 95; Elgenstierna II S. 12.
nu hafver; kunde han nu få in eventum tillsäijelsse och framdeles, om Eder
Kongl:e Maij:tt behöllo heela Pommeren, få i thet quitterade beneficii ställe
exspectantzen på praeposituren i collegialkyrkian uthi Colbergh på visse
conditioner, torde thet hjelpa något.
The hafva fåt skrifvelsse uhr Pommeren och efterrättelsse att Dawidh von
der Osten
annan ther i Pommeren illa an, för thet the hafva hafft betänkiande att
antagan iblandh capitularerne i Camin. The contestera medh höge ordh att
thet inthet är skeedt för någon annan orsak än för hans, von der Osten
inhabilitet skuldh. The sväria på statuta capituli och obligera sigh at vällja
och taga emot then af adell, som äre lärde, eller, ther iblandh adell inge
sådane funnes, graduerade personer; nu vore inthet hoos Dawidh von der
Osten samma qualitet, therföre hafva the för sin conscientz inthet kunnat
anamma honom. Mildenitz
them förestält, hafva the gärna och ovägerligh emottaget, så at the icke af
illevillja, uthan för ofvanbem:e orsak allena hafva måst uhrsächta sigh,
allerunderdånigst förmodandes att Eder Kongl:e Maij:tt hafver sin reflexion
therpå och inthet förmärker thet medh onåder.
Evangelici status, som här pläga vara, äre efter handen åter hijtkomne.
Hvadh the keijsl:e här hafva uthgifvit som ytersta media reconciliationis
in puncto gravaminum, thet är under lit. F. Härhoos fogas itt breef ifrå
staden Erffurt till Eder Kongl:e Maij:tt, therpå thess deputerade
Bürgermeister Johann Hallenhorst, Syndikus Rudolf Geisler; vgl. APW [ III D 1 S. 353 ] .
underdånigheet vänta E. K. Maij:tts allernådigste svar hijt tilbakars igen.
Inkomne aviser äre under lit. G.
C: 989 Rosenhane an Johan Oxenstierna. Münster 1646 November 27/Dezember 7 [Nr. 59]
D: Schreiben Longuevilles fehlt.
E: 990–991’ Generini an Salvius [Ausfertigung]. Münster 1646 Dezember 7