Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
5. Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna Stockholm 1646 Oktober 17/27
–/ 5 /–
Axel Oxenstierna an Johan Oxenstierna
Stockholm 1646 Oktober 17/27
Eigenhändige Ausfertigung: J. Ox. Slg. B: II, E 979, fol. 310–310’ = Druckvorlage; Ein-
gangsvermerk Osnabrück 1646 November 3/13. Druck: Gjörwell S. 310–312.
Unterredung mit Chanut über die Satisfaktion. PS: Privata.
Din schrijffvelse aff den 29 septembris kom här an den 15 huius, och ändoch
mig intet felar materie att schrijffva om så faller mig doch tijdhen för kort.
Den Francöseske residenten m:r Chanut haf:r hollet mig uppe medh sine
discurser öf:r 3 tijmar in i mörked, at jag neplig〈en〉 denne gongen hinner
at schrijffva Dig till. Hans discurser, sosom uthur ambassadeurers i Munster
befalning, gåå därpå uth att, efter communication om den Francöseske
satisfaction, styrkia oss till remitteranded aff våre postulater och satisfaction,
och ded medh en hoop och argumenter tagne 1) uthur verldennes ostadige
lop, 2) månge store besvär, 3) landz förderff, 4) invidie och anned slijkt,
som alt i sig sjelfft ähr gott och lather väl höra sig, men må stelles oss till
betenkiande med stoor moderation sedhan deras satisfaction ähr beveljadt
till deras säkerheet och nöije Han begärede därföre at Eder mandata
sufficientia mote tilskickes at sluta saken, ty eljest skulle tractaterne illa
afflöpe.
Jag remonstrerede Eder haffva fulmachtt och nöijachtig potestet at tractera
och sluta. Sjelffve postulaterne vara billige och medh heder och säkerheet
intet kone affskäres och så skickade att vart förbundhz fästheet intet kunde
medh minder bestå, där conditionerne i någon motto bleffve förminskadhe,
samptt annad slijkt hvadh som i sinned kom. Dette ähr så summan däraff.
Samme discurs haf:r han fördt med rijksdrotzsätten. Jag haf:r intet velat
vijdhare svara honom, uthan han mig bedet at betenkia saken bettre och
hjelpa till moderation. K. son, Du sijr af Kong. M:ttz förre breff des
endelige resolution och så Hen[ne]s K. M:ts tankar om samme saak och
armistitio. Dette holler jag heelt intet got, och såframpt ded någorlundha
ähr till at undvijka, så göre I bettre at I undanböija stillestandedt till at
förhindra alle debaucher i vår armee.
PS: Privata im Zusammenhang mit der Beisetzung der Gattin J. Oxenstiernas.