Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
3. Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1646 Oktober 15/25
Scan XML http://apw.digitale-sammlungen.de/Band/APW II C 3/Dokument/3

23
[ 1 ] / 3 /–

24

Johan Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


25
Osnabrück 1646 Oktober 15/25

26
Konzept (von der Hand Biörenklous)

40
Biörenklou benutzt eine Reihe Kürzel oder deutet Buchstaben nur an. Diese Kürzel werden im
24
folgenden aufgelöst; es heißt also stets churfursten statt chu[r]f[ur]sten oder chu〈r〉f〈ur〉sten,
25
fulmacht statt fulma[c]ht, uth … statt u[t]h … oder u〈t〉h …, någon statt n[å]gon;
26
som, igen, men, man, emellan u. ä. statt so〈m〉, ige[n], me[n], ma[n].
27
Biörenklou (Biörneklou), Mattias (bis zur Nobilitierung 1646: Mylonius): * 26. 12. 1607
28
Västerås, † 20. 8. 1671 Stockholm, Lehrer Magnus de la Gardies (vgl. Anm. 1 S. 13), Professor
29
der Rhetorik in Uppsala, diplomatisch tätig seit 1636, Kanzleisekretär (1640), Legationssekretär
30
bei den schwedischen Gesandten in Osnabrück (1643–1647), Nachfolger Rosenhanes (vgl. Anm. 1)
31
als Resident in Münster. Vgl. Elgenstierna I S. 411f.; Odhner S. 116; SMK I S. 324f.
: J. Ox. Slg. A II, E 921.

27
Fehlende brandenburgische Vollmacht für Partikularverhandlungen. Pommern ( Teilungsvorstel-
28
lungen ).

[p. 4] [scan. 60]


1
Vij hafve sedt bade af Nr. 1 , jämvähl och af thet som the i Münster skrefve
2
hijt till sijne medständer

32
Vgl. Schreiben der evangelischen Gesandten zu Münster an die evangelischen Gesandten zu Osna-
33
brück betr. modum et locum tractandi gravamina. Münster 1646 Oktober 8/18 ( Meiern III
34
S. 397f. , vgl. auch 396f. , 399–404 ).
att the ursächte och uth[t]yda the Chursaxiskes
3
förehafvde på bäste matton. Thet är mechtog väl gjordt att her residenten
4
på sin ort hålle them af the evangeliske som äre i Monster i god houmeur
5
och tyelen att the stämma med them som här äre öfvereens.
6
Sedan vij den 6 huius [ 6./16. Oktober ] finge ordre af H. K. M.

35
Vgl. APW II C 2 Nr. 192.
att ange
7
tractat med the Churbranburgiske hafve vij den 10 huius [ 10./20. Oktober ]
8
talt med them alle her ihop

36
Vgl. APW [ II C 2 Nr. 209 S. 511 Z. 31ff. ] , [ S. 512 ] .
och i dag åter med greffven aff Witgensteyn

37
Johann VIII. Gf. zu Sayn-Wittgenstein in Wittgenstein, auch Gf. von Ho(he)nstein in Lohra
38
und Klettenberg: * 14. 10. 1601, † 2. 4. 1657, brandenburgischer Prinzipalgesandter auf dem
39
Westfälischen Friedenskongreß. Vgl. ADB XLIII S. 619–623 ; APW II C 2 S. 3 Anm. 3;
40
Grossmann ; Isenburg IV T. 11; UuA IV S. 347f. und hierzu Meiern , Acta Execu-
41
tionis Pacis I S. 18, 20; Nég. secr. II p. 230.

9
allene. The hafve ännu ingen fulmacht, men hoppes få henne när churfürsten
10
kome till Raffensberg

42
Gft. Ravensberg.
43
Der Kf. von Brandenburg befand sich zu dieser Zeit auf der Reise in die Niederlande und wurde
44
in Westfalen erwartet.
45
Die Vollmachtenfrage spielt in den kommenden Wochen eine wichtige Rolle.
. Thet är altså inthet i sjelffva saken som förbundlig
11
kan vare förefallet. Uthi sijne discurser hålla the vijdt i fältet och slå mechtog
12
orijmlige saker före. Vij hafva optecht m:r de la Cour Grouillard

46
Groulart, Henri, Seigneur de la Court: französischer Resident in Osnabrück von 1646 bis 1648;
47
er trat am 15. März 1649 an die Stelle Serviens in Münster. Vgl. APW [ III D 1 S. 356 ] .
härom,
13
och som Witgensteyn i dag sade, skall han, Crouillard, hafve recommenderet
14
them avancement af samme tractat. Om her residenten komme med alle
15
eller enthera af plenipotentiariis Gallicis till talss, så ville han och låta them
16
vetta af then ordre vij i thetta falet hafva, jämvähl att vij strax hafve thet
17
notificeret åt the Brandenburgiske och offereret them tractate. The låtz
18
hafva lust thertill, men hafva ingen fulmacht och differerer till thess the få
19
tale med churfursten. Vij hafva på allahanda sätt försöcht och begärt the
20
ville seja oss hvad churfursten skulle begäre för stifter igen, såframpt han
21
skall mijsta hela Pomern. Om K. M. inthet kunde nå hele Pomern, uthan
22
thet skulle deles emellen the bägge, så kunde man liqvel effter en slijk
23
apertur ju bättre skicke sig emot the keijserlige. Men man hafver theri

[p. 5] [scan. 61]


1
inthet synnerligen kunnet uthrätte. Effter Witgensteyn brukade i dag sijne
2
förre driste contestationer, att churfursten inthet ingår någon tractat om
3
vederlag för hela Pomern, men begärte vij ville gifve nogot förslag, så
4
innuerade vij att i K. M:ttz vegnar man pacis et amicitiae caussa till äfven-
5
tyrs måtte släppe ämpterne Stolpe

28
Stolp, Stadt in Hinterpommern, an der Stolpe gelegen.
, Slage

29
Schlawe – vgl. UuA IV S. 423 Anm. 1.
, Rugenwalde

30
Rügenwalde, Stadt in Hinterpommern an der Mündung der Wipper in die Ostsee.
och Nyenstetin

31
Neustettin, Stadt in Hinterpommern.
,
6
jämvehl ändå nogot inemoot Schiffelbeyn

32
Schivelbein, Stadt in Hinterpommern.
. Thermed hade churfursten en
7
heel tractum ända uthför Nyemark

33
Neumark, Provinz.
i sjön och vijd Rugewald och Stolpe
8
två hampnar. När man seer effter 〈chusten〉 och betrachter situm af the
9
empterne, så liggie the vehl för churfursten; och thet öfrige i Hinderpomern
10
återigen för K. M:tt och then Förpomerske staten, hvilken inthet kan bestå
11
säker såframpt Stetin, Wollin och Cammin

34
Gemeint ist das Stift Cammin.
skulle söndras therifrån; och
12
thesse platzerne fodra åter the som onämpde äre delss till sitt försvar, delss
13
till sitt underhåll. Oderströmen, som är publique, kan churförsten ändå
14
bruke som för och therpå lijde ingen bräch. Ifall thet skulle therpå komme
15
H. K. M. quitterer fyra så sköne ämpter, ther thee förstlige änkier nu
16
hafve sitt rijkelige och honorable entretenement

35
Vgl. Wehrmann S. 111f. (Treptow a. R. – Witwensitz der Witwe Philipps II. von Pommern,
36
Sophia, bis 1658; Neustettin – bis 1650 Sitz der Witwe des Hg. Ulrich, Hedwig von Braun-
37
schweig ).
och amptet Schlege

38
Schlawe (vgl. [ Anm. 2 S. 5 ] ).
ther-
17
åfvanpå , så kunde thet inthet annars skee än att chronen finge therföre i
18
vederlag stifftet Minden med dess pertinentier. Thenne var discours, hållen
19
med greffven af Witgensteyn, kan her residenten så obiter optechie the
20
Fransiske. Thet är lijkt att the skole tage ille vijd när the höre Minden
21
nämpnes. På thet fallet hafver her residenten argument emot och finner
22
uthveger att remonstrere billigheten af svar postulato.

Dokumente