Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
380. Salvius an die Königin Hamburg 1645 August 19/29 Pr.: Stockholm 1645 September 8/18
380
Salvius an die Königin
Einen fast gleichlautenden Brief, der – nach Anrede u. Nachschrift zu urteilen – an den
Reichskanzler Axel Oxenstierna gerichtet war, scheint Salvius an Joh. Oxenstierna gesandt zu
haben, da er sich in der J. Ox. Slg. B II vorfindet. Entgegen der Bemerkung in der Nachschrift
zu diesem Brief bat er am gleichen Tage den hier abgedruckten, nicht eigh. Brief an die Königin
abgeben lassen, i hast, wie er beim Datum bemerkt.
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 1221–1222
Finanzen. Kaiserliche Replik auf Proposition II. Jahrelange. Verzögerungstaktik
der kaiserlichen Seite. Militärische Situation. Dänemark.
Jagh är i aftons per posta hijtkommen till Hamburg allenast för feltmarskal-
kens , her Torstenssons, vechslar skuldh.
Einzelheiten dazu: Forderungen der Gräfin v. Brandenstein, des Generalleutnants
King, der Generalmajore Pfuhl, Goldstein u. a. Armeen och legationen moste
för all ting hielpas …
Jagh ärnar här blifva i 14 dagar uthan nogon afsaknadt i Ossnabrügge.
The kaijserische gesandterne föregifva sigh vara färdige medh sitt svar på
vår proposition skiutande skulden af drögzmålet medh uthleffreringen på
ständerne, som ännu icke vore eense de modo consultandi. När nu stän-
derne blifva eense de modo, så moste the kaijserische vijsa them be:te
svar och få theres consens uthi alla puncter, förrän the kunna thet oss til-
ställa . Innan nu the sijnemellan blifva theröffver fulkomligen eense, fruchtar
jagh, thet löper närmare Jul än Michelsmessa. Alle evangeliska hafva
nogra reesor sagt oss, at the approbera vår proposition, så vida hon ännu
lyder, i alle sina puncter och clausuler, at, ther satisfactionspuncten vore
erörtradt, hölle the thet öfrige uthan nogot betänckiandhe. Men at the
kaijserische skulle göra thetsamma, thet troor fuller ännu ingen. Desse-
mellan blifver jagh här färdigh och kan till rättan tidh vara ther igen. Alt
sedan jagh hafver varit här uthe nu på tijonde åhret, hafve the kaijserische
inthet högre practicerat än at separera ständerne från chronorne och desse
från hvarandra och thertil brukat monga vägar. I praeliminartractaten ville
the först ingalunda gifva nogot stånd leigd til tractaten. 2. Ther ock nogon
skulle admitteras, skullet allenast vara nondum reconciliati, hertig Jöran,
landgref Wilhelm och hertig Berndt. 3. När them thet afdisputerades, så
at the moste tilstädia flere, var tertius gradus, at the då icke skulle sielfve
höras, uthan allenast informare regnorum legatos. 4. När 1641 åhrs rijkz-
dagh Kaijsaren intalte, at han moste uthelåta alle desse limitationer uhr
leigderne, så begynte the nu i hufvudtractaten aequivocera på thet ordet
adhaerentes, at thet vore icke substantive til förståendes, uthan adjective,
så at ingen af foederatis statibus skulle förstås under leigden än the som
ännu vürkligen adhaererade chronorne, thet är landgrefvinnan och Strass-
burg , hvilke the kaijsserische nu ock ex illo fundamento vele excludera ex
consultatione caeterorum ordinum. 5. När the nu see, at detta icke ahngår,
uthan at ständerne på chronornes starka invitationer komma proprio jure,
så restringera the conventen allenast på 18 ordines deputatos, af hvilke
12 äre papister och allenast 6 evangeliske, så at Kaijsaren ju må praevalera
votis 6. 6. När thet icke ahngår, vele the hafva them alla til Münster från
Sveriges chrona til Gallos, som icke kunne eller så hårt vela hielpa the
evangelische, göra så thermedh chronorne på hvarannan jaloux, såsom
ville Galli draga all ähran på sigh allena från oss, separera the protesterande
från oss, onerera Gallos medh them och i ändan, när Gallia icke kan för reli-
gionen så tala, göra the ock Gallos odieuse hoos protestantes och separera så
them från hvarandra. 7. När nu ständerne och Galli på vår starka remon-
stration märkia denne pussen och resolvera theremot, trachta nu caesareani
at få be:te ständer in locum tertium föregifvandes, at ingen consultation
kan elliest skee. Men in rei veritate, såsom greffven Lambergs fomalia lydde
til grefven af Witgenstein, damit man könne sie desto bequemer handtieren.
Härvidh stodh saken, när jagh reeste från Ossnabrugge. 8. Men går ock detta
streket icke ahn, såsom jagh icke hoppas, så blifver octavus gradus, at
Kaijsaren uthskrifver en rikzdag kan skee til Cöln eller Dortmünd. Men
ständerne märkia nu mehr och mehr huus Österrijkes maneer. Alla pro-
testerande hafve resolverat at stå fast vidh chronorne, och såsom Kaijsaren,
chronorne och churfursterne hafve deelt sigh på begge örter, Ossnabrugge
och Münster, altså vele både, fursterne och städerne, göra thetsamma,
halfparten til hvarthera orten, at begge chronorne må skee lijka ärä. Och kan
consultationen på thet sättet afvensåväl skee för det ena collegio som thet
andra, anten at the alternatim besökia hvarandra i Ossnabrugge och Munster
eller komme in loco intermedio tilhopa, alla eller genom ett uthskott eller
skrifteligen communicera hvarandra. Då jagh för otto dagar sedan rykte
frå them, sände the til the kaijserische och begärte, at vår proposition och
Kaijsarens svar motte uthan längre oppehollande them uthlefreras. Deli-
berando de re ipsa ville the fuller sielfve finna, hvilken bästa modus deli-
berandi skulle blifva. Hvadh theropå folgdt är, varder jagh härnäst för-
nimmande och i underdånigheet berättande. Hvar veka går posten två
gånger mellan Ossnabrugge och Hamburg.
I erflanden arbetar Kaijsaren starkt opå at separera Ragoczy från chro-
norne . Vij hafve sellan communication tädan, efter alle vägar äre slutne
theroppe af fienden. Man hoppyxas, ag Rakoczy är beständigh och att alt
står ännu väl. Guarnisonen i Magdeburg hafver genom ett uthfall giort
Pentzes regimente nogon skada. Den Danske marsken Bille hafver i Hollstein
infallet öffversten Wurtzburgs regimente och fått honom fången. Bremer-
vörde är erstiget aff Gluckstädterne, men nu åter af the våra beränt igen.
Det är all den skada, som vij hafve nyligen fått. Medan nu den Danske
freden skrifves vara sluten, Kaijsaren hafver tree armeer på halsen i erf-
landen . The Bayerische hafve fått hugg vidh Nordlingen, Galli prosperera
i Flandern och Catalonien, Parlamentet i Engelland victoriserar, Turken
faller Christenheeten ahn; så meenar man, at hus Österrijke skal hafva
tämmeligh orsak at länkia sigh närmare til friden, ther thet icke låter
den förmeente reputationen råda öffver alle andra considerationer.
Nogra dagar för mitt afreesande hafver den kaijserische gesandten Crane
sagt moot grefven af Witgenstein, at the kaijserische vore försäkradhe, thet
kungen i Danmarck
In dem Brief des Salvius an Joh. Oxenstierna, Hamburg 1645 August 19/29 heißt es: … I
förgår kom en express från Köpenhampn, sänd af deputatis Hamburgensibus thersamma-
städes til rådet här i staden. Han bringer tijdender och bref, at friden medh Danm. är
vist sluten den 8./18. Aug. och nu ratificationerne sänd till begges kongelige hoffven …
u. in einem undatierten Brief [ August ] desselben an denselben aus Hamburg mit dem Vertrags-
text als Beilage: The Holländske gesandterne reeste i dagh hädan … åt Holland,
berättade migh, at den 13./23. Aug. var friden medh Danmarck sluten och under-
skrifven . Den 13./23. Septemb. skulle ratificationerne vidh Markaridh uthvechslas …
folgen Einzelheiten über die weitere Durchführung (Eig. Ausf.: J. Ox. Slg. B II).
Salvius schickte am 9./19. Sept. von Hamburg ein Paket aus Schweden an Joh. Oxenstierna
weiter und bemerkt dazu: … hafver theri sedt sielfva instrumentet aff fridzfördraget.
Juthen haffver theri tämmeligen betalt Elfzborgslösen! Om icke Svenske låta tryckiat,
troor jagh inthet, at the Danske skole medh thes publicerande sökia nogon ähra.
Gudhi vari loff (J. Ox. Slg. B II ). Vgl. Nr. 385.
Kaijsaren kunde ock tillijka sluta i Ossnabrugge. Men thet kungen i Danm.
låttes vela sluta, vore allenast til at amusera the Svenska, till thes sijda hösten
drifver flottarne heem och armeen i guarnisonerne. Ther ock Danm. sluter,
låta här the Danske och Holsteinische förlyda sigh, at han den friden icke
längre, än til thes han seer sitt rahn at revangera sigh. Men Gudh och E.
Kon. M:ttz kongelige försichtigheet varder alt sådant förebyggiande …