Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
379. Joh. Oxenstierna an die Königin Osnabrück 1645 August 15/25 Pr.: Stockholm 1645 September 8/18
379
Anbringen Wittgensteins: Vorschläge Longuevilles betr. modus consultandi, trans-
latio ordinum ad locum tertium, Stimmenbeschränkung bei einzelnen katholischen
Gesandten. – Besprechung mit Lampadius u. Scheffer darüber. Besuch Serviens.
Verhandlung des kulmbachischen Gesandten aus Münster. Verhandlungen des Für-
sten- u. Städterates in Osnabrück. Stellungnahme dazu. Kriegslage.
Eder Kongl:e Maij:tt hafver förmodeligh af Nr. 353, 357, 359, 367,
369, 373 u. 378 förnummit, uthi hvadh vidhlyftige och onödige disputer
vederparten hafver, strax eftersom propositionerne den 1./11. Junii vore
uthlefvererade, invecklat the här närvarande Romerske rikssens ständer
öfver modo consultandi. Thesamma vahra och drifves här ännu. Och
efter man inthet än kan see och vara viss på, huru snart the skola kunna
förlijkas theröfver, eller och, ther thet skulle innan kort kunna skee, andre
drögzmål synes villia infalla och tijden gå sin koos, förän the keijss:e och
ständerne hinna öfverläggia thet som är proponerat, så hafver h:r Salvius
funnit för gott att nyttia thenne tijden och i går begifvit sigh härifrå till
Hamburg at ther beställa om subsidierne och sine particular saker. Hvad som
här kan i medier tijdh förefalla, skall efter Eders Kongl:e Maij:tts aller-
nådigste ordre, min förmögenheet och ringa förståndh jagh taga i acht och
efter handen öfverskrifva.
Uthi Nr. 373 u. 378 bleef rördt, huru illa the andre ständerne hafva varit till-
fridz medh the churfurstl:es collegial sluth öfver then här förestälte frågan
de modo agendi, jämväll hvadh resolution the sigh emellan hafva fattat och
them churfurstl:e till svar skrifteligen låtit tillställa. Med samma furstl:e
och städernes betänkiande hafva the affärdat then Culenbachiske gessand-
ten Dr. Muller till Munster at communicerat med the ther närvarande furstl:e
och städtiske. Medan han var ther, nembl:n then 2./12. huius, vijste grefven
af Wittgenstein oss itt breef ifrå then Churbrandenburgiske abgesandten i
Munster, honom von Heyden, theruthi mältes, at duc de Longueville be-
gärte , the Churbrandenburgiske, som här äre, ville, efter residenten Rosen-
hanen var hijt reester at möta sin hussfru, med oss commnuicera och sedan
låtan vetta sitt och vårt sentiment 1. om modo consultandi, slåendes han
före een alternation, så at sambtlige ständerne i alle 3 collegierne skulle
blifva ihoop på een ohrt, allenast till een tijdh och sedan then vore uthe,
strax byta om och föllias alle åt till then andre; till exempel, begynna i Mun-
ster och sedan, när the på någon tijdh hade varit ther, måtte the komma hijt
och här på lijka sätt som i Munster consultera; thet 2 de , som duc de Lon-
gueville hafver framstält, var att varna the Churbrandenburgiske för trans-
latione ordinum ad locum tertium; till thet 3 die att hafva acht på the catho-
liske , att een inthet förer mehra än till thet högsta 2 vota, som sielfva Hey-
dens breef under lit. A thet med mehra uthvijsar.
Vij togo thetta i betänkiande på någre tijmor och communicerade thet med
Lampadio och Schäffer, hvilke begärte, vij ville hålla inne medh vårt svar
på een eller 2 dagar, efter the hade tijender ifrå Munster, att then Culenbachis-
ke abgesandten Dr. Muller var reesefärdigh hijt tilbakar med creditif och
svar, på thet vij informerade om the Munsteriskes meening kunde desto
bättre resolvera i thenne saken, hvilket och skedde. Den 4./14. Augusti
urgerade the Brandenburgiske åter igen på svar sådant som thet vara kunde,
at the man finge contentera duc de Longueville. Effter vij nu dessemellan
deels aff någres mundtlige avis, deels af then Wurtenbergiskes abgesand-
tens , Dr. Burchardts, skrifvelsse till Lampadium, som finnes under lit. B,
sporde, at then Chulenbackiske föga annat skulle bära hijt igen än een com-
mission at disponera them som här äre at komma öfver till Munster på nå-
gre dagar, hafve vij betrachtandes, 1. att vederparten ingen mödo och kost-
nat hafver ospardt at draga ständerne härifrå och 2. apparentligen skulle
hafva slagit före och uthmålat then af duc de Longueville framstälte alter-
nation såssom itt opraejudicerligit meddell att drijfva consultationes, ther
lickväll thesamme inthet annat kunna hållas före än een invention at få
ständerne een gång åstadh till Munster och thermed lägenheet att hålla them
alla ihoop och under the catholiskes direction, åtminstone at i Munster de-
battera och öfverläggia hufvudquaestionerne, men resten, som föga kunde
hafva på sigh, släppa hijt till Ossnabrugge, inthet afväntat then Culenbachis-
kes , som lickväll äfven då kom hijt i staden, förebringan, uthan sände then
4./14. huius Mylonium till the Brandenburgiske och låte them säija, 1. dett
vij, hvad modum consultandi vidhkommer, conformera oss med the furstl:es
och städtiskes betänkiande, hållandes före att ständernes consultationer bäst
plägas i 3 collegier på bägge ohrterne tillijka och, när samptlige ständerne
eller och collegia hvar för sigh ville föreena sigh om något sluuth, thet the tå
alle eller per deputatos antingen komma ihoop in loco tertio eller besökia
hvarannan alternative, eftersom sådant vore funderat i praeliminarsluthet
och lämpar sigh bäst med thenne tractaten och the communicationer andre
härtill hafva brukat. Och efter the Brandenburgiske hade oss något till-
förende låtit säija, at the äre och i thenne saken enige med the furstl:e, hop-
pades vij, att the derföre med desto mehra flijt skulle vella informera then
Frantzöske legationen om thetta modo. Thet 2 dre om translatione ordinum
ad locum tertium fölle af sigh sielft, när man blefve vidh then företalde re-
solutionen . Thet 3 die att een abgesandt inthet måtte hafva mehr än till thet
högste 2 fullmachter och consequenter inga flere vota föra, vore een saak,
som kunne dragas i consideration, men lickväll af then beskaffenheet, at
then bäst berodde till bättre fram och så länge man vore öfver modo eenigh.
Samma dagen moot aftonen kom Servien, som han föregaf, af jachten hijt
in i staden. Schäffer berättade mig i går, det han hafver af een viss handh,
att Serviens ährende hafver allenast varit till at höra, om vij sökte draga alla
ständerne hijt till oss, eftersom thet skulle så vara hoos them i Munster före-
bracht . Moot mig och h:r Salvium sade han fuller thetsamma, doch så
obiter. Vij hafva honom informerat om altsammans på bäs a måtton och han
theremot beklagat, att the i Munster hafva få evangeliske och them alle bäfvan-
de och fruchtsamme, at the inthet drista sigh till the Frantzöske, men theremot
blandh thet andre parthijt illfundige att förblinda sakerne för the Frantzös-
ke ; sade, att duc de Longueville, d’Avaux och han vore i samma meening
medh oss och ville stå för een man.
Then Culenbackiske kommande hijt igen från Munster hafver gifvit sigh an
hoos Lampadium, men af thenne blifven vijster till thet Magdeburgiske
directoriumet, ther han och hafver then 4./14. Augusti aflagt sitt recreditif
och den 5./15. dito in pleno giordt relation och öfverlefvererat protocollet
öfver thet som i Munster var föreluppit, som bijlagorne under lit. C, D och
E vidhlyfteligare betyga. The som i Munster äre, hafva inthet delibererat
och sagt sin meening om thet furstl:e Ossnabrugiske betänkiandet, uthan
tagit thet ad communicandum medh the churfurstl:e och strax slagit före
att the som här äre, måtte ryckia öfver på någre dagar till Munster, hvilket
är och här kommit i consideration af een part, som hafva meent, at the thet
väll kunde göra, allenast att vinna tijdh och lämpan, jämväll at obligera
them i Munster at reesa hijt igen. Then Darmstädtiske abgesandten, Dr.
Wolff, som är i stoor misscredit hoos the andre för thet han bär alt hvadh i
theras collegio förelöper, till them keijserl:e, skall hafva föreslagit, att the
väll behöfde een sammankompst till at aftala om directorio. Thet hafva the
Magdeburgiske ressenterat såssom een picque på them och theras direction
och för then skuldh sagt, att the inthet villia grijpa the huus före, som efter
rikzconstitutionerne hafva prae för sin herre; hafva vidh så fatte saker och me-
dan ingen sådan vore här förhanden, trädt theruthi, altidh redebogne at vijka,
när någon annan, som thet bör, kommer; hafva lickväll giordt een omfråga
och fåt adplausum af alle närvarande ständer, att the vore väll tillfridz med
theras directorio. Thet then Darmstädtiske och hafva låtz göra och föreburit,
det han inthet meente directorium i dett furstl:e collegio, uthan universale
öfver alle här församblade rikzconsultationer.
Hvilket jag så en passant hafver achtat nödigt at beröra, på thet Eder Kongl:e
Maij:tt desto bättre må see, huru närvarande consultationer här föres ib-
land the evangeliske. The som hafva ståt i tvijk och nästan mehra fallit på
reesan åt Munster än at blifva här qvar, hafva i någre dagar opiniastrerat och
inthet kunnat ställas tillfridz, förän the andre, som affrådde samma öfverree-
sa , hafva föreslagit, att thesamme, som ville till Munster, måtte såssom de-
putati af heela collegio oss besökia, och personligen förnimma vårt senti-
ment , icke therföre, at mästeparthen ju viste vår meening, uthan at the som
inthet så ofta pläga oss besökia, måtte få tillfälle at discurrera med oss här-
öfver . Ty them som hafva oss öfver thetta ärendet rådfrågat, hafva vij var-
nat at bevillia i een sådan reesa, fast then inthet vore meer än på någre dagar,
och thet för efterfölliande motiver, 1. att ständerne, som här äre, inthet
kunna see eller finna någon annan bättre och med thenne tractaten lämpeli-
gare modum än then som the hafva opsatt och stält them andre, som äre i
Munster; 2. att the ständerne sielfve äre resolverade at blifva thervidh, så
mycket meer, sedan the förnimma, at cronorne icke allenast gilla, uthan vella
secundera och hielpa till at thensamma må ställas i värket; 3. att här i Oss-
nabrugge vore directoria af alle 3 collegierne, the Maintziske i thet Chur-
furstl :e, Magdeburg i the furstl:e och Strassburg bland städerne, så at the
som här äre och här vella blifva, inthet behöfde komma tijtöfver lijkasom
på theras commendo; hälst 4. therföre efter the i Ossnabrugge hafva pro-
ponerat sitt betänkiande och them i Munster åligger at svara; hafva the nå-
got att säija, så måtte the komma eller och sända någon hijtöfver. Thertill
komme och 5., att the evangeliske måtte nu taga thenne occasionen
och understöden i acht hållandes sigh i the terminis, att the papistiske them
och bevijsa, hvar icke mehr, lickväll lijka ähra. Thesse våra rationes äre
them som syntes falla på reesan, förestält och ther hoos vaahl, om the villia
sielfva höra them. Men the hafva sigh godhvilleligen accomoderat och alle
samptlige affattat it svar till them i Munster gåendes theruth på at the blifva
vidh sin förre resolution och förestälte modo med förhopning och begäran,
at the Munsteriske förena sigh med them eller och sine påminnelsser skrifte-
ligen gifva tilkänna, jämväll och at the, lijkasom the vore sinnade at göra
här, ville begära af them keijss:e commissarii i Munster, det the inthet längre
ville hålla inne med svaret på vår och the Frantzöske propositionerne,
uthan them ifrå sigh lefverera, eftersom sielfva svaret under lit. F thet om-
ständeligare förer i munnen.
Så snart som thetta sluthet var i förgår fattat, bore the Brandenburgiske oss
tijenderne therom tesmoignerandes, at the inthet lijtet hafva giordt thertill
och än hoppas göra sitt till saken. Then Maintziske, Dr. Krebs, hafver fuller
begärat af them, at the ville förmå ständerne till att ryckia öfver till Munster,
men the hafva sigh theruthinnan heelt och hållit excuserat och föreburit, att
the falla them furstl:e bij. Som jagh förnimmer, hafver Dr. Fritz reeda tagit
inn platz för Pommeren och förer i thet furstl:e collegio votum i churfur-
stens nampn.
The Magdeburgiske brachte mig i går ofvanbem:e furstl:e svar och låte
sedan genom theras secretarium moot aftonen säija, at the Altenburgiske,
Weymariske, Culenbachiske, Lunenburgiske såssom furstl:e och Dr. Öl-
haffen , syndicus i Nurnbergk, plenipotentierat i the Fränkiske grefvernes
nampn och syndicus Lubecensis Dr. Gloxinus på städernes vägnar hafva i
går på the andres vägnar communicerat them keijss:e plenipotentierade,
som här äre, copian af svaret, hvilka äre theröfver blefne något illa tillfridz
och skola med någon vehementia hafva hållit them före, att the med een
sådan resolution lijkasom slå sigh från all communication med the andra i
Munster; therpå the deputati hafva replicerat, att the inthet uthslå all com-
munication , uthan säija sin meening öfver modo med förhopning, at then
skall kunna gå för sigh och ingen communication vara af nöden, när thet
komme till sielfve materiam consultationum, thes maturation the recom-
menderade , ville the beqväma sigh, så mycket möijeligit vore. Vidh thetta
tillfället hafva the keijss:e brustit uth och sagt, att the the lickväll hade för-
modat att kunna vinna them till Munster, på hvilket fall the inthet hade
skildts ifrå hvarannan, förän the hade fattat itt drägeligit sluuth; theraf the
som tilförende vore så hugade på then Munsteriske reesan, hafva märkt,
hvar räfven lågh, och varit glade, at the hafva sigh med them andre eenat.
The Magdenburgiske veetta inthet vist, om Chursachssen skickar någon till
tractaten; om han thet gör, så meena the, at hans gessandter förfoga sigh till
Munster och inthet hijt. Hinweis auf Beilage G. Effter the keijss:e inthet
villia bestå stääderne mehr än itt votum consultativum och then saken är
här kommin på taal, hafver then Lübekske opsatt the rationes, som rikz-
stääderne hafva och villia bevijsa medh, at them såväll och med lijka rätt och
värkan som chur- och furstl:e tilkommer ius ferendi suffragii på rikzcon-
venter . Beilage H.
Ifrå feldtmarskalken, h:r Torstensson, hafver jag nu på enn lång tijdh in-
thet hafft breef. The komma med stoor mödo igenom. Ifrå andre ohrterne
förnimmer man lickväll, at alt står väll till. Gen.leutenanten Königzmark
står op i Meissen för Rochlitz. Under lit. J ligger, hvadh Gen.major Geysse
och een annan af the Hessiske göra för rapport om sidsthållne träffan vidhNördlingen. Avise unter K.
Beilagen in DG, A I 1 , legat. [ 2 ]:
A: 1128–1129 Friedrich v. Heiden an Wittgenstein. Münster 1645 August 1/11
B: 1130–1132 Andras Burckhardt an Lampadius. Münster 1645 August 1/11
D: 1133–1134’ Relation des furstlich Brandenburgisch-Culmbachischen abgesandten
[ Johann Müller ] uber gehabte commission modum et locum consultandi betreffendt.
Münster 1645 August 3/ 13
E: 1135–1138’ Protokoll des Fürstenrates in Münster 1645 Juli 30/August 9
G: 1140–1141’ Kurfürst Johann Georg v. Sachsen an Herzog Friedrich Wilhelm v. Sachse n-
Altenburg. Dresden 1645 Juli 10/ 20
Prager Friede bat evangelischen Reichsständen trotz der Übermacht des Kaisers freie R e-
ligionsausübung gesichert, Kooperation mit den auswärtigen Kronen war dagegen schädlic h.
Beschluß, den Deputationskonvent von Frankfurt an einen Ort der Friedensverhandlung en
zu verlegen [ Münster ]; welches Ihre Käyserliche M:tt negst contestierung ihrer
friedensbegier undt acceptirung, dass dieses zu nichts anderm als treuem raht und
assistenz, keines weges Ihre Käys:e M:tz directorio oder dess churfurstlige collegii
praeeminentz zu einigem nachtheil angesehen und dass Ihre Käys:e M:t die höchste
autorität und immediathandlung mit den frembden cronen in alle wege verpleibe,
auch dass man bey den schranken des reichsherkommenss sich in allen verhalten
wolle, endlich allergnädigst bewilligt. So begeren wier unss des gemachten deputa-
tionsschlusses nicht zu entbrächen, wiewoll wir die hierauss besorglichen incon-
venientien verhoffentlich zur gnüge zeitlich und aussführlig vor augen stellen
lassen; seindt dahero im werck sobald, alss unss gehöriger pass für die unsrigen
zukompt, sie an die deputirte wahlstatt abzuschicken und dieses fortstellen oder
doch erinnern zu helffen, wass die gemeine wohlfahrt des vaterlandes in religions-
und policeysachen zu erfordern wir rahtsamb erachten werden, auch ihnen mit E. L.
abgesandten gute correspondence anzubefehlen ...
H: 1142–11 44
K: Avise [ fehlen ].