Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
375. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Juli 27/August 6 Pr.: Osnabrück 1645 Juli 28/August 7
375
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage der Nr. 378
Besuch bei Longueville u. d’Avaux: Über Besuch der Vermittler.
I dagh effter middagen sände duc de Longeville een sin adelsman til mig
begärandes, at jag ville komma til honom, thet jag klockan 3 effterkom, och
fann ther her d’Avaux för mig; thervidh begynte han referera, huru media-
tores i går hade varit hoos them och urgerat på svar öfver thesamma ähren-
den , som the näst tilförende hafva andragit och therupå bekommit til svar,
at the såväl som Eders E. E. vore färdige till tractera och heelt benägne at
ingå een ährlig fridh, at the theröfver inthet hade at tvifla eller någon ther-
före at beskylla; vore och nu för vederparten rätta tiden at taga i acht, effter
de tiläfventyrs een annan gång motte finna sakerne i annat tilståndh. Men
för alliencen chronorne emellan och dess beständige oföränderlige obser-
vation kunde the på Frankerijkes sijda inthet inlåtha sig i någon tractat eller
på något theres upsatt förklara sig, förän thet tillijka skier på cronan Sveri-
ges sijda; och effter de keijss. på den orten icke till det ringeste låtha höra
sig, kunna Eders E. E. icke heller något göra til saken. Mediatores skulle
fördenskuldh disponera them keijss. thertil at the tillijka på både orther
svarade til propositionen, heller och Eders E. E. föredraga låtha thetsamma,
som här ähr skiedt. Därtil hafva mediatoreres enskylladt sig för sine per-
sohner , at the inthet vore mediatores mehr än på thenne ohrten och kunde
mehr inthet göra. Men de keijsserliges procedurer hafva the heelt ogillat,
at the icke tillijka skole negotiera med Eders E. E. i Ossnabrügk och hållit
them therutinnan vara medh sine ägne saker oförsichtige (sot). Ty i thet
at the hoos een af them allierade någon saak anbringa ock icke tillijka hoos
then andra, föruthan thet at tijden fåfengt löper sin koos, gifva the thermedh
beggie sijdors legaterne tilfälle at betänckia sig och svara medh samfält rådh;
och oansedt the thetsamma väl skulle giöra, endoch the tillijka blefve an-
modde och then eene inthet förklara sig för then andre blefve theröfver in-
formeradt , så kunde the lijkväl utaf affecter och åtskillige movements, som
een svärlig kan achta sig före, någorledes sondera eens inclination och altså
judicera, hvadh difference hoos den ena eller andre parten finnes, såssom
Contareni thetta artificium i synnerheet hafver remarquerat och desidererat
hoos vederparten.
Belangande deputationsdagen berättade han sig emot mediatorerne för-
klaradt , at the then ingaledes vore sinnade at antaga och densamma icke på
een dag, mycket mindre på een indeterminerat tijdh och effter Keijssarens
godhtyckio låtha passera; och thet Eders E. E. blifve beskylte at läggia sig
emot stendernes sluut och gotfinnande thermedh at hindra och uppehålla
tractaten, hafver han och förklarat, Eders E. E:rs thärtil hafde skähl och
the öfrige stendernes i Ossnabrugge interesse och bijfall däruthinnan, jäm-
väl och at mediatorerne illa ähre theruthi informerade, at the hålla conferen-
cen i Lengerchen för ett sluut samptlige stenderne emellan, aldenstundh
stenderne bestå på trenne collegiis och i Lengerchen hafva varit allenast thet
eene, nemb. churfurstl., hvilket inthet kan obligera the andre bäggies från-
varande , synnerlig när the andre finna sig therutaf praejudicerade och pro-
testera dheremot, hvilket mediatorerne hafva befunnit raisonabelt och be-
känt , at the annorledes inthet hade veetat, än at ther hade varit tilsamman de-
puterade af alle collegiis; thet the hafva lofvadt de keijss. at föredraga.
Her d’Avaux berättade, at Eders E. E. skulle hafva lofvadt at gifva honom
part af det som the furstlige och städernes deputerade hade under händer
vidh hans afreesa ifrån Ossnabrüg öfver een annan modo consultandi, som
the sinemillan föreslagit hafva, och förmeente therom blifva af mig infor-
meradt . Ibland andre discurser om tilståndet här och ther i verlden berättade
be:te Longeville sig hafva förnummit Beyerfursten insistera hoos Keijssaren
om secours och conjunction af 7 eller 8 tusend man vidh Donauströhmen,
hvilket han förmeente hafva sine skähl och inthet vara så olijkt för åthskillige
orsaker. Mera föreföll dher inthet, som värdt är at mentioneras …