21

314

Salvius an Axel Oxenstierna

23

Osnabrück 1645 März 24/April 3

24

Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B I

25

Militärische Lage nach dem schwedischen Sieg. Knappe Übersicht über die Situation

26

auf dem Kongreß. Finanzen.

27

Hvadh för een öffver motton herligh victorie Gudh hafver den 24. Febr./

28

6. März på Matthiae dagh förlänt vår allernådigste drottnings vapn, therom

29

hafve vij än ingen skrifvelse uhr vår egen armee, uthan tvifvel för vägarnes

30

osäkerheet och armeens aflägenheet skuld. Men huruledes den uhr alla

31

fiendlige örtarne nu länge continuerar, thet uthvijser til en godh deel bijla-

32

gorne . Gudh vari derföre högeligen lofvad och ähradh. Ther nu Ragoczy

33

efter sitt armistitii uthlop går löös på andra sidan och Oberenserne upstå

34

och duc d’Anguin agerar behörligen frå Rheinströmen, vil man änteligen

35

hoppas bättre fridzhandel. Lamboys verffning vidh Rheinströmen och i

[p. 563] [scan. 595]

1

Westphalen är af Gen. Staterne förklarad för fiende. Man meenar, at han,

2

Lamboy, och hertigen af Lotthringen frodras op i erflanden. Kaijsaren haf-

3

ver nu elliest stort feel på generaler och andra officerare. Ertzstift Bremen

4

och stift Verden äre nu aldeles i Kong:e Maij:tz vold; huru ther medh rege-

5

ringen bör ähnställas, thertil är Kon. M:tz ordre nödigh. Dessemellan går

6

ther confus til, såsom thet gå plägar, när soldater i en ny ort inkomma. Man

7

skrifver, at kongen i Danmarck begärer assistence af churfursterne och Kaij-

8

saren , och at desse bedia honom ingaledes göra nogon particularfridh medh

9

Sverige. Men om Gen. Staterne jungera sigh medh Svenska flottan, såsom i

10

Hagen en gång är resolverat, så förmoda alla man frid mellan Sverige och

11

Danmarck.

12

Här hafve vij ännu icke kommet til att göra hufvudpropositionen. Legati

13

caesarei disputera oss praeliminaria. Churmaintz och Brandenburg äre äri

14

icke ahnkomne och Gallicorum legatorum privat trätor hindra värket. Her

15

ambassadeur Oxenstiern är i förgår til Munster at göra d’Avaux revisiten,

16

poussera Enguiens marche, förtaga d’Estrades practique i Holland och af-

17

märckia , hvadh Galli vele proponera. Thet står theropå i Paris, at d’Avaux,

18

Rorté och S:t Romain torde revoceres och nytt folck hijtt förordnas. Hvad

19

therunder sticker, vil tiden lära oss. Vij hoppas lijkväl innan kort kunne

20

afläggia propositionen. Gudh gifve til lycka.

21

Finanzen: Quittung für Sommersubsidien, deren Antizipation; Forderungen von

22

Einzelpersonen, eigene Vorschüsse, Verkauf des in Lübeck lagernden Kupfers …

Beilage in A. Ox. Slg. B I: