Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
311. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 März 21/31 Pr.: Stockholm 1645 April 25/Mai 5
311
Drängen der reichsständischen u. kaiserlichen Gesandten auf Proposition. Geleit-
briefe für Adhaerentes. Meinung d’Avaux’ dazu. Zweck der eigenen Gespräche mit
den französischen Gesandten in Münster.
Ehuruväll inga breef och efterrättelsser om then sidst håldne battaglie vidh
Tabor i Behmen till detta datumet är hijt kommen ifrå feldtmarskalken, h:r
Torstensson, eller från någon annan i Eders Kongl:e Maij:tts hufvudh-
armee , hålles thensamma lickväll för the åtskillige och eenhällige berättelsser,
som vij ifrå the keijss:e ministrerne här hafva sedt och med sidste posten
sändt till Eder Kongl:e Maij:tt, vara icke allenast viss, uthan och vidh thenne
tijden mycket considerabel, blifvandes det därhoos tagit och uthtydt till it
märkeligit och gott omen, at Eders Kongl:e Maij:tts regering är vorden
signalerat med 2 så härlige victorier emot Keijssaren, then eene något förr
och then andra nu sidst och lijthet efter anträdelssen till samma regemente.
Ständernes deputerade, som härtill hafva hoos oss och the Frantzöske sökt
opskofvet af propositionerne och ther under tijdh och lägenheet at bära
tillsammans, öfverläggia och med oss communicera sine tankar om pub-
lico Germaniae och hvartheras principals particular interesse, hafva efter
undfången kundskap om thenne Eders Kongl:e Maij:tts härlige victorie,
Lampadius under handen och genom Schäffer, then Mecklenburgiske och
the städtiske personligen och een annan under it förborgat nampn och
lijkasom skrefve han uhr Munster (ther man lickväll håller före at han är
här i staden) låtit oss bekomma och få sine sentiments; dazu Beilagen 4 u. 5
zu Nr. 307 u. Beilage 1–3. Så högt, som the härtill hafva varit emot och
begärat propositionerne måtte opskiutas, så starkt hålla the nu an om
begynnelssen af tractaten meenandes nu vara rätta tempo thertill och pro-
positionen tiena till at draga the andra, som ännu äre uthe, hijt på handelss-
platzerne , efter een godh deel skola allena vänta therpå och villia see, huru-
vijda cronorne taga sigh an Tysklandz interesse.
The keiss:e, som vij uthi Nr. 301 u. 307 hafva underdånigst skrifvit, begära
och med flijt, at vij ville komma fram med vår proposition. Thertill vij
tesmoignera villian och alfvare, men hafva vijst them och andre, som på
thet talet med oss komma, det vij inthet kunde säkert görat, så länge the
keijss:e bestodo på theras nya uthtydningar öfver praeliminaraccordet,
thermed the bröto sönder och ophofvo then säkerheet, som Eder Kongl:e
Maij:tt hade föraccorderat åt sin ambassade, allierade och adhaerenter här
i Tysklandh, stängiandes på thet sättet vägen igen för oss at nåka närmare
till handelss medh them. The keijss:e hafva föreslagit, at the ville om thenne
saken än yterligare referera till sin herre anhållandes, at vij desemellan ville
här begynna på saken och theri fara fort. D’Avaux meente, när han var här,
at vij inthet måtte vijka och begiffva oss thetta, men hölt lickväll före man
kunde skrijda till tractaten med thet förbehållet och reservato, at, ther oss
icke skedde satisfaction, måtte vij, när oss så tyckte gott vara, stanna och
nederläggia alt annat, till des vij blifva nögde i thet som desidereras till
praeliminarconventionens conservation. Hvadh vij nu göra i thenne saken,
antingen deferera the keijss:e så vijda, at vij gifva them tijdh at skrifva
härom till Wien och desemellan låta them bekomma vår proposition med
then condition, at vij inthet vijdare villia gå och oss i någon tractat ther-
öfver inlåta, förän oss skeer it nöije efter Hamburger sluthet, eller man
finner häri een annan uthvägh, thet kan af oss bättre sluthas, sedan jagh,
Johan Oxenstierna, som i morgon achtar migh till Munster, hafver fåt ther
tala medh the Frantzöske plenipotentiariis. Thet hafer fuller fallit oss något
betänkeligit, at nu, förän man vist veet om plenipotentiarii Gallici äre
förlijkte eller och hafva fåt någon courrierer, som the vänta, från hofvet,
reesa tijt öfver, hälst efter the sielfva synes thet innuera i sitt breef till oss,
som går härhoos under num. 4, och d’Avaux, som copierne under num. 5
och 6 mähla, thetsamma hafva begärat af residenten Rosenhanen. Lickväll
och emedan thet skreefs med sidste post uhr Paris, at drottningen hafver
skrifvit d’Avaux och Servien till, så at man meenar, the skola thetsamma nu
allaredo hafva fåt och förmodelig nu vara eller snart råka i annat förtroli-
gare ståndh, hafva vij derföre funnit för gott, at then reesan måtte gå för
sigh, sökiandes thermedh 1. at gifva them part om thet som här är passerat,
the keijss:es anhållande, ständernes begäran och vår meening at uthlef-
verera hufvudpropositionen, hvilken vij fuller inthet än hafva fulkomligen
och som vij henne vella gifva ifrå oss affattat, men lickväll korteligen opsatt,
at punchterne kunna them föreläsas och tiena till at discurera öfver; 2. at
vidh denne tijden poussera Frankrijke i action emot Tysklandh, på thet
Churbeyern blifver diverterat och feldtmarskalkens desseiner inthet få
med någontheras försummelsse stööt och återgångh; 3. at tala med them
om then Frantzöske öffverstens d’Estrades proposition, som han hafver
giordt i Haagh och ther afrådt General Staterne at mängia sigh i thet
Danska kriget; hvilket efter sakernes art och nature kan them nu vidh
thenne tijden bäst repraesenteras …
2: 392–393’ Gutachten [ 7 Punkte ]
4: 398 d’Avaux u. Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 März 16/26
5: 399–399’ [Nr. 309] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 März 14/24
6: 400–400’ [Nr. 310] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 März 15/25