Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
283. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Februar 11/21
283
Münster 1645 Februar 11/21
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 3 der Nr. 293
Gespräch mit Servien: Spanische Vollmacht. – Vollmacht in Münster. An-
kunftstermin der brandenburgischen Gesandten unbekannt. Gespräch mit Rorté u.
dem venezianischen Gesandtschaftssekretär.
Jag förnimmer, at mediatorerne hafva i förledne onssdags, som var den
5./15. huius, utlefvereradt fulmachterne åth här varandes gesandter och, som
her Servien i söndags berättade mig en la pourmenade, skulle Fransösche
och keijserlige fulmachterne vara lijka lijdandes medh thet formular, som
the hafva föreents öfver, men Spaniernes inthet, och bestode theres defect
först theruthi at kongen i Spanien gifver Keijssaren titulum serenissimi och
till kungen i Franckerijke allenast christianissimi; secundo at ther tilökas 3
andra, nembl. el duca de Medina de las Torres, el conte de Pigneranda och
biscopen af Cambrey, utaf hvilke dhe två förre kallas embajadores och the
andra plenipotentiarios medh then clausulen therhoos, at hvadh in absentia
coeterorum een af hans legatis och plenipotentiariis giorde, skulle vara gilt
och gott; hvilket h. Servien meente vara så captiose stält, at man kunde
vrida thet, som man ville, och taga theruth åthskillige meeningar. Thet
tridie var, at datum inthet var satt, som i the andre fulmachterne; nemblig
thetsamme som i the förste fulmachterne förmältes, uthan hafva insatt det
datum, då the nu af nyo i Spanien förandrades; hvarmedh (efter h. Serviens
iudicium) Spanierne intenderade at ogilla, hvadh härtil vore passerat, såssom
the igenom then andra defecten om plenipotentiariis kunne frambdeles ogilla,
hvadh hereffter blefve tracterat. Han berättade och, at mediatores såväl
som Spagnierne sielfve äre illa thermedh tillfredz. Huru the nu föreenas,
får man hereffter förnimma. I går vore åter mediatores hoos h. Servien,
dher h. d’Avaux sig och befan.
Söndags processionen gick således af, at Frantzoserne behölle platzen allena
och vore mechta starcke på fålck, hafva och the förrige dagarna låthidt
uthsprida, at the vore beredde til slag, hvarföre Spagnierne inthet äre komp-
ne . Greffven af Nassow kom inthet heller, effter Frantzoserne inthet ville, at
han medh Volemar ginge för them, uthan antingen Nassow allena emellan
beggies Frantzoserne heller Nassow på högre handen om d’Avaux och
Volemar på högre handen om Servien, som the tilförende een gång skulle
hafva giordt. Therföre giorde the Spanierne til villies och blefve medh til-
baka såväl som och nuncius, Contareni och Frantz Wilhelm.
Aff Churbrandeburgiske eller andre gesandters ankompst hörer jag inthet,
icke heller hafver sedt til Cuila; dogh vill jag sökia lägenheet at insinuera
honom, thet Eders Excell. bref om förmäler. Gernandt har jag taalt medh,
och han har lofvadt i dag villia reesa härifrån. I går talte jag medh Rorté, och
vijste han inthet nytt til berätta. Han står i deliberation, om han skall gifva
sig ann som een ambassadeur, förrän han reeser härifrån. Han picquerade
åter på Peschewitz seijandes, han ähr här pour nous seduire. Jag märker för-
tretet kommer honom therutaf at Peschewitz inthet besökte honom i Oss-
nab . såväl som alle the andre. Then Venetianische secretarius hafver gifvit
mig medhfölliande memorial medh begiähran, jag hans saak hoos Eders
E. E. recommendera ville. Upå min frågan, om han icke ville bijda här, till
thess han finge gode tidender om freden medh sig tilbakars, svarade han, at
sådant på 10 heller 12 åhr inthet vore til förmoda och napt så länge han
lefver. Mig berättas, at h:r d’Avauxes saaker emellan Amsterdam och här
skole vara sköfflade och han theriblandh een hoop penningar förlorat,
oachtat at hans pass och egen tienare hade varit therhooss …