[p. 483] [scan. 515]

1

279

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin

3

Osnabrück 1645 Januar 24/Februar 3

4

Pr.: Stockholm 1645 Februar 21/März 3

5

Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 2], 87–88’

6

Geleitbrief für Straßburg. Besuch des hessischen Gesandten Scheffer: Teilnahme u.

7

verzögerte Anreise der reichsständischen Gesandten, besonders derjenigen des frän-

8

kischen Kreises, Aufschub der Verhandlungen wegen der Reichsstände, Vorwürfe

9

der Vermittler. – Über Reisen d’Avaux’, St. Romains u. Rortés.

10

I desse 8 dagar, sedan vij den 17./27. skrefve näst för detta, är här inthet

11

förefallit emellan oss och the keijss:e. Passet, som vij begärte för Strassburgs

12

stadz deputerade, hafva the fuller, som vij sidst månde förmäla, vägrat

13

emot oss, men lickväll låtit thet gifva åth syndico här i staden uthlåtandes

14

then formen, som the i passet för grefven af Nassau-Zarbrucken brukade,

15

nembligen i krafft dess Hamburgisken praeliminarvergleiches zu der all-

16

gemeine friedenshandlung erlangtes sicheres gleydts, seine angelegene

17

sachen halber hiehero nacher Ossnabrug abzufertigen. Then Hessiske

18

gessandten Schäffer var (efter jagh, Salvius, hafver i thenne veekan varit

19

något opasslig) den 22. huius / 1. Februar hoos migh, Johan Oxenstierna, och

20

äfven då såssom tillförende anhölt, man måtte ännu något töfva med pro-

21

positionen för ständernes skuldh, som ärna sigh hijt. Han communicerade

22

mig innelagde copier under lit. A, B, C, D, E vijsandes theruthur, at stän-

23

derne i then Frankiske creytzen, sedan the hafva fåt kundskap, at praeli-

24

minarierne äre här richtige, nu träda ihoop och till råds i Nurnberg om itt

25

vist sänningebudh till tractaten. Thet vore mycket angelegit, at man kunde

26

få them i then creytzen hijt, icke allenast för exempel skuldh, som andre

27

både evangeliske och catholiske finge af them, uthan och för then gode

28

cooperation, som the evangeliske förmoda uthaf papisterne i then creytzen.

29

The keijss:e mycket hafva arbetat till at hålla them härifrå, men alt härtill

30

fåfengt. Skulle vår proposition komma uth, måtte vår vederpart taga och

31

uthtyda thet, som hade vij släpt vår förre begäran om ständernes ankompst.

32

Thesse thermedh, och sedan the inthet få skiuta på cronornes örkiande,

33

blifva sky och irresolut eller åtminstone dröija medh the sine väntandes,

34

på hvadh disputer propositionspunchter kunna gifva. Jagh remonstrerade

35

honom theremot, hvadh af Eder Kongl:e Maij:tt och å Eders Kongl:e

36

Maij:tts vägnar alt härtill under thetta oväsendet vore giordt till ständernes

37

bästa såväll i praeliminartractaten som sedan förmedelss våre åtskillige

38

notifications- och invitationsskrifvelsser, sampt här i Ossnabrug giorde

39

offentlige proposition. Ständerne fuller till alt sådant svara väll, men göra

[p. 484] [scan. 516]

1

lijtet till saken. Om sådant då skeer af the keijss:es och andres, som hafva

2

interesse theri at the evangeliske inthet komma ihoop och på fötterne igen,

3

arge och illistige rådh och practiker eller ständernes egen vållan, irresolu-

4

tion och theraf förorsakade drögzmåhl eller och af bägge deelarne tillijka,

5

thet viste han såssom een patriot och i rikzsaker nu länge öfvat bäst at

6

besinna och döma. Vij nu lickväll hafva stådt här i Ossnabrugge inpå andre

7

åhret, giordt vårt till med uthförlige skrifvelsser om sakernes förlop och

8

ständernes nödige närvarelsse, såframpt the ville få och niutha een goodh

9

och säker fridh, och sidst, när vår proposition, then 27. Novembris/ 7.

10

Dezember giordes om ständernes comparition, hafva tillijka med the Frant-

11

zöske fullmächtige måst säija mediatorerne i Munster, at vij inthet kunde

12

skrijda närmare till saken, förän ungefär moot den 10./20. huius, då the

13

i Munster väntade sine emenderade fullmachter hoppandes, at ständerne

14

skulle dessförinnan få våre breef och vij theras svar och efterrättelsse, at

15

the therpå med thet förderligaste skulle kunna. Nu omsijder förnimmer man,

16

at Frankiske creytzen, som så länge hafver tesmoignerat sin begärelsse och

17

resolution att beskicka thenne tractaten, ja fåt Keijssarens consens theri,

18

skall nu först hålla een convent therom, kan hända, som mehra hindrar än

19

befordrar theras förehafvande, eftersom Keijssaren skall hafva sine commis-

20

sarier therhoos och thesse inthet förgäta at såå oenigheet ibland them

21

af sådane saker, som heela värket lätteligen kunna hålla i qvarstadh.

22

I medier tijdh pressa och drifva mediatorerne i Munster på tractatens

23

begynnelsse och gångh kastandes oss före, som brukade vij ständernes saak

24

och ankompst till een praetext, men viste i sanningh, at the inthet kunde

25

komma; intill then satte dagen för fullmachternes inskaffande hafve vij

26

haft foogh at möta mediatorerne eller them som therå villia tala; men nu

27

sedan then vore förbij och lijthen vissheet om statuum annalkande, een-

28

kannerlig Churbrandenburgs, som doch lickväll efter sidste rikzdags

29

sluuth och ständernes eenhällige samtyckie bör vara här, vore vij något

30

tvijkachtige och nästan i the tanckar, at vij ville göra och låta tillställa the

31

keijss:e vår hufvudproposition. I thesse och slijke remonstrationer föll

32

han mig alt bij, prijsade Eders Kongl:e Maij:tts höchströmlige intention,

33

mödesame krig, beständige och oprichtige consilia till thet allgemeene och

34

Tysklandz bästa säijandes therhoos, at Eder Kongl:e Maij:tt och Sveriges

35

crono vore för Gudh och all världen nogsampt excuserat, om Eder Kongl:e

36

Maij:tt nu ginge ständerne i thetta fallet förbij och till tractaten; men hölt

37

instantissime an, at man måtte thet förtretet, som antingen af drögzmåhl

38

eller mediatorernes importunitet kan förfalla, något öfversee och gifva

39

ständerne och thet gemeene bästa än een lijthen respit. Hans furstinna och

40

ständernes deputerade, som här in loco äre, hvilka inthet så offenteligen

41

kunna oss härom besökia, men hafva begärat, han ville tala på theras vägnar

42

och i alles bästa bedia om dilationen villiandes sådant erkänna och moot

43

sine principaler och medförvanter thetta röma. Thet svarades honom, at,

[p. 485] [scan. 517]

1

efter baron de Rorté vore för någre stunder igenkommen ifrå Munster

2

och hans secreterare hafver berättat, at d’Avaux hade ärnat vara här till

3

then 24. Januar/3. Februar, som nu i dagh, ville man ställat therhän och till

4

then resolution man samhälleligen therutinnan kan taga. Thermed var han

5

tillfridz.

6

Baron de Rorté, som hafver besökt oss både, communicerade innelagde

7

copia under lit. F och är een ny invitationsskrifft, som the Frantzöske

8

hafva samptligen låtit afgå till ständerne. Thet öfrige och hvadh ständernes

9

väntande anlangar, sköt han till d’Avauxes egen anledelsse. Hans mästa

10

discourser vore om reesan till Sverige. Han hafver ordre at reesa tijt i

11

qualitet af een resident, men hoppas nu få ordinarie ambassadeur nampn.

12

S:t Romain är reest till Paris och säijes komma hijt i Rortées ställe. Hinweis

13

auf Beilagen G u. H.

Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2]: