Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
262. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1644 Dezember 6/16
262
Osnabrück 1644 Dezember 6/16
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 1 ], 827–828’; Duplikat: ebd. , 829–830’
Besuch Bregys: Bericht über Reise nach Polen. – Durchreise d’Avaugours u. d.
Obersten v. d. Linde: Gemeinsame militärische Aktionen. Tod Botelhos.
Hinweis auf Nr. 257. På thenne ohrten är, sedan som thet gick bort, inthet
eller lijtet nog passerat i tractaten emellan oss och the keijs:e. I förgår
låte the oss allenast berätta igenom decanum, det dee till at desto beqvämare
öfverläggia itt och annat mit sine colleger ville, som the och i går giorde,
reesa till Munster. Hvadh resolutioner the ther fatta och gifva oss för svar
på vår proposition, thet lärer tijden. I Munster hafva the keijs:e, Spag-
niske och andre något meer låtit höra, hvadh the meena om våre propo-
sitioner och ständernes praesentie här på tractaten, efter som thet är at
see af residentens Rosenhanens 3 breef, som gå härhoos copialiter under
num. 2, 3, 4.
Baron de Rorté lefvererade oss och then 3./13. huius itt breef ifrå the
Frantzöske gesandterne med copier af the keijs:e och Spagniske pro-
positionerne , som finnes under num. 5, 6, 7. Hvadh han då mundteligen
och sedan dagen therefter in scripto oss förebrachte begärandes theröfver
vårt sentiment, thet ligger under num. 8. Vij hade då allaredo den 2./12.
huius genom residenten Rosenhane låtit svara och säija the Frantzöske
ambassadeurerne vår meening öfver theras förestälte fråga, huru länge man
skall här vänta efter ständerne, som thet är at see af copian under 9. Ungefär
på thet sättet gåfve vij baron de Rorté itt mundteligit svar den 4./14. huius.
Den 3./13. huius kom den Frantzöske envoyen mons. de Bregy, som
hafver varit till Påland, hijt tilbakar hafvandes på 17 dagar reest landvägen
genom Pommeren, Mecklenburg och land Lunenburg på Nienburg och
Minden och så hijt ifrå Dantzigk. Så mycket vij af hans discourser kunde
märkia och han sig moot oss hafver låtit förstå, |:så skall hanss principalest
värfning til Pålandh:| hafva varit |:at afmärkia tilstandet och contenancen
af saken vidh håfet:| nu efter |:drottningens dödh, och om kongen eller
och medh i republiquen skulle vara till sinnes at mengia sig i:| något, som
kunde |:praejudicera och hindra Sverige och Frankrijke:| i närvarande
|:krijgetz:| lycklige uthförande, skulle han Bregy |:sökia det till traversera
och på alle beqvemlige sätt derhen tractera, at konungen:| måtte |:kunna
vändes ifrån huset Österrijk:|. Bregy förmeenar sigh hafva till thet senare
gott hopp och till thet första inthet ringa praesterat, eftersom han skall
ther hafva funnit |:några vederlige consilia vara på banen och förde aff
Denm[ark]:| och elliest |:emot Racoczy. K[ongen] i Danm[ark]:| skall
hafva haft een af |:Pude Weltzerne[!]:| ther sökiandes förmedelss |:Gerhardt
Dönhofs addresse:| at bringa |:kongen till ryggia stilstandet och träda i
vapn emot E. K. M:tt:|. Sammaledes |:skulle någre Polniske senatorer:|,
som äre |:huset Österrijket välaffectionerade, hafva på månge sätt sökt till
irra och göra Ragoczy oumbrage:|, at han inthet hafver så liberé, som han
elliest förmåtte, fåt |:agera emot the keijserske in Hungaria:|. Bägge thesse
saker, såssom the ther kunde |:divertera på then ene sijdan E. K. M:tt och
på then andre:| sijdan |:Ragoczy:|, sade han sigh hafva på bästa måtto
|:detournerat och förmåt konungen till een skrifftlig försäkring at inthet
vela meslera sigh:| i något thera |:väsendet hvarken medh Denm[ark] emot
Sverige eller och i det Hungariske uthan:|, efterlåtha |:begge theel deras
frijheet at göra sitt:| bästa. |:Emot Sverige vill han kongen sigh hålla
oförvijtlig:| efter |:pacta och inthet vederligit företaga, såframpt han får
oanfechtat sittia och bliffva i roo. Konungen skal:|, som han Bregy säger,
|:hafva lust till interpositionen på tractaten:| icke här i Osnabrugge emellan
Eder Kongl:e Maij:tt och Keijssaren säijandes sielf, at thet kunde lätteligen
gifva Sverige oumbrage, uthan i Munster emellan them ther. |:Om Frank-
rijke må hafva offererat honom densamma:|, kunde |:vij icke aff honom
märkia:|.
|:Baron aff Petzkewitz:|, som är een Dantziger af härkompsten och hafver
een tijdh |:tiänt Kaijsern i qualitet ef een öfverst:|, och nu ligger, som han
säger, på sin egen handh i Munster, hafvandes sine correspondentzer uhr
mäst alle förnähme ohrter i Europa, skrifver hijt, som copian under num.
10 uthvijsar, thet Frankrijke skall hafva genom Bregy sökt at disponera
kongen i Polen till at mediera i Munster. Bregy frågade oss, hvadh vij
tyckte therom? Om thet skulle kunna gå? Vij discourrerade allena pro et
contra och lemnade thet odeciderat. Oftabem:e Bregy reeste, som vij sade,
till Munster och achtade sig med thet första åt Paris. Han viste inthet vist,
om han kommer tilbakar till Warshou till rikzdagen. Kongen hafver stält
honom till mediam Martii.
I går komo baron d’Avangour och öffverste Lorentz von der Linde hijt
ifrå armeen och reeste i förledne natt sin koos åt Munster till the Frantzöske
ambassadeurerne. The brachte med sig confirmationen på the gode tijender
om fiendens nederlag; som skedde den 23. passato [ 3. Dezember ]. |:Deres
värfning till Münster ähr att optäckia them Frantzöska armeens dessein gåå
in i erblanden och derhoos att förmedelss then possera feldtmarschalken de
Tourenne:| att |:gåå tillika i action och hålla och divertera Beyern ifrå the
våre:|. Öffversten von der Lindh |:hafver ordre at resa till Cassel at der
disponera landgräfvinnan:| till at låta sine troupper, som nu:| finnes |:hoos
E. K. M:tts armee:|, blifva |:hoss generalmajor Konigzmarck, så länge
Gallas ähr i Magdeborgh eller, och der han går bort, dhe då på all fall:|
måtte vara |:beret at secundera:| ther, |:som behöfves antingen feldt-
marschalcken , herr Torstensohn, eller och Königzmark:|. Vij hafva och
skrifvit the Frantzöske ambassadeurer till i thenne saken, som bijlagon num.
11 betygar. Hvadh värkan thet eene och andre kunne vinna, thet gifver
tijden.
Portugiske ambassadeuren, h:r Botelho, afsomnade i går om afton emellan
5 och 6. Han hafver fuller på een tijdh klagat öfver någon hiertevärk, men
icke häller theröfver legat till sängs, uthan gått oppe och förrättat sine saken
intill sitt yterste, så at han i går 2 tijmor för sitt aflijdande sielf med egen
hand skreef och affärdade breef till sine colleger i Munster. Hans herre
hafver uthi honom mist een trogen och ijfrig ministrum och Eder Kongl:e
Maij:tt een man af then nationen, som thesmoignerade sig vara Eder
Kongl:e Maij:tt och vårt fädernesslandh obligerat och tillgifven. Hinweis
auf einen kurz vor seinem Tode übergebenen Originalbrief des Königs v. Portugal
an die Königin .
Beilagen in DG, A I 1 , legat. [ 1 ]:
1: Duplikat der Nr. 257
2: 831–832’ [Nr. 261] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Dezember 2/12
3: 833–839 [Nr. 256] Derselbe an dieselben. Münster 1644 November 28/Dezember 8
4: 863 Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Dezember 4/14 [?]
5: 840 d’Avaux u. Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 November 29/Dezember 9
7: 842–842’ Proposicion de los plenipocentiarios de Espanna[!] sobre el tratado y
conclusion de la paz. Münster 1644 November 24/Dezember 4
Druck: J. G. v. Meiern I S. 318–319
843 Propositio plenipotentiariorum Hispanorum circa pacis tractatum illiusque
conclusionem. Münster 1644 November 24/Dezember 4
Druck: J. G. v. Meiern I S. 319–320
10: 847–847’ Auszug aus einem Brief von Peschwitz. Münster 1644 Dezember 3/13
11: 848 Joh. Oxenstierna u. Salvius an d’Avaux u. Servien. Osnabrück 1644 Dezember 5/15