Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
178. Rosenhane an die Königin Münster 1644 Juni 4/14
178
Münster 1644 Juni 4/14
Besuch bei Servien: Kaiserliche Einwände gegen französische Vollmacht; französi-
sche Vermittlung in Dänemark, dänische u. venezianische Friedensvermittlung.
Aldenstundh dhen Frantzösche gesandten, h. d’Avaux, hafver någon tidh
varit opasslig och af den orsaken samtalet emellan Eders Kongl. Maij:ts
och Frantzösche gesandterne upskiutidt, så är i medier tijdh för det öfrige
uthi publicis föga passeradt. I förgår affton lät h. d’Avaux genom sin secre-
terare mig förnimma sig vara til helssan kommen och färdig at träda tilhopa
in medio loco emellan Ossnabrüg och här, när som E.K.M:ts legater så
behagade, thet jag och them strax aviseradt hafver, såsom han och therhoos
lät mig förstå, at then andre Frantzösche gesandten, mons:r Servient, skulle
uthi hans påstående siukdomb varit uthi discours medh mediateurerne och
något erfahrit, thet han mig communicera ville. Altså sökte jag til honom
och förnam, at mediatorerne hafva på the keijsserlige gesandters vägnar
honom uptäckt, hvadh feehl the uthi Frantzösche gesandternes fullmacht
funnit hafva, nemblig först at uthi ingången blivfe någre orsaker til krigedt
förmälte, såssom ibland annat thet vara företagit at liberera sine vänner och
allierade, som hafva varit opprimerade; 2. at uthi fullmachten införes, at the
skole tractera tillijka medh sine allierade och adhaerenter, rhet the hafva
förmeent skulle förorsaka stor confusion, jämväl och drögsmahl, om the
effter them alla skulle förbijda, till thess eth här alle samptligen concurrerade,
och then puncten förthenskuldh bettre skickade sig i theres instruction än
som i fullmachten; och till det 3. att the allenast voro fullmechtige at trac-
tera om medell och vägar til friden och icke til at then fullkombligen sluta.
Öfver thetta berättade förb:te gesandter h. Servien, at oansedt thesse theras
remarquerade feel icke vore utaf then beskaffenheet, at the icke låthe sig
nogsambt uttyda och väl kunde bestå, såssom mediatorerne sielfve thet och
emot them keijsserlige bekänt hafva och the keijsserlige theremot såväl
som och the Spanische i synnerheet store och essentielle fauter hafva (them
jag effter hans ordh onödigt heller här at oprepa, efftersom the tilförende
E.K.M:tz legater skriffteligen ähre communicerade och af them uthan tvif-
vel för thetta öfversände). Lijkväl ville the i thet fallet inthet opiniastrera,
uthan hafva sig således betänckt, at såframt the keijss. och Spanische tänckie
at göra thetsamma och E. K.M:tz legater på sin sijda så finna gott, samt
och the keijss. i Ossnabrügk thertil villia förstå, at man på alla sijdor träder
till och fatter een sådan fullmacht, såssom hvar och een utaf parterne ähr til
fridz och nögder medh, och at man sedan föresätter par monadts tijdh til at
skafva sig samme fullmacht underskrifven och försegladt och sedan inge
andre nye inventioner och hinder innkastar.
Thetta förmeente han vara rådeligit för 3 orsaker, först at man therigenom
sonderar theras intention och hvadh alfvar the thermedh hafva eller hvadh
andre inkast the kunne hafva at förevända; til thet andra at man låther see
för verlden, at man söker alle billige vägar och ingen orsak gifver drögz-
måhl af thetta värkedt; tridie at man och kunde bruka thet til at avancera
mons:r de la Thuilleries negotiation i Dannemarck, således at ther kongen
sporde them således här hafva accorderat öfver fullmachterne och them
inthet kunde hindra at träda til tractaten, at han då läthe fahra den hopp-
ning , ther han någon hade at blifva här optagen och innsluten och altså
bettre accommodera sig på then ohrten. Sådane sade han vara theras tankar,
dogh alt medh thet vilkohr, såframt E.K.M:ts legater sig så låtha behaga,
elliest villia the inthet göra thertil.
Ytterligare berättade han effter mediacorernes ordh, at här varande keijss.
legater hafva entskyllat them i Ossnabrügge öfver thet at the sine fullmach-
ter härtil inthet hafva exhiberadt och at E.K.M:ts legater inthet orsak hafva
at gifva them skulden tractaten therföre blifva ståendes, aldenstundh E.K.
M:ts legater väl vette, hvadh fullmachter the hafva, effter then är lijka ly-
dandes medh then som keijss. gesandterne här i Mönster hafva, och dess-
föruthan skulle och h:r Salvius tilförende i Hamburg hafva förstådt, medh
hvadh fullmacht the vore försedde, och at härmedh inthet annat söktes än
at finna någon occasion at offendera kungen i Dannemarckh emot Keijssa-
ren , aldenstundh Langerman i Ossnabrügge på kungens vägnar dagligen
ligger them öfver, at the uthan sin konungs mediation inthet företaga motte.
Vidh thette tilfälle begynte bem:te h:r Servien tala om then Venetianische
mediation, som Eders Kongl. Maij:tt på sådan händellsse sig hafver behaga
låthidt och them gesandterne theröfver tillschrifvidt, at the igenom nun-
cium apostolicum hoos keijss. gesandterne hafva sondera låthedt, hvadh
the theruthinnan kunde hafva at seija, och befunnit, at the thertill mächta
difficultera föregifvandes Danske mediationen vara accepteradt, then the
inthet kunde gå ifrån, icke heller keijssaren vara sinnadt at förlåta kungen,
medh mindre hans saak tillijka blefve i acht tagen; hvilket alt then Frant-
zösche gesandten såssom ganska fremmadt och sälsamt uptogh och theröf-
ver discurrerade, huruledes Keijssaren gerna såge kungen blifva heelt
ruineradt som the andra och för thet han befruchtar honom göra fridh och
veckla sig theruth, söker han medh mongehanda promesser hålla honom
oppe och på beste sättet caressera; förmeente och keijsserlige gesandterne
til tractaten mehra skulle inclinera, ther the förstode then Danske saken
komma i sådane terminis, at the här inthet hade at skiutha theropå …