Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
174. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 Mai 31/Juni 10 Pr.: Osnabrück 1644 Juni 2/12
174
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 4 der Nr. 176
Gespräch mit Servien über Kaiser u. Dänemark, französische Vollmacht, Rákóczy,
schwedisch-französische Konferenz. – Besuch bei Rorté: Urteil über Lamberg.
Kriegsnachrichten.
Sedan jag i dagh hade låtidt lefverera Eders E. E. breef till h. d’Avaux och
förnummit mig för hans opassligheet inthet kunna komma ther till audience,
hafver jag effter middagen varit hoos h. Servient och på Eders E. E. vägnar
förebracht, hvad the keijss. igenom decanum i Ossnabrugk Eders E. E.
hafva insinuera låthidt och först Keijssarens resolution om thet Danska vä-
sendet tillijka vidh tractaten i Ossnabr. att uptaga och affhielpa, hvartil
bem:e her Servient vidlyfftigt svarade, huruledes the keijs. thet allenast til
ett skeen förebähra och therunder listeligen sökia at kasta skulden ifrå sig
öfver thet at tractaten dröijes och the i medier tijdh än ytterligare måge
fullföllia kriget, berättade och, huruledes thetsamma hoos them är sökt
vordet, at the thertill skulle samtyckia, at then Danske tvisten här vidh gene-
ral tractaten uptagas motte, hvilket the hafva heelt uthslagit och inthet velat
sig thermedh befatta, ty, sade han, skulle vij rådha therifrån, så giorde vij
oss hoos kungen i Danmark suspect och partialisch. Skulle vij och thet accep-
tera och inthet viste chronans Sveriges intention, så ginge vij och emot then
ordre vij hafve ifrån hofvet om mons:r de la Thuilleries negotiation. Therföre
emedan sådant är captiost, hafve vij thet skutidt ifrån oss, doch lijkväll ähre
väl til fridz, hvilket thera som chronan Sverige och på. thess vägnar Eders
E. E. finna godt antingen i Ossnabrügk eller på gräntzerne och annorstedes
samme tractat företagas. Doch kunde han icke troo, at kungen i Danmark
nu mehre med alfvar skulle thet sökia, sedan han Franckrijkes interposition
antagit hafver och thess gesandt nu är ther förhanden, medh mindre han
ärnar bedraga eenthere (et qu’il se mocque de l’un ou de l’autre) och för-
meente han, om kungen såge sine saker rätt före, at han inthet skulle åstunda
at transferera sin tractat hijt och blanda sitt interesse ihoop medh Keijsaren.
Sammaledes var hans iudicium om chronan Sverige, at hon nepligen skulle
låta komma thertil at samma saak effter Keijssarens förslag här i Tysklandh
opptagas skulle, men at Keijssaren sade han synes sig nu therom vårda, gör
han mehra utaf räddhuga än som af medlijdande med kungen; ty effter han
befruchtar nogot motte slutas honon til förfång och dee Danske vapnen
altså kunde vändas innpå honom, söker han at draga tractaten inn til sigh,
och förmeente han att vara ett medell, hvarigenom the keijs. mehra skulle
inclinera och skynda medh thesse tractaten, såframt the försporde then
Danske tvisten låtha sig ann genom een alfvarsam tractat på grentzerne at
bijläggias.
Belangande at the keijsserlige hafva mentioneradt om feelen uthi Frantzösische
gesandternes fulmacht och then drögsmåhl theraf förorsakas, svarade han,
at thet inthet hafver at importera, ty endogh the hafva anteknadt nogre
feel, som inthet äre raisonable, såssom thet att uthi ingången af fulmachten
förmäles nogre orsaker til kriget och sedan, at the skulle tractera coniunc-
tim medh sine allierade och adhaerenter, hvilket inthet deera medh skähl
kunde blasmeras, doghpå thet the theruthinnanicke skulle hafva nogon skuldh,
hafva the resolveradt sig, såframt the keijss. och Spagnische vele göra thet-
samma at låtha här oppsättia och concipera een sådan fullmacht och i sådan
form, som the begära och vore nögde medh, och thensamma vidh hoffvet
låtha underskrifva och försegla. Vore önskandes, sade han, at the keijsser-
lige , som nu villia gifva skulden på oss, hade ifrån thet the i Ossnabrüg ther-
om blefve anmodde, på samma sätt som här fahrit fort och teedt sine full-
machter , så hade man vunnit then tidhen och hvadh som hade varit til för-
andra , nu i medier tidh kunnat bestält och vidh thenne tidhen på alle sijdor
varit richtig; hvilkedt på thenne ohrten härtil och ännu inthet kan skee, förr-
än the i Ossnabr. på sin sijda göra thetsamme.
Ifrån thesse discurser kom han at tala om Rakozi, huruledes the be-
fruchta , at han inthet är beständig heller kan hålla sig, til thess feldt-
marschalken kommer honom til hielp, effter the få thet eene brefvet efter
thet andre uthur Wien, hvadh viss förhoppningh the göra sig om hans ac-
commodement och han vidh Turkische hofvedt föga favor och adsistence
har at vänta, sedan then premier visir, som var hans confident och patron,
är strangulerat vorden och nu thersammastedes sällsamt tilgår, besynnerlig
effter Keijssaren sänder nu dijt sin ambassade och sig theruthi förnedrar, at
tilförende aldrig hafver varit brukeligit, at någon gesandter är affsendt, medh
mindre een thesslikest ifrån Porta till Keijssaren uthsendes, så at altijdh
bådhe gesandterne mötte hvarandre och uthvexlades i Buda, til att invitera
Turken til krig emot Rakozi inthet anseendes, at the således föra Turken
ihoop medh een prince chrestien, thet Frantzoserne altijdh hafva ansedt och
förthenskuldh låtidt afråda Turkisch Keijssaren at inthet meslera sig medh
Rakozi, uthan låtha honom agera för sigh sielff. Vidh dette tilfället bekla-
gade han then olägenheet, som Danske kriget hafver förorsakadt, i thet han
förmeente feldtmarschalken medh Rakozi hafva kunnat vidh thenne tijdhen
bracht Keijssaren i extremitet, såframt the hade varit tillhopa och hvarannan
assistcradt.
Thereffter berättade han, huru the medh sidste post ifrån Paris hafva fådt
ordre at depeschera een adelsman härifrån til Rakozi medh breef och creditif
sampt penningehielp, hvilken the affärda villia, så snart the medh Eders
E. E. hafva varit til samtaal, hvilket han gerna såge motte skee, på thet then
andre icke motte komma för seent, förmeente dogh, att h. d’Avaux innan
een dag eller två skulle blifva bettre, elliest hvar thet längre skulle dröijas
och sakerne thet inthet kunne lijda, vore han tilfredz at reesa til Harkotten
allena. Sidst frågade han, huruledes medh then Hollendske flottan var af-
luppit , aldenstundh the i dag hafva fådt här sådane hässlige tidender, huru-
ledes halffparten skepen skulle vara i grundh skutne, the andre fångne,
generalmajeur Wrangell, öffverste Daniel och Lohusen sampt nogre tusend
man döda, Louis de Geer drunknadt etc. Therupå jag berättade, hvad then
tryckte relation, som Eders E. E. i går försendes, innehölt och thermedh togh
mit affskeedh.
Sedan var jag hoos baron de Rorté, hvilken förde nästan samme discourser,
hvadh then Danske handelen vidhkommer, såssom ambassadeuren och för
all ting hölt olykt, at kungen skulle skiutha sin tractat hijt eller till Osna-
brügg . Om sin reesa härifrån viste han inthet at resolvera, förränn d’Avaux
blifver bettre, at han med honom kommer til conference, hvilket han för-
meente snart kunna skee. Hvad visiter någon tijdh bortåth gesandterne emel-
lan här ähre skedde, som Eders E. E. begära veeta, haver jag härtil icke så
noga kunnat erfahra, effter jag är något longt affsijdes ifrå them logeradt och
icke så just kan låtha oppassa, när thet skeer, har icke heller någon af mit
folck, som kan Frantzösche eller främmande språk, at the sig igenom dis-
curser befråga kunne; doch så mycket skee kan, vil jag thereffter inquirera
låtha och Eders E. E. effter handen advertera.
Then nye keijs. gesandten, som i greffvens af Auersspergs stelle kommer,
heeter greff af Limburg, then the hallå vara oexerceradt och inthet sufficient
til sådan charge, såssom Contareni sig sielff theröfver beklagadt hafver.
I går äre 3000 Hesser under Ebersteins conduicte gångne här förbij åth
Frisslandh at redressera hvadh the keijss. them ther för inpass giordt haffva.
Sände een trompeter här inn at avisera Frantzösche gesandterne om theres
dessein. Annat nyt höres här inthet uthan een hoop förtretelige Jutetiden-
der , som dagligen komma tryckte ifrå Cölln, huru icke allena Götheborg
är intaget, uthan och Jöneköping och at fienden är avancerat opp til Norr-
köping och mehra sådant …