14

124

Salvius an Axel Oxenstierna

16

Osnabrück 1644 Februar 18/28

17

Pr.: Stockholm 1644 April 25/Mai 5

18

Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 1 ], 161–168’ Duplikat: A. Ox. Slg. B I

19

Gründe für Verbleiben in Osnabrück. Paßverweigerung für dänische Gesandte.

20

Zögern der französischen Gesandten mit ihrer Anreise. Venezianische Vermittlung.

21

Wittgenstein. Dänischer Krieg. Großbritaniens Verhältnis zu Dänemark. Hal-

22

tung Frankreichs, Hessen-Kassels u. der evangelischen Reichsstände zum dänischen

23

Krieg. Finanzen. – PS.: Französisches Vermittlungsangebot. Rákóczy. Anreise

24

der französischen Gesandten.

25

Jagh reeste icke till Ossnabrügge i annan meeningh än att strax begifva

26

migh till Minden igen och blifva ther, till thes Galli uhr Hollandh och

27

vij uhr Minden tillijka anreeste till handelsplatzen. Men h. ambassadeur

28

Oxenstiern, Rorté och S:t Romain sampt alle man hafve rådt och bedit migh

29

blifva här qvar, på thet icke the keijsersche opblåste af thet Weimariske neder-

30

laget och thet Holsteiniske infallet motte taga mitt afreesande till een prae-

31

text at och ryckia hädan och fridztractaten altså heelt ophäfves. Jagh är

32

altså qvarblifvin och hafver most sakerne i Hamburgh i medier tidh genom

33

bref och budh förrätta. Här äre än the keijserische, Auersberg och Chran,

34

föregifva sig i desse dagar hafva fått ny ordre af Keijsaren att blifva här till

35

den sidsta man, på thet heela verlden må see, att feelet icke är hoos them.

36

På Danmarkz vägnar är Langerman qvarblifven; om Danmark hafver ännu

[p. 173] [scan. 205]

1

hopp att continuera interpositionen eller vill här concurrera som en inter-

2

essent , får man see. Rijkzcantzlern är i Hamburg, Krabbe och Lippe i Bre-

3

men . Feltmarschalken hafver betänkiande att förpassa them heem igen.

4

Thet föroraskas nogot taal hoos verlden, såsom hölles icke ius gentium,

5

efter the vore legati på alle partiers godhetande hijt reeste och borde ofee-

6

lige heemlåtas. Jagh må fuller bekenna, att migh, Rorté och S:t Romain

7

synes, the göra oss dubbelt större skada liggiande här i Tyska städerne, ähn

8

ther the vore i Danmark, och alt fördenskuld bätter vore, man slepte them

9

heem. I Danmark är hvadh heller än intet feel på onda rådgifvare. Men

10

efter her ambassadeur Oxenstiern är af samma meeningh med feltmarschal-

11

ken , så ställer jagh thet therhänn.

12

Baron de Rorté hafver sigh och här inrättat. Fleere fremmande äre här än

13

icke. Electores och ordines imperii gifva före sigh vela komma, så snart

14

Galli erskijna. Galli äre an i Haag; hvadh the oss skrifve, vijsa bijlagorne.

15

Men i förgår kom breef, at Servien går tilbakar ådt Paris och d’Avaux medh

16

the Holländiske gesandterne komma allena till Münster. Caesariani, Hispani,

17

Veneti ähre i Münster, Påvens nuncius i Cöln, men ferdig att ahnreesa

18

till Münster, strax Galli anreesa. Skiutes altså all drögzmål på Franzoserne.

19

Vij hafve härtill publice endtskyllat them, så mycket medh skääl hafver

20

kunnat skee och privatim yrkt theres ahnkomst. Men thet skrijder nu heelt

21

öfver kredit medh them och hafver|:därom de Rortés Tyske secretarius

22

secreto sagt migh:|, at thet|:ähr lauter fixererij medh them och vij hade

23

orsaak att see oss före:|. Kommer nu d’Avaux vist ahn til Münster, så kom-

24

mer och her Oxenstiern hijt och reesa vij strax till communication medh

25

them mitt emillan Münster och här. Vij hafve här nu ingen underhandlare;

26

att handla immediate medh the keijserske, giffver Gallis jalousie. Veneti

27

interposition hafver Kongl:M:tt långe sedan accepterat, och är Contareno

28

thertill beredd. Men efter intet är om Venetis i vår instruction förmält och

29

her ambassadeur Oxenstiern seger sig intet veta om then förre acceptationen,

30

så är oss öfver interpositore eller annan modo tractandi ny ordre nödigh.

31

Grefven aff Witgenstein är caput legationis Brandenburgicae. Hvadh han

32

åter nu skrifver migh, täckes E.Exc. förnimma af bijlagan. Jagh ställer hör-

33

sambligen till E.Excell. gunstige godtfinnande, om eller hvadh E.Exc.

34

täckes honom svara|:och om nyttigt syntes, at något obligeran.:|

35

Anlangande det Danska krijget medan det är icke allenast iustum, uthan och

36

necessarium, så hafver feltmarschalken tämmeligen väl drabbat thet rätta

37

tempo. Hade thet varit i begynnelsen på hösten, så hade icke heller skadt.

38

Lijtet värfvat folck är i Dannemark, föga får the uhr Tyskland, Engel-

39

land , Preussen, så lenge vinteren vahrar. Ther och feltmarschalkerne, h.

40

Gustaff Horn på den ena och her Torstenson på denne sijdan|:bruka ce-

41

leritet :|, så hoppas man, att the|:Danske öijarne mäst kunne occuperas:|,

42

förän nogon real succurs för Danmark kan skee uhr nogot fremmande land.

43

Heela Cimbrica Chersonesus är på denne sijdan alt under Kon.M:ts de-

[p. 174] [scan. 206]

1

votion . Om Halland, Blekinge och Skåne vill man och nu mehr intet stort

2

tvifla. Största|:hoppet sätter kongen i Danmark på sin flotta:|. Men|:om

3

feltmarskalkerne medh macht attaquera Seelandt tillijka å begge sijdor:|,

4

så skall|:han:|näpligen kunna|:blåtta sigh medh så mycket folck:| som |:

5

flottans besättning kräfver. Celeritet och praevention:|i alt är thet förnemb-

6

ste . Medh|:Ösell, Gottlandh, Bornholm:| skickas sig fuller, när|:vår flotta

7

kommer i siön.:|Louis de Geere och Spiring kunna|:uhr Hollandh atta-

8

quera Norige och Dalekarlarne uhr Sverige. Tycho Brahes prognosticon:|

9

näst Gudz hielp förhanden, om |:Sverige nu nyttiar tijden och occasionen.:|

10

Här är en flygande tijdende uhr Muschow, att bruden är hastigt dödh och

11

greff Woldemar på hemreesan. Tijden gifver thet. Eliest skal ex Magna Tar-

12

taria een irruption vara skedd ådt Casan och Astracan, tijt Muschowitern

13

nu i nogre postar skriffves hafva most sända mäst sitt krigzfolck. The andre

14

Tartarne skriffves och till m/80 man vara infallne i Polan, at man vill hoppas,

15

thet|:medh Danmarck skall:|thet|:närmaste blifva färdigt, förähn någon|:

16

Polnisk eller Muskowitisch diversion kan anstellas:|eller sådane|: diversio-

17

ner :|heelt blifva|:tilbakars:|.

18

Den prompteste succurs, som Danmark skal kunna hafva, moste skee af

19

Keijsaren. Keijsaren, Spagniern noch Beyerfürsten see detta Danska krijget

20

gerna, hafva nu theres gesandter i Passow at berådslå, huru the thet sigh

21

till nytta bruka måge. Correspondentierne lyda, att the lära sökia med macht

22

at falla |:nedh moot siökanten och tillijka sigh till hålla vår armee i Juth-

23

landh :|uthom|:Tyska grentzerne:|hafvande således |:heela Tysklandh på

24

ryggen:|till hielp och gåå dessemillan allenast|:defensive moot Francke-

25

rijke :|. Men the Danske legati hafve här och ther låtet sig förlyda, att the

26

icke allenast ingen succurs begäre aff Keijsaren, uthan bedie och Gudh be-

27

vare sig therföre fruchtandes, att the Svenska skole äffvenså gerna slås med

28

Keijsaren i Holstein och Jutland som op i the Tyska ödeslanden, då både

29

Svenska och keijserska vorde them heelt och hollet ruinerande. Om nu

30

lijkväl anten the Danske sökia them om succurs eller the komma obedna,

31

thet får man see. Och synes lijkväl högnödigt theremot, först att|: Königs-

32

marck och landgrefvinnan gå närmaste tillhopa och afväria sådant effter

33

möijeligheet:|; secundo att|:Ragoczys alliance ratificeras, thet han må gå

34

lös på erfländerne:|; tertio att|:Frantzoserne:|starkt pousseras att agera|:

35

medh macht frå Rhenströmen:|. Jagh förnimmer eliest icke möörkt|:af

36

Rortées discurs, att dhe Weimarsche troupperne:| äre dem|:een stachel i

37

ögorne:|och at the sökia till at|:distrahera frå:| them|:hvarandre:|och här

38

och ther|:uthdeela them i andra åthskillige armeer:|.

39

Uhr magna Britannia hafver Danmark näpeligen nogon succurs at förmoda.

40

Kungen i Engeland hafver alle händer dessförutan fulla. Parlamentet och

41

Skottarne äre kungen i Dannemark spinnfiende. Han hafver sendt succurs

42

moot them för detta, confiscerat Engliske skepp i Glückstadt, som hafve

43

hafft Parlamentes pass och nu nyligen icke stedt theres gesandter i Danmark

[p. 175] [scan. 207]

1

til audience, theröfver han är illa content kommen tillbakas ådt Hamburg

2

hootande Danmark med Parlamentes flotta.

3

Frankrijke, landgrefvinnan och the protesterande ständer i Tyskland see

4

thet Danska krijget ogärna; Galli och landgrefvinnan derföre at the fruchta,

5

thet Sverige icke är bastant at utföra begge krigen och derföre börden

6

komma desto odrägeligare på them; protestantes derföre at the hade stoore

7

hopp på den Danska interpositionen i fridztractaten at erholla therigenom

8

desto bättre conditiones både aff Keijsaren och Sveriges chrona, så vida

9

satisfactionen angåår. Thet högsta, som the Danske och alle theres affectio-

10

nerade mäst blasmera, är, at Sveriges chrona hetz hafva begynt detta Danska

11

krijget uthan orsaak och utan indictione, såsom E.Exc. täckes gunsteligen

12

förnimma af bijlagorne, och smijdes än flere sådane pasquiller här och ther;

13

hvarföre vore myckit högnödige, at chronan ju förr ju heller publicerade ett

14

manifest. Vij göre fuller i medier tijd, hvadh vij kunne thertill, men icke så

15

noge vettande alla acta och omständer, efter vij hafve sällan aviser af Ström-

16

feld och icke sedt mehr än ett Sveriges rijkes rådz bref af den 19./29. Au-

17

gusti till senaten i Danmark, så kunne vij icke så dristigt görat eller till äf-

18

ventyrs så rätt drabbat, som sig bör och behoff giordes, efftersom E.Exc.

19

täckes gunsteligen endtskylla, ther jagh innelagde mit svar till d’Avaux och

20

Servien kan i nogot sådant hafva feelat och fördenschuld most blifva in

21

generalibus, ther doch många flere omständer kunne vara, som aggravera

22

the Danskes procedurer och nödige vore, att medh theres rätta färgor uth-

23

strykes för verlden. Så synes och mächtog nödigt, thet Kon.M:tt serdeles

24

täcktes sielf skrifva till Frankrijke, Holland och landgrefvinnan, communi-

25

cera them orsakerne, entskylla armeens afförande uhr Tyskland, förvissa

26

them om reditu, alliancens fasthollande och bestendige cooperation till att

27

erholla en almän redeligh frid så nu som förr. Ty om Frankrijket therom

28

tviflar, så höre subsidierne op (om penningar går dessföruthan heelt knapt

29

till i Frankrijke) och han seer sig på annat sätt före. Jag taalte här för fåå

30

dagar sedan medh Rorté och S:t Romain om den artikeln i den Wissmarske

31

alliancen: si novus hostis enascatur etc., då skulle Frankrijke post frustra

32

tentatam amicabilem compositionem assistera oss. Då happade i hastigheet

33

fram, att|:den Wismarske alliancen:|vore|:inthet af Frankrijke ratificerat:|.

34

Landgrefvinnan är i så mycken större apprehension, som hon är nu allena

35

igen moot Keijsaren. Feltmarskalken gör mycket väl, att han hafver asse-

36

curerat Hennes Furstl. Nådes uthskickade Günterodt så och Gallos genom

37

Davaugour om alt sådant.

38

Hvadh|:Churbrandenburg:|nu fattar för consilia af detta Danska krijget

39

ratione|:Pomeraniae:|, thet moste tijden oppenbara.

40

|:Lybeck:|hafver i förtijden heets hollet ballancen mellan the Nordische

41

kungarijken. |:Städerna hålla ther nu een sammankompst:|. Hvadh ther

42

förehafves, gifver tijden. Lübeck och Hamburg värffva till theres säkerheet.

43

Keijsaren förmaner them högt och hårt at sluta all tilförsel för armeen.

[p. 176] [scan. 208]

1

Staden Bremen seer gerna, att kungen i Danmark hafver fått gäster, Ham-

2

burg äfvenså i förstonne. Men efter gemeene mans handel och näring tages

3

aff genom omslaget i Kijls turbation och Holsteins ruin, så att een hoop

4

hafva allorede therföre banqueroutterat och fleere förmodas fölia snart efter,

5

så begynna the murra. Och gör her feltmarschalken mächtig väl, at han

6

låter medh the städerne hollas godh vänskap, alsdenstundh man till begge

7

krijgen hafver them mycket af nöden.

8

Vintersubsidierne af Frankrijke hafve nu in fine Januarii begynt falla och

9

falla ännu efter handen, eftersom the kunne per vechsel indragas. Jagh con-

10

tenterar theraf först och fremst feltmarschalkens assignationer och så the

11

torfftigste af the andra, så vida the räckia. The uthsände 500 skippund kop-

12

par liggia än osölda. Genom detta infallet är all handel stutzat i Lübeck och

13

Hamburg, så kan och för vinteren schuld intet uthskeppas. Gahrkopparen

14

kostar 50 richsdaler skippundet i Lübeck, doch är ingen, som köper. När

15

Elben blifver reen och seglatzen begynnet begynner gå, så får men see, om man kan

16

slån löss. Han är eliest besvärat medh m/20 rdr. Postarne ville vij härefter sända

17

på |:Skagen och Stralsundh:| och idkeligen berätta, hradh hvadh här förefaller. Och

18

detta är således på Kon.M:tz allernådigste skrifvelser af den 1./11. Decemb.

41

[ Nr. 69 ] .

,

19

som Lars Månsson i går hijt brachte och på den andra af ult. Decemb.

42

[ Nr. 93 ] .

som

20

vij finge någre vickur sedan vidh Louis de Geres öfverkomst, mitt under-

21

dånigste och hörsambste svar och relation. Flere acta sender her ambassadeur

22

Oxenstiern. Vij varda oss högst beflijtandes Kon.M:tz befallningar med all

23

troo och hörsamheet att efterkomma …

24

PS.: Som detta var skrifvit, kom Rorté till mig, hade fått bref uhr Frankrij-

25

ke af den 3./13. Febr., at the ther|:mechtigt högt apprehendera thet Danske

26

krijgedt:|med befallningh, att han skulle hoos oss sondera, om Kon.M:tt

27

behagade, så ville Frankrijke strax sända een ambassada och sökia till att

28

förlijkat. Jag lofvade mig vele berättat, excuserade, justificerade och ex-

29

plicerade therhoos K.M:ts och Sveriges chronas intention till alliancens

30

fasthollande och thet thet Tyska både krigz- och fridztractatens samfälte

31

fortsättiande, contenterande honom thet bästa jag kunde. Han hafver för-

32

nummet , at|:Ragoczy:|hade|:teknat alliance:|, badh endeligen om dess

33

communication med Frankrijke. Han sade och nu, att Servien icke reeser

34

till Frankrijke, uthan att han, d’Avaux, och the Hollendske gesandterne äre

35

alle dagar förväntande; sade och, at såsom legati Gallici hafve medh Batavis

36

adjusterat modum tractandi och conditiones, huru vidt the vele på hvar

37

sidan gå eller icke, altså vele the och medh oss göra thetsamma skrifteligen,

38

att vij skole först under oss föreena oss, hvaropå chronorne in communi

39

och hvarthera in particulari till thet högsta skole bestå och mutuo drifva och

40

icke therifrå afvijka. Thet lärer blifva|:een act, som fordrar circumspection:|.

[p. 177] [scan. 209]

Beilagen in DG, A I 1 , Legat. [ 1 ]: