12

123

Salvius an Joh. Oxenstierna

14

Osnabrück 1644 Februar 14/24

15

Pr.: Minden 1644 Februar 16/26

16

Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II

17

Brief an d’Avaux. Dänischer Krieg u. Anreise der französischen Gesandten.

18

Auftrag Torstenssons an Gregerssons u. Königsmarck. Pässe für dänische Gesandte.

19

Neutralität um Münster u. Osnabrück. Korrespondent in London. Spieringk. Brief

20

an evangelische Reichsstände. PS.: Anreise der holländischen Gesandten u. d’Avaux’.

21

Mißtrauengegen Frankreich. Separatverhandlungen mit dem Kaiser.

22

Jag seer af Nr. 121, at E. Exc. meenar mitt bref till Gallos hafve vara förr

23

fortsändt, än E. Exc. thes afskrift communicerades. Then meening moste

24

uthan tvifvel vara kommen af dato, thet jagh retro traherede til den 20./30.

25

Jan. Men brefvet gick inthet af, förän S:t Romain hädanreeste, sedan den

26

posten, som therpå skulle hafva bracht E. Exc. sentiment, inthet medh-

27

brachte . Galli, Rorté och S:t Romain ock högt urgerede migh at göra them

28

nogon berättelse om det Danske väsendet. Jagh meenar lijkväl, ther skal

29

icke rätt mycket vara at ändra uthi, såvida thet väsende tienar Fransoserne

30

at adapteres. Thet bringa aviserne från åtskillige örter, at the hafve alloreda

31

active och passive giordt theres valete in den Hag, altså synes lijkt, thet the

32

numehra moste vara under vägen. I Munster går talet, at the tijt väntes i

33

denne vekan. Then i morgon tädan kommande posten varder oss nogon

34

mehra vissheet bringandes. Men så seer man fuller, at the icke rätt mycket

35

hasta.

[p. 171] [scan. 203]

1

Hvadh Lars Månsson medbringer

43

[ Nr. 69 ] .

, länchtar jagh at veta, när han hijt

2

kommer. Migh undrar, at af Carl Gregersson ingenting communiceres medh

3

migh om thet som feltmarschalken honom och Königsmarck befalt hafver,

4

aldenstund feltmarschalken skrifver sigh thet hafve befalt honom och begärer

5

theröffver mitt skrifteliga betänkiande. Jagh förmeener lijkväl, at jagh

6

skulle nogot lijthet bättre veta, huru folcket och sakerne i Sachsen böre

7

tracteres än han. Doch kan vara så gott, at jagh inthet får vetat, så hafver

8

jagh ock inthet at försvara! och kan thet svaret såväl gå til feltm[arskalken]

9

som nogot annat.

10

Om legatis Danicis äre Galli och jagh i den meeningen, at man borde låta

11

them fritt passera heem, hvar icke äfven genom våra qvarteer, doch per

12

mare. Thet är odieux för verlden at fånga legatos och icke uthan blasme!

13

Legati iure gentium omnium sunt sancti et inviolabiles; och fastän nogon

14

exception kunde finnes theremot, så seer jagh ingen nogsam relevant i detta

15

fallet. Thet feltmarschalken nämbner, at the icke skola mehr ondt råda

16

kungen, kunne thermedh icke afvärias, the kunne väl skrifteligen rådan,

17

och han hafver dessföruthan onda rådhgifvare nogh hemma. The skada

18

oss myckit mehr liggiande i Hamburg och Bremen, än ther the vore i Dan-

19

marck . Och jagh tviflar lijthet, at icke Kon.M:t och regeringen skole vara

20

af samma meeningh. Doch låter jagh meliora vota rådha.

21

… Heela corpus legatorum i Münster och här äre i den meening, så snart

22

E.Exc. och Galli komma ahn, at man skulle sättia alla orter häromkring och

23

kring Munster på 6 eller 7 mijl omkring hvarthera orten i een neutralitet för

24

tilförsel skuld pa desse magra örter. Går thet för sigh (i desse dagar är ock

25

här mellan the kaijserische, Rorté och migh nogot therom communicerat

26

vordet), så moste ock her Gustaff uhr Treckvörde. Hvar han sedan blifva

27

skal, seer jagh icke väl. Han hafver satt stort hopp till E.Exc., at han skulle

28

blifva befordrade til Nijenburg eller Minden.

29

Halte es für gut, wenn der Korrespondent in London, Blonds, direkt oder über Spie-

30

ringk eine Kopie seiner für Schweden bestimmten Berichte hierher schicken würde.

31

Thet Exc.E. ärnar skrifva til the förnämbste evangelische ständer, con-

32

testera Kon.M:tz goda intention och occasionabiliter justificera det Danska

33

väsendet, kommer öfvereens medh Kon.M:tz sidsta skrifvelsse. Hvadh

34

Kon.M:t hafver de 6./16. Jan. befalt rådet i Pommeren, motte jagh gerna

35

see copian af, om then vore för handen …

36

PS.: På timman kom S:t Romains bref de 23. uhr Münster till Rorté, theri

37

han förmäler, at medh sidste Holländske post han sielf fuller inga bref a

38

legatis Gallicis bekommet hade, men Contarini hade fått bref, at Servien

39

går til Frankrijke (Rorté praesumerar om ratificationen på thet the hafve

40

slutet medh Holländerne) och d’Avaux kommer allena till Münster medh

41

the Holländske gesandterne. Altså seer man, huru monga hvekesysslor the

42

göra sigh at tardera medh fridztractaten.

[p. 172] [scan. 204]

1

N. B.: Rortés Tyska secreterare, en Pryss natione, hafver i förtroende be-

2

rättat min Svenska Kevenbrinck, at thet är lauter fixererij medh Fransoserne;

3

the gifva migh här goda ord och gå medh andra ränkior om; läre ännu länge

4

lanternera medh fredzhandelen och kan skee i medier tijdh under handen

5

afhandla medh Kaijsaren och Spagniern och lämbna Sverige allena i sticket;

6

hafver sagt sigh vele från Rorté, efter han sådant märker, och rådt oss see

7

före i tidh medh vår egen fridh medh Kaijsaren. Om nu detta är serio meent

8

eller at uthfiskia nogot, hvadh vår intention må vara, står therhänn. E.Exc.

9

seer, at Grotius och Epstein munkla ock altidh nogot ondt tädan. Quaeso,

10

haec secreto habeantur. Jagh skal vidare gifva migh sielff i snack om sådant

11

medh honom. Postwesen zwischen Hamburg u. Bückeburg wird von mir bezahlt.

12

N. B.: Skullet fuller skada, om man sotto la mano genom tridie hand son-

13

derade Auersberg, quid et quousque han ville gå?