Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
176. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 August 24/September 3

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 August 24/September 3

4
Pr.: Stockholm 1646 September 6/16

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 5], 145–147

6
Gründe der Franzosen für die Nichtwahrnehmung eines vereinbarten Treffens mit den schwedischen
7
Gesandten, wahrscheinlich wegen bevorstehenden Abschlusses mit dem Kaiser und Spanien. Branden-
8
burgische Vorschläge wegen einer Überlassung von Teilen Pommerns an Schweden. Feindseligkeiten
9
zwischen Hessen-Kassel und Hessen-Darmstadt und damit zusammenhängende Kriegsereignisse.

10
Vij hafva i förledne veeku fåt tvenne Eders Kgl. Maj. nådigste breef, bägge
11
daterade den 1. huius [ 1./11. August 1646]

38
[Nr. 159 (S. 403ff.] ); RR, 1408–1408’ wegen des Eintretens für Prinz Eduard.
, innehållandes thet förra Eders
12
Kgl. Maj. nådigste svar på min, Johan Oxenstiernas, relation om thet som
13
förelop i Munster, när jagh sidst var ther; thet andra kongens i Portugall
14
broders saak, huruvijda vij skole läggia oss theruthi. Portugiske gessand-
15
terne sände oss thet senare och skreefve therhoos, som copian under lit. A
16
thet medh mehra uthvijsar. Hvarpå vij, som lit. B gifver tilkänna, conteste-
17
rade vår villfarigheet, och villia praestera i then saken alle möijelige officia,
18
så snart vij, såväll therom som andre nödige saker, finge tala medh legatione
19
Gallica.

20
Vij hafva nu på een godh tijdh väntat effter thenne, at then skulle antingen
21
komma hijt, som d’Avaux och Servien i hvar sitt breef hafva förmält, eller
22
och mötha oss i Lengrichen. Thet förgifves fuller at Serviens siukdom i foo-
23
ten skall hafva hållit them andra qvar. Men andre säija, at han inthet hafver
24
någon möda theraf. Therföre måtte något annat vara som håller them til-
25
bakar. Kanhända at the göra sin flijt at blifva ther richtige medh the keijsser-
26
lige och Spagniske, förän the ryckia hijt öfver. Här och i Munster går starkt
27
taal, som the Spagniske på een tijdh uthspridt, at the och the keijserlige
28
vore i the svåreste sakerne medh Frankrijke eensee. Legatio Gallica hafver
29
fuller alt härtill ingenthera deelen vellat förstå emot residenten Rosenhanen,
30
men nu i sidste conference låtha the lickväll vetta, at the äre richtige i
31
Frankrijkes particularpraetension medh them keijsserlige, som Rosenhanens
32
breef thet öfrige under lit. C innehåller. Och ehuruväll theri förmäles at
33
legatio Gallica hafver sagt, at thet vore mehra apparence till continuationen
34
af kriget än freden medh Spagnien, så troor man lickväll så bådhe och låther
35
thet stå therhän till thess the Frantzöska komma hijt och man får höra,
36
huruledes thet nu är fatt med Generalstaternes tractat och i hvadh terminis
37
thet står emellan Frankrijke och Spagnien

39
Am 21./31. August 1646 berichtete Rosenhane, in Münster herrsche Unklarheit darüber, ob
40
Frankreich und Spanien schon einig seien. Jedenfalls ließen die Spanier ein solches Gerücht aus-
41
sprengen: DG, A I 1, Resident ., 365–366.
.

[p. 430] [scan. 470]


1
Ehuru thet då är thermedh, så tyckes vara lijkt, att legatio Gallica, varandes,
2
som duc de Longueville hafver föregifvit, nu färdigh medh the keijsserlige,
3
skall här velle tala på Churbrandenburgz bästa och disponera Eder Kgl. Maj.
4
till at moderera satisfactionen.

5
Han, von Löben, var i förgår hoos migh

38
Vgl. die kurbrandenburgische Resolution vom 24. August/3. September 1646: Urk. u. Aktenst.
39
IV S. 456 und XXIII 1 S. 92.
, Johan Oxenstierna, och jagh
6
besökten idagh igen. Hans värf bestodh theri först, at å Eders Kgl. Maj.
7
vägnar vij velle medh the churfurstlige tractera om een deel af Pommeren,
8
2. att legationes, the Frantzöske och Generalstaternes, måtte vara inter-
9
ponenter emellan oss, och 3. att Eder Kgl. Maj. måtte tillåta ständerne i
10
Pommeren at pläga communication medh churfursten öfver thenne saken,
11
uthi hvilken churfursten och the allena interessera

40
Die Grundlage für Löbens Vortrag bildete eine Resolution des Kurfürsten d. d. Gröningen
41
8./18. August 1646: Urk. u. Aktenst. IV S. 454; im Wortlaut: Prot. u. Rel. III Nr. 344
42
(S. 542ff.); vgl. Baltische Studien VI 1 S. 58.
.

12
Thet är svarat till thet första såssom förr, at vij hade ingen ordre at angå
13
någon particulartractat, uthan låthe Pommerske saken, som alt annat, komma
14
på universalafhandlingen medh them keijsserlige. Thermedh vore och thenne
15
interpositionen öfverflödigh. Hvadh ständerne i Pommeren vidhkomo,
16
sträckte vår commission sigh inthet så vidt. Vij stälte till Eder Kgl. Maj.,
17
generalgouverneuren och regeringen på then ohrten, hvadh skee eller inthet
18
skee kunde.

19
Angående sielfva saken, så contesterar han medh lijka dyra ordh som Witt-
20
genstein och the andre, at churfursten gifver allrigh i eevigheet sin consens
21
till heela Pommeren. Vill Eders Kgl. Maj. taga emotet föruthan hans jakordh,
22
måtte han thet låtha skee och befalla saken Gudh och tijden. Han rådde at
23
man lickväll ville föllia the consilia som hafva beståndh medh sigh, och
24
inthet föra thet evangeliske väsendet itt nytt buller på halssen, med andra
25
slijka motiver, som the och andra fleere tillförende hafva anfördt och vij
26
effterhanden underdånigst öfverskrifvit.

27
Hvadh landtgrefvinnans Furstlige Nåde skrifver oss till i sin saak, thet går
28
under lit. D. Hennes Furstlige Nådes gessandter var idagh hoos oss,
29
berättandes, at generalmajeur Geyse

43
Johann von Geyso, hessen-kasselscher Generalmajor, * 1593, † 1661. ADB IX S. 138f. ;
44
APK 9391f.
hade lijdit någon skada, huru stoor
30
kunde han inthet vist säija, meente lickväll, att bagagen vor förlorat och
31
een deel af rytteriedt han hade hafft medh sigh och bestodh i ettusendh
32
hästar. Footfolket till 400 man hade mäst alla salverat sigh genom morass.
33
Sedan the keijsserlige satte sigh vidh Westerwaldh och landtgref Jöran,
34
brukandes sigh thenne occasionen till godo och thet keijsserlige folket till
35
försvar, begynte antasta Hessen-Casselske ohrterne, såssom Kirkhaim, hade
36
Hennes Furstlige Nåde måst revocera Geysse och thenne förfoga sigh at
37
äntsättia Kirkhaim. Men han kom förseent och mötte guarnisonen på vägen.

[p. 431] [scan. 471]


1
Uthi rygmarchen åth Siegenhaim hafver landtgref Jörans folk folgt effter
2
honom och conjungerade medh 3000 keijsserlige och Beijerske under gene-
3
ralmajor Mercy

36
François Mercy, bayerischer Generalmajor, * vor 1600 Longwy, † 4. August 1645. NBG XXXV
37
(1865) Sp. 45f.
, öfverfallet the Casselske, som fuller vist af fienden, men
4
kunde inthet inbilla sigh annat, än at the som komo vore allena landtgref
5
Jörans folk. Vidh så fatta saker och ther landtgref Jöran nu spelar mästare
6
i fäldtet, så begärte han först, att the tropparne, som generalmajoren greef
7
Leyonhufvudh

38
Gustav Adolf Graf Lewenhaupt zu Rasburg und Falkenstein, schwedischer Generalmajor,
39
* 24. März 1619 Vinäs bei Kalmar, † 29. November 1656 im Feldlager zu Rautus bei Viborg.
40
SMK IV S. 540f.; vgl. Theatrum Europaeum V nach S. 936 (Bild).
förer och nu skole stå i landh Lunenburg, måtte conjungera
8
sigh medh landtgrefvinnans folk, effter the äntå inthet kunna nu komma op
9
till hufvudharmeen; 2. att vij ville förnimma af the Darmstädtiske, om the
10
acceptera Eders Kgl. Maj. och Frankrijkes interposition på then eene och
11
the keijsserliges på then andra sijdan, eller eij. Thet förre hafve vij remitterat
12
till feldtmarskalken her Wrangell och på thet andra svarat, at ehuruväll the
13
Darmstädtiske synes reeda hafva uthslaget chronornes interposition, så ville
14
likväll, till at contentera Hennes Furstlige Nåde landtgrefvinnan och finna
15
een vissheet i saken, till öfverflödh låtha beskicka them och höra hvadh the
16
säija, på thet man sedan medh the Frantzöska må desto bättre kunna fatta
17
een resolution häruthi, som vij thetta och till een deel berörde för otta
18
dagar sedan.

19
Then Hessiske berättade therhoos, att honom var skrifvit uhr Cassel, dät
20
generalauditeuren Pagenstecker

41
Andreas Christian Pagenstecher, hessen-kasselscher Geheimer Rat und Generalauditeur, Amt-
42
mann
zu Hersfeld, * 26. April 1612 Neuenhaus (Grafschaft Bentheim), † 19. Dezember 1677
43
Kassel: Mitteilungen des uralten Geschlechtes der Herren Pagenstecher,
44
Patrizier von Warendorff (1937) S. 275–282.
var nyligen kommen ifrå armeen och viste
21
säija, at thet i förstone hafver hållit hårdt emellan her Wrangell och Tou-
22
renne om hufvudhdesseinen, men at the lickväll äre vordne eense och pläga
23
nu sigh emellan godh correspondence och vänskap, varandes the då, när
24
han reeste bort, för Hailbron, och effter dess emportement resolverade at
25
gå op till Donauströmen.

26
Inkomne allehanda aviser föllia härhoos under lit. E.


27
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [5]:


28
A: 148 Die portugiesischen an die schwedischen Gesandten. Münster 1646 August 31

29
B: 149 Johan Oxenstierna und Salvius an die portugiesischen Gesandten. Osnabrück 1646 August
30
23/September 2

31
C: 150–150’ Rosenhane an Salvius. Münster 1646 August 23/September 2

32
D: 151–161 Der catholischen bedencken über die von den Augspurgischen confessions-
33
verwandten den 24. Augusti den kayserlichen herren gesandten zu Ossnabrück auß-
34
gehändigte schrifft. [ dictatum] Münster 1646 September 19/29 [ Druck: J. G. v. Meiern
35
III S. 355–367]

[p. 432] [scan. 472]


1
E: 162–163’ Landgräfin Amalie Elisabeth an die schwedischen Gesandten in Osnabrück. Kassel
2
1646 August 16/26

3
F: 164–164’ Avise

4
165–166’ Corpus evangelicorum an Pfalzgraf Wolfgang Wilhelm. Osnabrück 1646 Juni 8/18

5
167–179 Avise

6
180–180’ Kaiser Ferdinand III. an die Herzöge Friedrich August und Christian Ludwig zu
7
Braunschweig-Lüneburg sowie die regierenden Herzöge zu Weimar und Altenburg. Linz 1646
8
Juni 14 [Druck: J. G. v. Meiern III S. 306f.]

9
181–181’ Bestimmungen wegen der evangelischen Religionsausübung in den Erbländern und den
10
anderen habsburgischen Landen

37
Vgl. die bei J. G. von Meiern III S. 133ff. gedruckten kaiserlichen und landesherrlichen
38
Privilegien und Verordnungen vom 7. Dezember 1568, 1568 ohne Tag, 14. Januar 1571,
39
19. März 1609 und 19. April 1610.

11
182–186’ Avise

Dokumente