Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
132. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine Osnabrück 1646 Juni 15/25

12
[124] / 132/ [148]

13

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine


14
Osnabrück 1646 Juni 15/25

15
Ausf.: DG, A I 1, Legat. [ 4], 1111–1114’

16
Eingang der königlichen Erklärung zur kaiserlichen Duplik. Gespräch mit Trauttmansdorff vor
17
seiner Abreise aus Osnabrück über die schwedische Forderung nach Abtretung ganz Pommerns
18
und den kaiserlichen Wunsch auf nähere Verbindung mit der Krone Schweden nach dem Friedens-
19
schluß. Weitere Vorschläge Trauttmansdorffs zur kaiserlichen Duplik. Anspruch Pfalz-Neuburgs
20
auf die Kurwürde. Vorschläge zur Beilegung der Gravamina der Stände. Besuch des niederländischen
21
Gesandtschaftssekretärs. Französische Satisfaktionen; Abtretung des Elsaß und der dortigen
22
Reichsstädte als Allod oder Lehen. Abreise La Bardes nach der Schweiz. Militärische Nachrichten.

23
Såssom vij idagh 8 dagar sedan månde vänta på något uhr Sverige medh
24
posten, som ordinarie kommer thädan, dagen effter, sedan våre breef gå
25
härifrå tijt inåth; altså fölgde och den 9. huius [ 9./19. Juni 1646] medh
26
Hamburger brefven itt Eders Kgl. Maj. af den 23. passato [ 23. Mai/2. Juni
27
1646] ; hvilket vij medh underdånigste reverentz undfåendes, hafva för-
28
nummit Eders Kgl. Maj. allernådigste förklaringh öfver classerne i then
29
keijsserlige duplicquen, jämvähl at Eder Kgl. Maj. öfver satisfactionen ville
30
sin yterligare förklaringh och ordre låtha skicka efter medh nästa posten,
31
hvilken förmodeligh kommer i morgon.

[p. 336] [scan. 376]


1
Saken är än in integro och theri inthet vijdare gånget eller något eftergifvit,
2
än Eders Kgl. Maj. allernådigste breef af den 10. Novembris anni praeteriti
3
[ 10./20. November 1645] oss tillhåller. Uthi thenne veekun hafve vij tvenne
4
gånger varit ihoop medh grefven af Trautmanssdorff, then förre jagh,
5
Salvius, allena i Trautmanssdorfs logemente, och then andre gången i förgår
6
vij både ihoop här hoos oss, då han oss valedicerade och reeste idagh åter
7
tilbakar åth Munster.

8
Hvadh Eders Kgl. Maj. satisfaction anlangar, tesmoignerade han

44
Kurzer Inhalt in Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 90.
att Keijs-
9
saren, så mycket honom står till göra, unnar Eder Kgl. Maj. gärna heela
10
Pommeren medh stiffterne Bremen och Verden sampt Wissmar medh thet
11
som therhoos begäres; men hängde therhoos the besvär som häruthi finnes,
12
icke allenast på interessenternes vägnar, hälst medh churfursten af Branden-
13
burgh, som ingalunda vill förstå och gifva sin consens till cessionen af heela
14
Pommeren, och hertigen aff Mecklenburgh, som qvijder öfver the stycken
15
som af hans landh begäras; uthan och hoos ständerne i Romerske rijket,
16
som fuller tyckes villia unna Eders Kgl. Maj. någon förnöijelsse medh thet
17
som postuleras, men lickväll så at interessenterne må i thet närmaste ställas
18
tillfridz och androm uthom Tysklandh betagas all möijeligh orsaker att
19
fatta theraf någon apprehension och orsak at itända något nyt krigh i Tysk-
20
landh. Han, Trautmanssdorff, rådde at å Eders Kgl. Maj. vägnar vij ville
21
taga thenne saken i nogare betänckiande, considererandes om thet icke skulle
22
vara bättre, tryggare och reputerligare för Eder Kgl. Maj. och chronan
23
Sverige, at taga Förpommeren allena medh dess cessione in perpetuum,
24
och stiffterne medh the hvilkor som the nu äre, effter hvarken Keijssaren
25
eller Påfven kan then förvandla i världzlige furstendömen, sampt Wissmar
26
medh itt condominio tillijka medh hertigen af Mecklenburg, och thet alt
27
medh interessenternes och ständerne samtyckio och goda villia; ähn heela
28
Pommeren medh the andra styckerna på begärte conditioner moot inter-
29
essenternes och ständernes villia och jakordh. Thet kunde medh tijden een
30
lägenheet sigh öppa för thesse, att the suppeterade af chronan Sveriges miss-
31
gynnare och grannar uthom Tysklandh måtte sökia at få sitt igen; hvaruthaf
32
inthet annat än buller och oroo opväxer, som måtte förorsaka att chronan
33
Sverige, som nu medh the evangeliskes applausu skulle kunna slutha een
34
godh och reputerligh fridh, på itt sådant fall måtte vänta theras vedervillia.
35
Hvilket han låtz tala rätt af hiertat och såssom then ther meenar Eders
36
Kgl. Maj. staat väll, säijandes sigh vara i then förhopningen att huuss Öster-
37
rijke skall effter stifftat fridh kunna komma i een godh och närmare intelli-
38
gence medh Eder Kgl. Maj. och förthenskuldh nu föruth gärna ville thertill
39
läggia grundvahl och procurrera thet som kan lända Eders Kgl. Maj. staat
40
till vällfärdh och säkerheet.

41
Vij mötte thenne hans contestation medh så gott igen; styrkte honom i then
42
meeningen at befordra Eders Kgl. Maj. contentement; hvilket bestode först

[p. 337] [scan. 377]


1
och främpst i ständernes billige postulaters affhielpande, sedan och i Eders
2
Kgl. Maj. ägen och dess allierades satisfaction; å Eders Kgl. Maj. vägnar
3
in particulari vore thett itt gott rådh han gafve, till att see till och effter-
4
tänkia, det dee stycker som skola undfås till Eders Kgl. Maj. satisfaction,
5
må cederas medh interessenternes och ständernes gode villia och samtyckio
6
Eders Kgl. Maj. och i thess nampn vij sökia them inthet annorledes; och
7
efftersom Eders Kgl. Maj. inthet kan vara försäkrat och nögder medh För-
8
pommeren allena, som för sin vidh och stoorheet skuldh behöfver starka
9
guarnisoner, men theremot är af ringa inkompst, och förthenskuldh på thet
10
fallet blefve Eder Kgl. Maj. till last och besvär, så försågo vij oss till honom
11
att han, fölliandes sin gode contestation att vara på Eders Kgl. Maj. bästa,
12
ville vinläggia sigh therom och disponera Churbrandenburgh till een godh-
13
villigh cession af heela Pommeren, jämvähl hertigen aff Mecklenburgh till
14
thet samma på sin sijda sampt ständerne, som måtte theruthi beete sigh
15
något vedervertige, förmå till bättre tanckar. Vij funne lickväll mästeparten
16
så fatte, att the skola vara tillfridz thermedh och redebogne att bära sine
17
rådh ihoop medh the keijsserlige, hürusom interessenterne skulle kunna
18
ställas tillfridz

29
Vgl. die in den Négociations Secrètes III S. 319 abgedruckte Déclaration que Monsieur
30
Oxenstiern a faite aux Ministres Impériaux le 2 Juillet 1646: Il proposa touchant la paix,
31
que si l’on vouloit l’obtenir, il falloit que l’amnistie commençât en l’année mil six cens
32
dix huit, et bien que les Ambassadeurs de Saxe s’interposassent pour obtenir que ce fût
33
en l’année mil six cens vingt quatre, lesdits Protestants et Suédois n’étoient pas satisfaits
34
de cette proposition et qu’on ne sortiroit d’embarras, qu’en acceptant l’année 1618. –
35
Que l’exercice de la Confession d’Ausbourg fût remis au même état, qu’il étoit en l’année
36
1618 dans les Provinces Héréditaires de l’Empereur, comme la Bohème, la Silésie, la
37
Moravie et l’Autriche. – Qu’il falloit établir le Palatin, aussi bien dans le Titre que dans
38
l’Etat Electoral, que toutefois l’administration en demeureroit au moderne Duc de
39
Bavière ou bien que le Palatin Charles succéderoit immédiatement après la mort du
40
Duc de Bavière, mais qu’il ne laisseroit pas de faire réussir ce parti. – Que pour con-
41
tenter la Couronne de Suède, il faut lui laisser en fief à la perpétuité toute la Poméranie,
42
l’Archevêché de Breme, l’Evêché de Verden, dans le Duché de Meklenbourg les places
43
de Wismar, Poel et Basfeld avec Warnemund, ou en échange de cette forteresse les
44
contez plus voisines de Wismar. – Qu’il faudra donner satisfaction aux Protestants sur
45
les dommages reçus et le terminus ad quem et que tam quoad viam iuris quam ad viam
46
facti la renonciation sera à toûjours.
.

19
Han svarade, dett Keijssarens jakordh skulle Eders Kgl. Maj. hafva. Keijs-
20
saren ville inthet för Churbrandenburgs och hertigens aff Mecklenburg
21
skuldh föra kriget. Han ville reesa öfver till Munster och tala medh ständerne
22
som ther äre; rådde oss göra vårt bästa här och tillsee, att the som här äre,
23
måtte disponeras härtill. Till thet, att vij rörde om guarnisonerne, svarade
24
han, att om Eder Kgl. Maj. hålle guarnisonerne i 5 à 6 åhr och interim
25
tracterar undersåterne vähl, skall thet inthet vijdare behöfvas. Om solda-
26
tescans contentement var hans sentiment, att ständerne måtte föreena sigh
27
därhän, att någre circuli togo Eders Kgl. Maj. armée att afbetala, någre
28
then keijsserlige och någre then Beijerske.

[p. 338] [scan. 378]


1
Eders Kgl. Maj. haffven förmodeligh förnummit af våre allerunderdånigste
2
relationer, dett dee förnämste och som här drifva evangelicorum consilia
3
blandh ständerne, falla på nästan sådane conditiones satisfactionis för Eder
4
Kgl. Maj., som grefven af Trautmanssdorf nu föreslår; och ther then saken
5
kommer iblandh them till ventileras, är lijkt att the gå therpå. The äre och
6
nogh bekymrade om soldatescans contentement, slå henne inthet uth, men
7
rådläggia sin emellan huru betallningen skall kunna skee.

8
Emellan oss och greffven aff Trautmanssdorff bleef thet discurrerat öfver
9
the förnämste saker, som angå Romerske rijket. Han, grefven af Trautmanss-
10
dorf, bestodh nästan på förre conditioner, som i duplicquen, projectet och
11
the catholiskes sidstuthgifne och medh nästa posten insände förslagh in
12
puncto gravaminum äre författade. Vij höllo oss theremot vidh thet som
13
är proponerat och replicerat, jämväll thet som af Eder Kgl. Maj. i instruc-
14
tionen och andre efterhanden inkomne ordres, hälst then aff then 20. pas-
15
sato

41
Ein königliches Reskript vom 20./30. Mai 1646 ist nicht nachweisbar. Wahrscheinlich ist das
42
vom 30. Mai 19. Juni ( [Nr. 124, S. 303ff.] ) gemeint.
, allerunderdånigst är befallat.

16
In summa: The keijsserlige föreslå 1. uthi amnestien een terminum inter-
17
medium, såssom anno 1624, medh then condition, att the som medh foogh
18
kunde fram föråth exciperas, må specifice införas. I then Pfaltziske saken
19
bestå the på förre förslagh. Hertigens aff Neuburgz gessandter

43
Die Namen der Pfalz-Neuburgischen Bevollmächtigten sind angegeben in APW, [III D 1 S. 351.]
äre och hijt
20
komne. The vore den *** huius hoos oss och deducerade sin herres rätt
21
till churdigniteten fram för Churbeijern, i fall then Friderikiske linien

44
Gemeint ist damit die kurpfälzische Linie.
skulle
22
genom thenne tractaten gå henne qvitt. The ville thet gifva öfver skriffteligh.
23
När thet skeer, skall then hörsambligen skickas inn. The andre chur- och
24
furstlige lee åth thetta Neuburgiske anbodet.

25
2. In puncto gravaminum slå the keijsserlige och the catholiske före: först
26
att evangelici restituerade till the andelige godssen, må them besittia och
27
behålla i etthundrade åhr, så at under then tijden ingen skall anfächta them
28
theruthi, hvarken via iuris eller facti; effter förloppet af samma 100 de åhr
29
skulle via facti in perpetuum cessera, men via iuris blifva öppen. När thet
30
invändes, att thet inthet väll skulle kunna gå, uthan bättre vara at både via
31
facti et iuris cesserade usque ad amicabilem compositionem, svarade grefven
32
at Trautmanssdorff, att thet fuller vore hårdt, men ville lickväll i Munster
33
hoos the catholiske försökia hvadh som skee kunde. Sedan lofva the att
34
evangelici och catholici skola häreffter blifva lijka och aequales i alle digni-
35
teter och the rättigheeter, som the effter innehafde godz, rikzconstitutionerne
36
och gammalt brüuk kunna praetendera, såväll i sessioner på rikzconventerne
37
som annat thet them medh rätta kan tillstå. Thet exciperas allena, att evan-
38
gelici måtte i slijka rikzconventer sittia à part, som Magdeburgh nu gör,
39
och inthet i raden och på bänken medh the catholiske. Therhoos meente
40
grefven af Trautmanssdorff, att i stället för thet at evangelici hafva föreslagit,

[p. 339] [scan. 379]


1
man bevilliade gifva then biskopen eller praelaten, som föllo aff från eenthera
2
religionen till then andra, hans tarflige brödh ini dödh dagarne, skulle
3
man häller på både sijdor aftala, att inthet gifva een sådan. Så mycket man
4
nu förnimmer, läggia sigh bägge deelarne närmare till måhlet, och är lijkt
5
och troligit at the evangeliske accommodera sigh medh the catholiske på
6
thesse förslagen, höflandes them än af thet bästa the kunna.

7
The Altenburgiske och then Brunssvijk-Lunenburgiske vore i förgår hoos
8
oss, berättandes att the Chursachssiske, ehuruväll the säija at theras herre
9
churfursten inthet vill mängia sigh stoort i tractatu gravaminum, sökia
10
lickväll at hafva handen i sodet, gifvandes här och ther, såväll hoos the
11
keijsserlige som een part evangeliske, som inthet äre så efftertänckte i sitt
12
interesse, någre förfängelige förslagh, som hindra the vällmeente på åth-
13
skillige sätt; och effter corpus evangelicorum hafver opdragit oss negotia-
14
tionen i then saken, bode the, att i fall the keijsserlige skulle villia beropa
15
sigh på the Chursachssiske i något stycke, vij då ville them theri behörligen
16
mötha; förfrågandes sigh hoos oss, om vij icke meente vara gott att the
17
sielfva talte medh them Chursachssiske och varnade them häruthinnan. Vij
18
lofvade vella hafva thetta förra i minnet, och achtade at een vänligh påmin-
19
nelsse hoos them Chursachssiske inthet skulle vara uhr vägen.

20
Hvadh legatio generalium statuum hafver hoos oss genom sin secreterare

35
Jacobus van der Burgh, * Anfang des 17. Jahrhunderts, Amsterdam (?), * um 1660 Amsterdam:
36
A. J. van der Aa II S. 1588.

21
låtit föredraga och vij therpå svara, finnes under lit. A, B, C. Samma secre-
22
terare rörde icke itt ordh om Pommeren eller något stycke af Eders Kgl.
23
Maj. satisfaction.

24
Residenten Rosenhanens breef inkomne sedan sidste posten, äre bijlagde
25
under lit. D, E, F.

26
The keijsserlige, som Eder Kgl. Maj. af then keijsserlige declarationen in
27
puncto satisfactionis Gallicae förmodeligh nu reeda hafva förstådt, hafva
28
föreslagit itt vist stycke af Elssas sub iure allodii. Nu skall Frankrijke vara
29
thermedh tillfridz, men begärer att alle stycker, som therinom äre begrepne,
30
må under samma rätt ägnas till Frankrijke och specialiter alle rikzstäderne,
31
som theruthi äre begripne, nembligen Collmar, Schlestadt, Hagenau, Weis-
32
senburgh, Landau, Ober-Ehenheim, Durckheim, Keyssersberg, Munster i
33
St. Gregorienthal, Rossheim. Till then ända, och att disponera bemälte
34
rikzständernes deputerade thertill, är monsieur Glaser

37
Josias Glaser, schwedischer Hofrat und Resident in Straßburg, * um 1591 Straßburg, trat nach
38
juristischen Studien 1616 als Sekretär des Rats der Fünfzehn in den Dienst seiner Vaterstadt,
39
war 1618 Vogt zu Wasselnheim, nahm dann aber 1620 seine alte Tätigkeit wieder auf. Bei
40
diplomatischen Aufträgen entwickelte er sich zum Parteigänger Frankreichs und wurde schwe-
41
discher Resident in Straßburg. Sein Ende liegt ebenso wie viele Seiten seines von persönlichem
42
und von Intrigen getriebenen Lebens im Dunkel. Eine Biographie findet sich bei Eduard Sitz-
43
mann
: Dictionnaire des hommes célèbres d’Alsace I (Rixheim 1908) S. 605–607. Vgl. auch
44
Rodolphe Reuss : Josias Glaser et son projet d’annexer l’Alsace à la France en 1639. In
42
Revue d Alsace 1869, S. 289; Ch. Gerard : Souvenirs d’Alsace. Projet d’annexion de
43
l’Alsace à la France par Josias Glaser en 1639. In Revue d Alsace 1884/1885, S. 104.
, som tillförende

[p. 340] [scan. 380]


1
hafver varit i Eders Kgl. Maj., men nu är i Frankrijkes tienst, hijt skickat,
2
efftersom han och för någre dagar hade audience hoos oss. På Frankrijkes
3
vägnar hafver han them af städerne representerat, att the begärte Elsassiske
4
städerne inthet äre pure och simpliciter rikzstäder, som Strassburgh och
5
desslijker, uthan the äre medh visse conditioner, som betaga och förringa
6
immedieteten under rijket, förvante och bundne medh hüüs Österrijke.
7
Och i then regarden vill Frankrijke, som uthan dess får thet öfrige iure
8
allodii, hafva samma städer såssom visse pertinentier thertill, villiandes
9
härefter gifva them nampn konungzlige städer. Som han, Glasser, berättar,
10
skall han finna inga villia hoos mehrbemälte städer, och ther thet inthet
11
skulle gå för sigh, meenar han att Frankrijke häller tager the anbudne
12
styckerne sub iure feudi, än såssom it ofulkomligit allodium. Greffven af
13
Trautmanssdorff frågader af oss, hvij thet vore kommit på thet förslaget,
14
att biuda Frankrijke Elssas iure allodii, svarade, att the thett giorde till att
15
slutha Frankrijke uth a consiliis Imperii; the hade ändå nogh at göra medh
16
them och vore bättre the vore therifrån; när the hafva fåt sitt stycke söndrat
17
ifrå rijket, kan hüus Österrijke medh bättre foogh medh tijden få nappa
18
thet igen, än om thet vore incorpererat medh Imperio.

19
La Barde var idagh för middagen hoos oss, berättandes att legatio Gallica
20
är nu resolverat att komma medh oss ihoop, antingen i Munster, som förr
21
är vant, eller och i Lengricken. Effter vij morgon vänta Eders Kgl. Maj.
22
ytersta förklaringh in puncto satisfactionis, så hafve vij alt thertill differerat
23
vårt svar och resolution i thetta fallet. La Barde är avocerat härifrå och gör
24
sigh nu färdigh till reesan åth Svitzerlandh, att ther blifva ordinarie ambas-
25
sadeur, som han länge hafver varit ämnat till.

26
Hüruvidh Eders Kgl. Maj. hufvudharmée förevetter, thet vijsa innelagde
27
tvenne breef ifrå rikz- och generalfeldtygmästaren her Wrangell under lit.
28
G, H och under I mit Johan Oxenstiernas svar på thet förre.


29
Beilagen in DG, A I 1, Legat. [4]:


30
A: fehlt [Kreditif des Sekretärs der Gesandtschaft der Generalstaaten]

31
B: 1115–1115’ Vortrag des Sekretärs der Gesandtschaft der Generalstaaten, Jacobus van der
32
Burgh

33
C: 1116 Antwort Johan Oxenstiernas und Salvius’ darauf. Osnabrück 1646 Juni 11/21

34
D: 1117 Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius. Münster 1646 Juni 9/19

35
E: 1118–1119’ Rosenhane an Salvius. Münster 1646 Juni 12/22

36
F: 1120–1120’ Rosenhane an Johan Oxenstierna und Salvius. Münster 1646 Juni 13/23

37
G: 1121–1124’ Wrangel an Johan Oxenstierna und Salvius. Wetzlar 1646 Juni 1/11

38
Ohne Bezeichnung: 1125–1125’ Landgraf Georg zu Hessen-Darmstadt an den Kurfürsten zu
39
Mainz. Gießen 1646 Mai 28/Juni 7

40
1126 Landgraf Georg zu Darmstadt an den Kurfürsten von Bayern. Gießen 1646 Mai 28/
41
Juni 7

[p. 341] [scan. 381]


1
1127 Turenne an d’Avaugour. Lager bei Bacharach 1646 Juni 9

2
1128–1130’ Landgraf Georg zu Darmstadt an Wrangel. Gießen 1646 Mai 31

3
1131 Torstenson an Wrangel [Auszug ]. Leipzig 1646 Mai 7/17

4
H: 1132–1134 Wrangel an Johan Oxenstierna und Salvius. Wetzlar 1646 Juni 9/19

5
1135–1135’ Wrangel an Landgraf Georg zu Darmstadt. Wetzlar 1646 Juni 2/12

6
1136–1137 Derselbe an denselben. Wetzlar 1646 Juni 6/16

7
1138–1138’ D’Avaugour an die schwedischen Gesandten in Osnabrück [? ]. Schwedisches Lager
8
bei Wetzlar 1646 Juni 19

9
J: 1139–1141 Johan Oxenstierna an Wrangel. Osnabrück 1646 Juni 13/23

10
Ohne Bezeichnung: 1142 Avise

11
1143–1145 Herzog Adolf Friedrich von Mecklenburg an Wrangel. Schwerin 1646 Mai 20/30

12
1146–1146’ Bilderbeck an Keller. Ohne Ort 1646 Juni 15

13
1147 Avise

14
1148 Bilderbeck an Keller. Köln 1646 Juni 14

15
1148’–1150 Avise

16
1151–1154’ Consensus dominorum civitatensium XXXIV. Osnabrück 1646 Mai 12/22

17
1155–1158 Postrema Caesareanorum in puncto satisfactionis Galliae declaratio.

18
Münster 1646 Mai 29 [ Druck: J. G. v. Meiern III S. 31–35]

19
1159–1160 Avise

20
1161–1161’ Ungefehrliche resolution undt antwortt der herren Frantzösischen pleni-
21
potentiarien uff der herrn kayßerlichen anderweits proponirte articulos satisfactionis.
22
Ohne Ort und Tag [ deutsche Kurzfassung der Response des plénipotentiaires … vom
23
30. Mai/9. Juni 1646: Druck: J. G. v. Meiern III S. 37–45]

24
1162–1162’ Avise

Dokumente