21

[ 79 ] / 96 /–

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

23

Osnabrück 1646 April 20/30

24

Pr.: Stockholm 1646 Mai 7/17

25

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 650–651’

26

Gründe für die weitere Verzögerung der kaiserlichen Duplik. Stand der Behandlung der Gravamina.

27

Eintreten Oxenstiernas für die evangelischen Interessen bei dem mainzischen Gesandten. Salvius’

28

Besuch bei Trauttmansdorff: Pommern, Bremen und Verden, schwedische Satisfaktionen im allge-

29

meinen . Schritte Oxenstiernas bei den Kaiserlichen zugunsten der Landgräfin von Hessen-Kassel.

30

Rangschwierigkeiten mit den kursächsischen Bevollmächtigten. Militärische Nachrichten.

31

Doublettet af Eders Kgl. Maj. allernådigste breef, som är daterat Stockholm

32

den 21. passato [ 21./31. März 1646 ]

37

[ Nr. 79 (S. 216ff.) ] .

och hijt kommit den 7. huius [ 7./17.

33

April 1646 ], brachte Hamburger ordinarie posten richtige medh sigh den

34

14. [ 24. ] af denne månaden.

[p. 257] [scan. 297]

1

Man hafver fuller meent, at the keijsserlige skulle i then nästförledne veekun

2

hafva kommit fram medh duplicquen. Men thet är inthet ännu skedt. Then

3

keijsserlige secreteraren, Schröder, berättade Mylonio orsaken vara, att the

4

först för någre dagar sedan hafva fått ständernes betänkiande och arbeta nu

5

på douplicquen, villiandes ungefär om onss- eller torssdagen gifva oss henne

6

skrifftelig och tillijka inrätta instrumentet.

7

Re- och correlationen uthi furstenrådet finnes bijlagder under lit. A. Under

8

lit. B, C äre tvenne congressus in tractatu gravaminum. Then 15. huius

9

[ 15./25. April 1646 ], som var nästa dagen efter, sedan the evangeliske hade

10

i then 6 te consessu

42

Sessio vom 14./24. April 1646: J. G. von Meiern II S. 608ff.

giordt och förestält them catholiske nye förslagh, som

11

nu äre litererade under B, var jagh, Johan Oxenstierna, hoos them Meintziske

12

at secundera våre religionsförvanter i ofvanbemälte förslagh, tesmoigneran-

13

des therhoos at man inthet hade att vänta någon fridh eller och ingen roo

14

rätt kunne stifftas i rijket, förän the evangeliske ständerne blefve iblandh

15

annat, förnämligen i tvenne tillfridz stälte, såssom är: 1. at declaratio öfver

16

bonis ecclesiasticis blifver med een perpetuerlig condition och inthet på

17

någre åhrs tijdh, varandes thet icke allenast lijkmätigt med religionsfriden,

18

uthan och tienligit at alle conditionerne af thenne friden blefve af samma

19

natur och art, som sielfva friden skall blifva; 2. att ständerne af bägge religi-

20

onerne blifva aequalis conditionis och inutha alla häreffter samma rätt. The

21

evangeliske säija, at the sidermehra hafva spoordt een monn och operation

22

therpå, varandes mächtog väll content medh then hägn och assistentie the

23

inutha af Eder Kgl. Maj.

24

Jag, Salvius, hafvandes i någre dagar varit opasslig, giorde först i går min

25

visite till grefven af Trautmanssdorf at hälssa på honom efter hans återkompst.

26

Thet han i Munster allenast obiter slog fram till itt vahl uthi Eders Kgl.

27

Maj. satisfaction, at antingen taga emot heela Pommeren allena, eller och

28

Förpommeren medh the 2 stiffter Bremen och Verden, bödh han nu expres-

29

se och fulkomligen. Han sade at churfursten af Brandenburg inthet ännu

30

hafver gifvit sin consens till heela Pommeren och lärer thet svårligen göra,

31

ehvadh man för vederlagh biuder honom. I fall Eder Kgl. Maj. ingalunda

32

ville släppa Pommeren, uthan taga vidh tilbodet af heela Pommeren allena,

33

så ville the tillsee at the kunne disponera churfursten till at taga Bremen och

34

Verden igen. Han, grefven af Trautmanssdorf, rådde att Eder Kgl. Maj.

35

måtte häller acceptera Förpommeren med bägge stiffterne Bremen och

36

Verden, så måtte tilläfventyrs churfursten gifva sitt jakordh thertill, stän-

37

derne thermed vara bättre tillfridz och andre naboer inthet så mycket

38

afvundas. Thet hölt han ingalunda kunna skee: 1. att Eder Kgl. Maj.

39

bekomo heela Pommeren och stifterne thertill; 2. att feuda skola gifvas på

40

chronan; 3. att stiffterne skola förvandlas i furstendömer, hvilket han sade

41

at the evangeliske ständerne läggia sigh emot.

[p. 258] [scan. 298]

1

Thet bleef honom på alt thetta svarat efter then ordre vij hafva för oss och

2

som egenskapen af hvar saak syntes fordra. Ther bredevidh sade Traut-

3

manssdorff och, at the nu i duplicquen ville nämpna satisfactionen och sättia

4

therhoos någre conditioner, doch inthet sådane som the hafva satt hoos the

5

Frantzöske. Et theriblandh skall vara, att Eder Kgl. Maj. måtte assistera

6

Keijssaren emot Turken.

7

Jagh, Johan Oxenstierna, var den 15. huius [ 15./25. April 1646 ] hoos

8

grefven af Lamberg och öfverlefvererade honom innelagde under lit. D

9

landtgrefvinnans Furstlige Nådes vijdare förklaringh öfver sin satisfaction.

10

Hvadh högbemälte Hennes Furstlige Nåde skrifver oss till, thet vijsar lit. E.

11

The Chursachssiske gesandterne hafva inthet än besökt oss, eij heller vij

12

them. Orsaken är at the, så snart the vore komne i staden, visiterade them

13

keijsserlige, villiandes theri hålla sigh vidh gambla vahnan och bruket, men

14

af oss tycktes the villia hafva thet tractamentet, som the andre churfurstlige

15

nu på thenne conventen hafva fått. Nu emedan the keijsserlige hafva till-

16

förende varit the första som hafva bevijst them churfurstlige then ähran,

17

som legater af souverainer med rätta bör, och nu inthet observerade thet

18

samma, eller och the Chursachssiske sielfva satte thet uhr acht, så hafve vij

19

fuller contesterat emot gessandterne af the furstlige Sachssiske familierne

20

och andre, det å Eders Kgl. Maj. vägnar vij inthet vore ovillige at bevijsa

21

them Chursachssiske all ähra, som the andra churfurstlige hafva fått, men

22

befinnandes at the reeda hafva sielfva giordt sigh itt praeiudicium medh

23

visiten till the keijsserlige, kunne inthet väll görat. The hafva oss för några

24

dagar låtit säija, att the nödvändigt måste skrifva therom till theras herre

25

och hämpta hans ordre i thetta fallet, begärandes att vij imedlertijdh inthet

26

ville them förtänckia. Hvadh jagh, Johan Oxenstierna, skreef om thenne

27

saken till feldtmarskalken her Torstensson, går härhoos under lit. F.

28

Ifrå Eders Kgl. Maj. hufvudharmee hafve vij nu på een lång tijdh ingen

29

effterrättelsse hafft, undantagandes thet som feldtmarskalken her Torstens-

30

son medh alla poster skrifver uhr Leipzig. Under lit. G är een advis af

31

landet, som berättar, at Höchster är belägrat och Paderborn blocquerat.

32

Paderborniske cantzleren doctor Puskman

41

Peter Buschmann, Paderborner Kanzler und Gesandter des Kurfürsten von Köln, † 1673. Kurze

42

Biographie bei J. G. von Meiern VII S. 44f.

, som är här på tractaten, con-

33

firmerar thet samma och begärar förskrifft till generalitetet, at få een salva-

34

guardie på sine godz.

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]: