4

–/ 6/ [19]

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christine

6

Osnabrück 1645 Dezember 1/11

7

Pr.: Stockholm 1645 Dezember 29/1646 Januar 8

8

Ausf.: DG, A I 1, Legat [ 3], 733–735; Konzept: J. Ox. Slg. A

9

Auseinandersetzungen um das Ständegutachten, besonders zwischen den fürstlichen und hansischen

10

Deputierten. Kaiserlicher Geleitbrief. Servien in Osnabrück, französisch-schwedisches Zusammen-

11

wirken. Bemühungen Trauttmansdorffs, Frankreich und Schweden zu trennen. Ansprüche Frank-

12

reichs auf die drei Bistümer und das Elsaß. Hessische Gravamina. Glückstädter Zoll. Pläne

13

Torstensons. Anwerbung dänischer Truppen.

14

Sakerne på thenne ohrten och, så mycket oss är vitterligit, i Munster beroo

15

än i samma terminis, som för detta och i vårt sidste breef af den 24. passato

16

[ 24. November 14. Dezember]

31

APW, [II C 1 Nr. 443] (S. 857ff.).

underdånigst är mält. Ständernes guthachten

32

Vgl. [S. 5 Anm. 3] .

17

är inthet ännu i alla stycker färdigt. Tvisten emellan the Lutterske och

18

Callvinisterne om thesses fulkomlige begripande under religionsfriden

33

Vgl. J. G. von Meiern II S. 8.

19

står ännu och siuder. Thet är lickväll förmodeligit at reformati nöija sigh

20

antingen thermed, at the niuta lijka med them andra skydh och justitiens

21

administration eller och at the opskiuta denne disputen till bättre fram.

22

Ther är nu een annan dispute opkommen emellan the furstlige och Hänsse-

23

städernes deputerade. Thesse hafva anhållit och drifvit at corpus Hansae och

24

dess interesse måtte på tienlige ohrten i guthachtenet införas

34

Memoriale der von dem Collegio Hanseatico Abgeordneten, derer Hansee-Städte in

35

dem Aufsatz nahmentlich mit zu gedencken. Osnabrück 17./27. November 1645: J. G. von

36

Meiern II S. 111ff.

. The furstlige

25

hafva strax bevilliat och Hänssestäderne här och ther ihugkommit brede

26

vidh rikzstäderne. The hafva och sökt hoos oss, at the måtte i replicquen

27

införas, som theras opsat under lit. A med meera vijsar

37

Gründe, weswegen der Hanse-Städte in den Aufsätzen der Evangelischen nahmentlich

38

zu gedencken sey, dictatum Osnabrück 18./28. November 1645: ebd. S. 113ff.

. Efteråt och sedan

28

tillsattet om Hänsestäderne var kommit ad dictaturam, besinna the furstlige

29

sigh och blifva eense at plåna thet uth igen, förebärandes at thet vore 1.

[p. 10] [scan. 50]

1

obrukeligit i rijket och på rikzconventer at ihugkomma Hänsestäderne som

2

it särdeles corpus brede vidh rikzstäderne; 2. öfverflödigt, alldenstundh

3

Hänsestäderne som nu liggia inom Romerske rijket, blifva äntå nämbde i

4

thetta guthachten och framdeles kunna begripas under thenne tractaten

5

antingen som rikzens immediat- eller som mediatstäder; 3. ovitterligit och

6

förborgat hvarpå Hänssebundet vore grundat

37

Historische Nachricht vom Bund der Hanse-Städte, wie solcher sowol in- als ausserhalb

38

des Deutschen Reichs confirmiret und approbiret worden, dictatum 28. November/

39

8. Dezember 1645: ebd. S. 116ff.

, ville the läggia fram tabulas

7

foederis och låta the andre ständerne see them, måtte thet inthet hafva så

8

stoort betänkiande. Theremot hafva deputati Hansae gifvit in hoos the

9

furstlige och med oss communicerat under lit. B och C bijlagde memorial

10

och förklaring öfver sine principalers interesse i thenne saken. The furstlige

11

och städiske collegia äre idagh till conference therom. The furstlige meena,

12

at Hänssestäderne kunna på behörligit sätt ihugkommas under commercie-

13

punchten. Tijden lärer, huru the häruthinnan förlijkas. Admissio statuum

14

exclusorum är inthet än richtig. Hvadh the keijserlige slå them före för

15

conditioner och hvadh betänkiande the uthslutne, eenkannerlig Magde-

16

burgenses, hafva theremot, finnes under lit. D, E, F.

17

Icke häller hafva vij fåt svar på vår skrifvelsse till the keijserlige om inter-

18

pretatione Caesarei salviconductus. The synes alt sådant spara, till thess

19

Trautmanssdorff kommer eller vij besökia them igen, eftersom vij inthet

20

hafva på theras visite än varit hoos them, uthan ämna thet göra eenthera

21

dagen i thenne veekun. Hvadh residenten Rosenhanen mäler om Trautmanss-

22

dorff och thet som elliest i förledne veeku är i Munster förefallit, thet gifva

23

copierne under lit. G, H, J, K, L uthförligare tilkänna.

24

Ambassadeuren her Servien kom hijt then 27. passato [ 27. November/

25

7. Dezember 1645]

40

Dieses Datum enthält auch der Brief Johan Oxenstiernas an Rosenhane vom 1./11. Dezember

41

1645 ( J. Ox. Slg. A II). Oxenstierna vermutete, Servien wolle erkunden, ob die Schweden

42

Sonderverhandlungen mit den Kaiserlichen aufgenommen hätten. Er habe jedoch Servien über die

43

schwedische Bündnistreue nicht im Zweifel gelassen. Vgl. G. H. Bougeant IV S. 126f.

och reeste i går tilbakar igen åt Munster. Hans värf var

26

at tala med oss och förvissa om Frankrijkes alfvarsamme och beständige

27

cooperation i thenne tractaten aldeles efter alliancen. Hvilken contestation,

28

ehuruväll the tillförende hadet giordt och förmodade, skulle hafva rum hoos

29

oss, the lickväll nu tyckte vara och skee à propos, aldenstundh Trautmanss-

30

dorff väntandes hijt och skall efter all apparence han villia för alt annat

31

försökia, om han kan draga ständerne på een annan vägh, än the nu äre, och

32

contentera cronan Sverige, skilliandes thermed cronorne från hvar andre

44

Vgl. J. G. von Meiern II S. 74f.

.

33

Med legatione Gallica hade han, som Servien sade, lijtet talt i tvenne theras

34

sammankompster under visiten och revisiten; sade honom, Traut-

35

manssdorf, tala om sitt oprichtige opsat, men therhoos vara retenue och

36

hålla baak om backan. Galli hafva icke eller kommit åt at tala mycket med

[p. 11] [scan. 51]

1

honom, efter han var allena och gaff inthet Longueville titulen af altesse, som

2

lickväll grefven af Nassau och Vollmar hafva giordt. Trautmanssdorff hafver

3

fördt sine ord på Italiänske och kallat Longueville signor duca. Theruthaf,

4

at Trautmanssdorf hafver medh them så omgåth och elliest synts villia hasta

5

hijt, apprehenderade legatio Gallica hans förehafvande på thenne ohrten så

6

mycket mehra. Kunde hända at Caesareani och Hispani, som någre reesar

7

hafva besökt residenten Rosenhanen och nyligen reciprocerat visiter medh

8

migh, Salvio, i Munster, hafva af thet tillfället vellat gifva oss någre vidrige

9

impressioner om Frankrijkes eensijdige handling och hveekachtigheet; om

10

så vore, hoppades legatio Gallica att vij, hafvandes prob af thet, som härtill

11

och sedan förbundet är oprättat, är passerat, skole vara bättre försäkrade om

12

Frankrijkes och theras oprichtigheet och hålla slijka fiendens finesser för

13

suspect och försåteligh. Frankrijke hade ingen orsak at förlåta Eder Kgl.

14

Maj., uthan fast mehra sigh så comportera och laga, at Eder Kgl. Maj. må

15

hafva orsak at insistera bundet och sine therpå funderade loflige actioner i

16

kriget till fridens befordrande. Frankrijke befunne sigh vidh thenne con-

17

junctionen såväll som någon sin tillförende, och kunde väll besinna at så

18

frampt the skulle vara vållan till alliancens och thenne bundets söndran,

19

förän friden vore erhållin, hade Frankrijke at förvänta icke allenast een evig

20

blasme af perfidie hoos heela världen, uthan och een mächta ringa försäkring

21

och stöödh, at thet som een deel particulariter för sigh afhandlade, skulle af

22

vederparten obråtzligen och länge blifva hållet. Att thet på een tijdh drögdes,

23

förän jag, Salvius, kom öfver till Munster och ther stodder, inthet kom till

24

sluuth öfver replicquens inrättande, hade legatio Gallica, som Servien sade,

25

tagit således op, som sökte vij dilation, så länge svar måtte komma uhr

26

Sverige på Spagniernes Pignerandas

39

Gaspar de Bracamonte y Guzmán, Conde de Peñaranda, † 1676 Madrid. Kurze Biographie in

40

Diccionario de Historia de España II (Madrid 1952) S. 455–457; Colecciòn de

41

Documentos inéditos para la Historia de España LXXXIV S. 563–570. Bild-

42

nisse I S. 9. Vgl. auch die Korrespondenzen der spanischen Bevollmächtigten 1643–1648 in

43

Colecciòn de Documentos inéditos para la Historia de España LXXXII–

44

LXXXIV. APK 19264.

och Saviedras offerten.

27

Vij hafva häruthinnan mött honom med lijka contestationer och vijste, at

28

residenten Rosenhanen inthet hafver med maneer kunnat uthslå Saviedras

29

och Pignerandas visiter; legationem Gallicam, som oftast besökia och taga

30

visiter af the keijserlige och Spagniske i Munster, och såssom vij lijtandes på

31

theras härtill pröfvade beständigheet inthet fatta stoor oumbrage therom,

32

altså ville the vara i samma meening om oss igen.

33

Vederparten gofve fuller itt och annat före, såssom vij och äfvendå förnum-

34

me, at the keijserlige skola låta sigh höra, thet the hafva budit Frankrijke till

35

satisfaction Metz, Tull och Verdun sampt något af Elssas. Legatio Gallica

36

och her Servien här närvarande hade inthet rördt therom; therföre hölle

37

man thet för it spargement, thertill uthsprängt af vederparten, at vij måtte

38

fatta then meeningen, at Frankrijke vore i full tractat och handlade sin saak

[p. 12] [scan. 52]

1

af under handen. Skulle Trautmanssdorf eller någon annan komma med

2

thet tilbudet till oss, måtte legatio Gallica vara förvissat, at sådant förslag

3

kunde lijtet värka. Dät vij drögde med öfverreesan till Munster, vore ingen

4

annan orsak än ständerne. Vij ville först hafva theras guthachten

36

Vgl. [S. 5 Anm. 3] .

, at kunna

5

däste bättre concertera med legatione Gallica, och efter ständerne vore alt

6

förseena och tijden lopp sin koos, måste jagh, Salvius, draga åstadh, förän

7

the blefve färdige; the vore ännu theröfver och förde sigh dageligen i nya

8

disputer. Hvilket han, Servien, här in loco hade förnummit och talte på vårt

9

inrådh med någre, rådandes at the i tijdh och förän Trautmanssdorf kom-

10

me, samsatte sigh om it vist, thervidh the kunne blifva och cronan see på i

11

sine replicquen. Mellan oss bleef thet aftalt, at vij måtte här afvänta Traut-

12

manssdorfs ankompst och sedan bägge legationerne komma ihoop, at con-

13

certera öfver replicquerne.

14

Landtgrefvinnans af Hessen-Cassell Furstlige Nådes abgesandter, her

15

Schäfer

37

Reinhard Scheffer, Generalkriegskommissar und Gesandter der Landgräfin von Hessen-Kassel,

38

* 20. August 1590 Marburg, † 11. Februar 1646 Marburg, erwähnt in ADB XXX S. 683 .

39

Bildnisse II S. 3; APK 22723f.

, lade i går in hoos oss högbemälte furstinnes particular-angelägen-

16

heeter och gravamina, som copian under lit. M thet uthförligare gifver

17

tilkänna.

18

Hvadh borgemästaren i Hamburg skrifver mig, Salvium, till om Hamburger

19

stadzsyndici Broderi Pauli

40

Brodder Pauli, Syndikus bzw. Bürgermeister der Stadt Hamburg, * 1598 Husum, † 19. Januar

41

1679 Hamburg. ADB XXV S. 248–249 . F. G. Buek, Hamburger Bürgermeister S. 111–116.

42

Theatrum Europaeum V S. 739. APK 19196f.

återkompst uhr Danmark och hvadh ther hafver

20

varit för project på vägen, huru thet sedan är vordet ändrat och vändts i een

21

resolution, förmedelss hvilken then Glückstädiske tullen är änteligen op-

22

häfven, thet vijsar extractet af brefvet under lit. N och två bijlagor O och P.

23

Feldtmarskalken her Torstensson hafver skrifvit mig, Johan Oxenstierna,

24

till och ibland annat communicerat copian af thet memorial som till Eder

25

Kgl. Maj. hertig Carll Gustafs Furstlige Nåde

43

Karl Gustav Pfalzgraf zu Zweibrücken, später König von Schweden, * 8./18. November 1622

44

Nyköping, † 13./23. Februar 1660 Göteborg. ADB XV S. 360–364 . SMK IV S. 172–174.

45

APK 19471–19474.

bringar medh sigh. Hvadh

26

nu vidkommer the saker, som feldtmarskalken theruthi berörer och påmin-

27

ner om thenne tractaten och in specie fångarnes förlossning efter chartellet

28

och om ohrters restitution, vill man thet taga efter all möijligheet i acht.

29

Men thet han begärar, man måtte här höra efter och erkundiga sigh om

30

ständernes förslag öfver soldatescans contentement, synes gå för långt uth!

31

Jagh hafver honom, her Torstensson, på nytt therom tillskrifvit och för-

32

modar at han lärer sigh frambättre theröfver förklara.

33

D’Avangour reeste den 26. huius [ 26. November/6. Dezember 1645] här-

34

igenom till Munster och tesmoignerade gott contentement och ijfver at

35

repraesentera vidh hofvet i Frankrijke, hvadh feldtmarskalken her Torstens-

[p. 13] [scan. 53]

1

son honom hafver committerat. Servien berättade at Thuillerie

41

Matthieu Coignet de La Tbuillerie, Comte de Courson, * 1594, † 1653. NBG XI (1855) Sp. 74.

hade af thet

2

Danske folket, som nu afdankas, värfvat 2 à 3000 man, them the gärna

3

villia hafva optill Rhenströmen, begärandes han, Servien, vårt sentiment och

4

gode rådh, huru thet skulle kunna säkert och väll komma fram. Thet är

5

svarat, at vij inthet egenteligen kunna säija något therom, men lofvade lick-

6

väll villia höra, hvadh Eders Kgl. Maj. krigzofficerare och commendanter,

7

såssom her Gustaff Steenbock

42

Gustaf Otto Stenbock, schwedischer Generalmajor und Oberbefehlshaber in Westfalen, * 7. Sep-

43

tember 1614 Torpa, † 24. September 1685 Stockholm. SMK VII S. 200–202. F. F. Carlson:

44

Minne af Riksamiralen grefve Gustaf Otto Stenbock ( Svenska akademisk handlingar

45

ifrån år 1796 XLVIII. Stockholm 1873). APK 25168.

och andre meena.

8

Aviser och hvadh annat som i thenne veekun är inkommit och ofvantill

9

inthet litererat, finnes under lit. Q.

Beilagen in DG, A I 1, Legat. [3]: