Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
2. Rosenhane an Johan Oxenstierna Münster 1645 November 25/Dezember 5
–/ 2 /–
Münster 1645 November 25/Dezember 5
Pr.: Osnabrück 1646 November 26/Dezember 6
Eigenh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Kopie als Beilage H zu Nr. 6
Geplanter Besuch Serviens bei Johan Oxenstierna. Unterredung mit Trauttmansdorff. Gegenseitige
Besuche der Gesandten. Französisches Mißtrauen über kaiserlich-schwedische Kontakte.
Äffter jag rätt nu oförmodandes fick förnimma, at påsten ännu vid klockan 4
ähr qvar, måste jag låta Eder Exell. veta, att jag har varit hooss her d’Avaux
och ibland annadt förstått, att her Servien ärnar sig åt Osnabrug att reponera
visiten emot dätt her Salvius var här, och sädan märker jag the skole stå
därpå att Eder Exell. bägges må komma hijtt och, thär thet intet skeer, att
the må hafva orsak skiuta skullden däruppå. Ty till Lengerichen synes gå
svårt att the skole resolvera, dåch där så vore, skole the villia med thet
förbehåll, att Eder Exell. besökia them först, äffter the thet hålla såsom
Eders Exell. quarter, äffter thet ligger närmare Ossnabrugh.
Jag svarade därpå, att därmäd måtte hållas såsom vanligit med dän som först
äller sidst kommer. Män att Eder Exell. bägges skole bringas hijtt äfter
Serviens visite, kunde jag intet tro, äffter Eder Exell. haffva både varit här
och thässe ingen gång tillhopa där. Han sade sig thet väll kunna tänkia.
Älliest befruchtade han, att Eder Exell. reculera och intet ville fort med
repliquen, där nu rätta tiden ähr och mediatores pressera; item Trautmans-
dorff praesenterar sig och interim lära sökia, att giöra richtigt med ständerne;
sade och ryktet vara, att Eder Exell. vänta ordre ifrå Sverige. Om så vore,
vore bättre att seija thet uttryckelig såsom the pläga göra, så hade ingen att
undra därpå. Jag förebar praeliminariens orichtighet med exclusis och
passporten och att Eder Exell. först ville see thäss effect. Män thet syntes
intet contentera honom. Jag seer att the lära bruka sig thätta till hiällp att
purgera sig med. Servien ähr nu hooss Saviedra
the Mäntzische och Nassau
Johann Ludwig Graf zu Nassau-Hadamar, * 12. August 1590, † 10. März 1653. ADB XIV
S. 258–260. Karl Wolf : Johann Ludwig, Graf von Nassau-Hadamar. In Nassauische
Lebensbilder II (1943) S. 109–123. Wilhelm Kohl : Nassauische Absichten auf das
Bistum Münster. Die Bewerbung Johann Ludwigs Grafen zu Nassau-Hadamar um den Bischofs-
stuhl 1650. In Westfalen XXXVI (1958) S. 91–102. O. von Gschliesser , Reichshofrat
S. 233f. Bildnisse I S. 5; APK 17899–17902.
Johann VIII. Graf zu Sayn-Wittgenstein-Hohenstein, * 14. Oktober 1601, † 2. April 1657.
ADB XLIII S. 619–623 . Karl Grossmann : Die Grafen von Sayn-Wittgenstein in den
Kämpfen des 30jährigen Krieges; Graf Johann VIII. von Sayn-Wittgenstein-Hohenstein. Ein
Lebensbild aus der Zeit des Dreißigjährigen Krieges. In Mitteilungen des Vereins für
Geschichte und Volkskunde von Wittgenstein IV (1921) und V (1922). Bildnisse
I S. 8; APK 22556–22560.
har besökt Trautmansdorff och säges, att the käijserlige mäckta carressera
och sökia till att vinna Brandeburgicos. D’Avaux höllt att han, Trautmans-
dorff , ähr heel förnöfftig och raisonabel i sina discourser och giffver god
höppning med sig, ändoch the icke ähre komne på discurser om siällffve
huffvudsaken. Galli ähre och jaloux öffver thet talet här går, att käijserlige
gesanter finnas hooss fälltmarskalken .