Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
Eder Kongl:e Maij:tt önska vij efter vår allerunderdånigste skylligheet,
att thetta nu ingående åhret och månge efterfölliande må blifva och vara
Eder Kongl:e Maij:tt frögd- och segerfulle, så at förmedelss Eder Kongl:e
Maij:tts önskelige vällmågo, hälssosame rådh och alle desseiners lycklige
uthslagh, Gudz och hans helige församblingz ähra och bästa må främias,
fädernesslandet för alle fiendtelige anslagh blifva hägnat och, om möijeligit
är, een allmän, säker och reputerligh fridh i tillhielp af Eders Kongl:e
Maij:tts victorieuse vapn åter igen i Cristenheeten stiftat Eder Kongl:e
Maij:tt till een odödeligh renomée. Uthi det nästförledne åhret hafver Gudh
skeenbarligen låtit see sin faderlige adsistence emot Eders Kongl:e Maij:tts
fiender, i thet at the, ehuruväll till tahlet flere och med högre modh än till-
förende hafva sigh latithöra, ärelickväll här och ther icke uthan theras märke-
lige skada repousserade, slagne och förfolgde och Eders Kongl:e Maij:tts
macht till landh och vatn satt uthi een synnerlig consideration för heele
världen. På thenne ohrten och elliest af inkomne efterrättelsser från andre
hafva vij märkt handgriplige effecter af samma lyckelige successer, såväll
hoos fienden som andre, hvilka vidh så fatte saker och under favor af Eders
Kongl:e Maij:tts och dess allierades vällståndh öppa sin tanckar thet all-
gemeene väsendet till bästa nu något frijare och meera; Hinweis auf Nr. 264:
Reise Joh. Oxenstiernas nach Münster.
Jagh talte ther med ingen meer af gesandterne än the Frantzöske, ehuruväll
Contareni och Andrada bode sigh till at villia besökia migh. Legati Gallici
vore hoos mig två gånger, förste gången tillijka och then andre särskildt
och jagh hoos them hvarthera à part allenast een gångh. The giorde för mig
een resite af thet som ther var näst tilförende i tractaten och elliest medh
d’Avangour och öffverstens von der Linde depeche passerat, eenkannerlig
hvadh göra the hade haft med mediatorerne, förän the hafva kunnat tryggia
them in, at imperii Romani ordines hafva macht och mästeparten hug och
villia at beskicka tractaten, jämväll och att cronorne medh ständernes
invitationer inthet sökia at protrahera tractaten in infinitum, uthan fast häller
at komma och sättia honom på it sådant fundament, som förmodelig skall
kunna hafva beståndh. Sade sigh hafva fölgdt vårt rådh förklarandes sigh
moot mediatorerne, at the åtminstone ville töfva och vänta ständerne, så
länge som man troor på the hafva fåt vår notification och kundskap om
praeliminariernes ändskap och kunna hafva tijdh at antingen skrift- eller
mundteligen svara oss igen. Komma the therpå hijt, så är thet gott, och
lära ständerne sielfva finna meddell och uthvägar, huru the beqvämligast
och efter rijkssens constitutioner och öfligit bruuk i sådane fall kunna här
träda ihoop och in commune consulere. Then tijden luppe ungefär inn med
then, på hvilken fullmachterne skulle i Munster ankomma och uthlef-
vereras, nembl:en den 10./20. huius. Om ständerne alle inthet ställa sigh
inn ther emot då eller strax therefter, kunde man therpå med the få, som äre
ankomne, fatta consilia pro re nata.
The tesmoignerade och icke allenast sin egen contentement öfver feldt-
marskalkens dessein och förehafvande, uthan sade sigh hafva till dess
bättre secundering affärdat baron d’Avangour till hofvet och skrifvit
|:feldtmarskalken de Tourenne:| till förmodandes, at |:han, Tourenne,:|
skall göra sitt till och duc d’Enguien med första våredagh komma på
Tyske botn igen med een ansehnlig armee sökiandes at divertera the Beyerske
ifrå feldmarskalken och gifva feldtmarskalken platz och rum at agera och
|:det förehafvandet emot erfflanden effectuera:|; dazu Beilagen 1–6.
The urgerade åter igen på att vij måtte komma till Munster, allegerandes
ibland andre thesse motiver, 1. att man uthi een ohrt bätre och lijdeligare
kunde pläga communicationer öfver alle saker, och 2. skulle thet facilitera
ständernes ankompst och blifvande, efter the mästeparten för medellöss-
heet inthet kunna väll beskicka bägge ohrterne. Öfver thesse saker föllo
åtskillige discourser, them jag på min sijda lämpade efter vår förre tagne
resolution, gifne svar och tijt heem till Eder Kongl:e Maij:tt, eenkanner-
ligen in Nr. 262 giorde allerunderdånigste rapporter i ofvanbem:e affaires,
synnerligen öfver tijden, som man hafver at vänta efter ständerne. Jagh hölt
så före at man för ständernes skuldh, thet minsta man kunde, skulle röra om
platzernes ändringh. The skulle theröfver heelt och hållit studssa och the
keijss:e taga alt till tacka och inthet hällre see än at praeliminarsluthet,
som dessföruthan hafver varit them under ögonen och emot, måtte få
någon breche och the lägenheet at achta på bättre occasion, än thenne
synes vara för them.
|:Lampadius communicerade oss här:| för någre dagar sedan itt extract
af Lubeske borgemästarens Kölers breef till honom, theruthi, som copian
num. 7 innehåller, förmäles, at Keijssaren skall gå om medh at skrifva uth
een rickzdagh. |:Lampadius meenar:| intentet skall vara icke principaliter
för contributionen skuldh, uthan fast meera at divertera ständerne härifrå
och till tikzdagen, ther han bättre än här kan komma till rätta med them och
knäppa them ihoop till sine desseiner. Thet skrifves och, att then Frankiske
creijtzen, som härtill hafver med sitt exempel och rådh gåt the andre före,
skall stå i tvijk, om the villia sända någon hijt eller eij? Tijden lärer alt.
Palatinus Neoburgicus hafver skrifvit uth itt creijtzemöte för Westphalerne
i Cöln, ther the villia berådslå om sin deputation till tractaten.
Hvadh Churbrandenburg skrifver migh, Johan Oxenstierna, till med sin
hoffjunkare Cuila, thet finnes under mun. 8, 9. Samme Cuila reeste för
8 dagar sedan härifrå på Munster och therifrå till Witgenstein at bringa
churfurstens ordre till grefven om anreesandet. Wittgenstein såssom caput
af samma sänningebudh skall, som här berättas, reesa af och till emellan loca
tractatuum och af hans colleger tvenne blifva här, nemb:n vervesern af
Crossen, han von Löben, och doctor Fritz och tvenne andre i Munster.
Städernes Lubeck, Bremens och Hamburgs gesandter, nembl:n Dr. Gloxinus
från Lubeck, Liborius von Lina och Dr. Kock ifrå Bremen och Dr. Meurer,
syndicus i Hamburg, hvilka komo hijt i staden den 12./22. Decembris,
hade den 22. eiusdem/1. Januar audience hoos the keijserlige och den
24./3. Januar hoos oss proponerandes på bägge ohrterne, som copierne under
num. 10, 11 med meera uthvijsa. Corpus Hansae eller och ofvanbem:e
städer synes gå thermed om at bringa Hänsebundet och them som theri
interessera i förre vilkor igen. Om nu Eder Kongl:e Maij:tt hafver något
specialt theruthi angående antingen commercierne eller annat at påminna,
thet vele vij underdånigst förvänta.
Then disputen, som the keijs:e oss movera öfver passet för Strålssundh och
vij sidst skrefve om, vahrar än. The hafva oss sedan then 20./30. passato åt-
skillige gånger både förr, uthi och efter Julehälgen beskickat gifvandes
altidh före, at thet inthet står i theras macht at extendera praeliminarsluthet
inpå them som inthet äre eller egenteligen till säijandes kunna kallas imperii
Romani status, emedan the orden in salvo conductu foederati et adhaerentes
efter theras uthtydning äre allena adjectiva och see på sit föregående sub-
stantivum status. Sådane och flere slijke futil invändningar opsatte på
itt papeer sände the then 21./31. Decembris till oss genom decanum
Heysterman med ordre för honom, Heysterman, at han inthet skulle gifva
thetsamme opsattet ifrå sigh, uthan dicterat åt Mylonio eller någon annan
af the våre. Aldenstund nu samma skrift inthet var af the keijss:e under-
skrifven, eij eller hvarken dirigerat till oss eller decano loffgifvit at låta
papeeret i våra händer, uthan allena communicera thet med oss på ofvan-
bem:e sätt, ty hafva vij haft betänkiande at lähna them någon copijst och
förthenskuld låte decanum bära samma skarteek tilbakar igen med sådant
svar, at vij fuller gärna måtte hafva opsattet af theras raisons emot thet
förvägrade passet, men kunde inthet väll taga emot thetta på sådant vijs,
som the föreslå, uthan ther the efter sin emot oss den 12./22. eiusdem
giorde förklaringh ville sine skrifter till oss med debita subscriptione be-
kräftiga, ville vij behörligen therpå svara.
Decanus brachte oss svar igen, at the till at hindra alt vidhlyftigheet, som
plägar föllia på sådane skriftväxlingar, funno betänkeligit thet at göra,
begärandes, vij måtte sielfve förpassa Strålsunderne, the ville vara godh
före at them inthet skulle theremot vederfaras. Efter at vij dessföruthan
inthet kunna komma till principalsaken, förän vij höra något af ständerne,
och thetta the keijss:es tilbudh är emot praeliminarsluthet och rätta för-
ståndh af thet ordet adhaerentes, hvilket är at see af Beilagen unter 12,
hvilka the keijss:e hafva sielfva låtit transferera på Latin och tryckia i Cöln,
jämväll och therföre, at Strålssundh hafver, som copian under num. 13
betygar, skrifvit oss på nytt till therom och consequentzen, som the keijsserlige
synes theraf villia göra, tyckes vara alt för stoor, så hafve vij så mycket
fastare stådt och stå än på vår satisfaction häruthinnan.
The Brunsswijk-, Hessisk-, Mecklenburgiske och städernes Lubeck, Bremen
och Hamburgs gessandter billiga vårt postulatum och lofva sin coopera-
tion, när the kunna komma åth. Eenkannerligh var Lampadius hoos oss den
30. Decemb. nästförleden/9. Januar och sade, at, ehuruväll han härtill
hafver skydt före och vägrat at gå emellan oss och the keijs:e, förän
ständerne komma och the keijs:e sigh förklara, om the villia vara till-
fridz med hans officio internuncii, så hade han sijdermeera bättre bladat sin
instruction igenom och funnit vara sigh befallat at gå oss tillhanda efter all
möijligheet, eftersom han tilböd sigh thertill och begärte, dett vij ville
på något görligit sätt låta the keijs:e vetta vår intention och meening om
honom. Om thet må vara hans alfvare eller sökte han thermed bättre
tilträdh i sitt andre ärende hoos oss för hertig Augusto, thet lärer tijden.
Han brachte oss it breef från hertigh Augusto af innehåldh, som copian
under num. 14 uthvijsar. Vij hafva excuserat feldtmarskalken af hans
tarfver med förmodan, at han snart bryter op therifrå, tilbiudandandes oss
at gå hertigen tilhanda med vår skrifvelsse till feldtmarskalken. Uthaf thet
tillfället, at han ville recommendera hertigz Augusti beständigheet uthi the
consiliis, som angå heela thet furstl:e huset, förtalde han oss, huru hårdt
som grefven af Tettenbach hafver satt hertigerne af Brunsswijk-Lunen-
burg till i förledne våhr och sommar sökiandes på alla sätt och vägar at
vickla them i kriget med Dannemark emot Eder Kongl:e Maij:tt, och at
kongen i Dannemark hafver haft een af Ransoerne therhoos, som på hans
vägnar hafver drifvit saken; på hvilket fall han meente, att hertig Augustus
nogsampt hafver vijst, det han inthet går aldeles i blindan efter Keijssarens
villia. Han hafver eenhälligen med the andra lagt sigh emot thetta anbodet
sökiandes uthflycht, at een så vichtig entreprise borde proponeras på een
creijssdagh och communi ordinum consilio theri göras sluuth.
In Nr. 270 mälte vij om Portugisens Botelhos dödh. Efter hans yterste
villia hafva hans folk låtit kroppan här balsameras och ville sändan åt
Portugal, eftersom the och till then ända den 28. Decemb./7. Januar
affärdade lijket med någre andre saker på 3 vagnar härifrå till Minden, men
folket blefve alle här qvar till andre dagen. Jagh, Johan Oxenstierna, lät
för meera säkerheet skuldh een min tienare föllia med lijket förpassandes
samma saker såssom the ther hörde unter vårt suite. När nu samma min
tienare och fohrmännerne komo uth för staden ungefär klockan 4 efter mid-
dagen, kom een keijssersk qvartermästare efter them, hvilken hafver
spionerat uth alt i Portugisernes huus och viste efterrättelsse om altsammans;
thensamma bleef i theras föllie intill första torpet, ther the allena hvijlade
öfver natten. Om morgonen, när the komo uhr samma by, Bellem, på
fäldtet, står ryttmastaren Wolff ther med it compagnie, hvilka arresterade
altsammans, borade igenom kistorne, eenkannerlig then som lijket var
uthi och togo sedan alt med sigh till Furstenow.
Så snart vij den 30. ditto/ 9. Januar finge viss kundskap therom, sände vij
Mylonium till the keijss:e först at exponera them sielfve factum, sedan
och at föra them till sinnes, det samma ryttmästar Wolffs facinus vore emot
all folksrätt, i thet at the hafva så barbariskt handterat een dödh menniskies
krop, som inthet kan säijas vara Keijssarens fiende, och om thet än så vore,
thet man lijkväll inthet eftergifver, at Portugal stodo i fiendskap med Keij-
ssaren; så hade the äntå ingen macht at förgripa sigh på Botelho, som inthet
hafver här varit i qvalitet af någon Portugisk ambassadeur, uthan hållit
sigh under vår suite, icke annars än någre Portugiser och Catalanier finnes
i the Frantzöskes comitat, och hafva icke allenast här i Tyskland passerat
frij och obehindrat, uthan och genom Spagniske, sine offentlige fiendens
guarnisoner, och thet alt i kraft af praeliminarsluthet, hvilket förmår, at
alle, som äre i legationum föllie, må reesa och blifva frij och operturberat;
hvilket vij hade förmodat här skulle skee, men fast annars förspordt;
begärte therföre, the, såframpt the ville hålla handh öfver sin egen securitet,
ville tesmoignera sitt misshag i thetta fallet lagandes, 1. at lijket och alle
saker måtte restitueras och 2. han som förde parthijet och alle andre efter
sin brott blifva exemplariter straffade; hvar thet icke skedde, uthan the ville
låta thenne insolente och incuriose acten ökas på the förre otienlige gär-
ningar, som then keijss:e soldatescan uthan sky och respect af keijss:ig
parole, hand och sigell hafver föröfvat emot vårt folk och breef, så måtte the
skylla och klaga sigh sielfve, om någon märklig och fahrlig revenche föllier
härpå. Grefven af Lamberg, som tå var tillstädes, togh saken ad communi-
candum medh sin collega Crane och gåfvo andra dagen till svar, det the
ville laga, at drängen komme strax igen. Men om sakerne hafva the skrifvit
till Munster, uthan tvifvell till biskop Frantz Wilhelm. Vij vänta nu, hvadh
the villia göra. Hinweis auf Avise.