Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
373. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juli 25/August 4
373
Osnabrück 1645 Juli 25/August 4
Gespräch mit d’Avaux: Französisch-bayerische Verhandlungen, Exzellenztitel. –
Reichsständische Gesandte über Lengericher Schluß betr. Verhandlungsmodus. Be-
such des Dr. Fritz. Hessische Korrespondenz über französisch-bayerische Verhand-
lungen .
Ausführlicher Hinweis auf Beilagen A, B, C, u. D. Medan han var här
d’Avaux, der am 22. Juli/1. August nach Osnabrück kam; vgl. [ Beilage D ] .
municerade then Pfaltziske oss itt breef ifrå Streiff (then Hessen-Casseliske
och Mecklenburgiske hafva och fåt samma tiender ifrå Munster), att the
Frantzöske och Beyerske hade någre nötter hvar efter annan obekantvijss
och elliest som oftast i kyrkiorne varit tillsamman, plägat förtrolig com-
munication och nu thermed så vijda vore komne, att the skola, hvar icke
hafva sluttit, lickväll inthet vara longt ifrå at slutha, 1. att Beyern skall vara
under Frankrijkes protection och i neutralitet, 2. att Frankrijke vill main-
tenera Beyern både vidh churdigniteten och Palatini landh, 3. att Beyern
ville theremott skaffa Frankrijke heela Elssas everdeligen. Vij hafva sagt åt
d’Avaux, at här ginge sådant taal. Om thet vore något therunder, viste han
bäst. När han hörde sådane circumstantier och tyckte, vij måtte theraf lätte-
ligen fatta then meeningen, begynte han sväria på sin siäls saligheet och alt
thet som heeligt är, at thet var osant och uthan all tvifvell opdichtat af ve-
derparten at stiffta missförståndh emellan cronorne. Vij ställa nu derhän
och till sin ohrt, hvadh beskaffenheet thet må hafva. Thet blifver lickväll
här nog omständeligen uthspridt af the keijss:e under handen och andre
medh. Oss kommer thet och något troligit före, som vore thet något för
händer, aldenstundh 1. thet inthet är ovanligit at görat så och 2. alle, som
therom skrifva, komma öfvereens i någre visse omständigheeter; 3. talte
d’Avaux thenne gången så frijtt om satisfactionen för Frankrijke nämpnan-
des Elssas; men 4. theremot drog på axlerne och ville inthet nu lijkasom
förr företräda Palatini saak hållandes vara nog vunnit och obtinerat för
honom, om han finge allena itt stycke eller och, om så vore, heela sitt landh
igen; 5. ingeminerade han som oftast, att Frankrijke vore nu trött af kriget
och skulle gärna hafva roo. Samma discourser hafver han och fördt emot
Schäffer. Tijden måste alt öppa. Om vår fråga angående thet keijss:e svaret,
såframpt thet blefve oss budit, förän ständerne hafva fåt deliberera theröf-
ver , meente han, vij måtte lickväll taga emotet at kunna thet see och läsa och
sedan, som man thet och sielfva saken funne, antingen behållat eller ställa
thet tilbakars igen.
The furstl:e rationes emot titulum excellentiae, som the churfurstl:e prae-
tendera , tyckte han vara heela gode och vichtige, men sade, att legatio Galli-
ca hade i begynnelssen inthet thenne saken så betänkt, skulle thet nu, sedan
the churfurstl:e hade fåt then ähran, falla svårt och betänkeligit at dragan
tilbakar. The hade ordre från hofvet at så göra och gifva nu allena capitibus
legationum electoralium titulum excellentiae. Han hölt före att man måtte
härefter, eenkannerlig moot ändan på thenne tractaten finna opp een annan
titell för legatis af crönte hufvuden och thermed skillias från them andre,
som gå efter lijka respect.
The furstlige hafva, som Schäffer rätt nu veet säija, svarat them keijss:e,
som om the churfurstl:es excellence proponerade, att the hade sedan öfver-
lagt saken sinemellan befinnandes henne så eftertänkelig och vore mäste-
parten reeda så instruerade, att the inthet förmå gifva något efter, uthan
förthenskuldh ville hålla med sine titlar, som vahnen hafver varit.
Dee furstl:e och städtiske, som then 17./27. huius finge thet summariske
begrepet af collegial sluthet i Lengrichen, hafva strax projecterat sitt be-
tänkiande och med oss communicerat, som thet är bijlagt under lit. E. The
stättiske hafva fuller varit eenige med the furstl:e, att then churfurstl:es
interimistica consultatio borde förskiutas och alle ständerne admitteras ad
sessionem et suffragia i the 3 öflige collegiis. Men lickväll varit något dis-
crepant och ståt therpå at samma collegia måtte separeras och hållas antin-
gen itt här och två i Munster eller och tu här och itt i Munster.
Nu omsijder hafva the städtiske conformerat sigh the furstl:e på sådant vijs,
som lit. F uthförligare i munnen förer. The furstl:e och städtiske hafva oss
thet låtit insinuera genom then Hessen-Casseliske gessandten Schäffer med
begäran, att vij vella så mycket hoos oss står secundera them. Theras in-
tention är, at thet måtte vara ständerne frijtt vara och hafva the sine på hvil-
kenthera ohrten the villia; men at consultationes skole bäggestädes föras,
och när the komma till någon vichtig materia eller och vota skole föras och
re- och correlationes skee, kunne ständerne antingen samptligen eller per
deputatos komma ihoop in loco tertio såssom Lengrichen eller och alter-
native in locis tractatuum, som vij och Frantzoserne, the keijss:e och chur-
furstl :e härtills hafva giordt. The evangeliske hafva reeda öfvertalt then
Culenbackiske och Nurnbergiske att vara på een tijdh i Munster ibland the
papistiske. När the villia thedan och hijt, skole andra växla them af. Samma
frijheet hafva the catholiske här, om the så ville. Thee Magdenburgiske såssom
primatis Germaniae gessandter föra nu pro tempora directorium på thenne
ohrten och blifva af the andra berömbde och aestimerade för thet att the
föra gode consilia. The furstl:e äre i then meeningen, att the inthet behöfva
någon interimsform på thet sättet, som af them churfurstl:e är föreslagit,
uthan så länge man kan föreena sigh om itt allmänt ständernes sluth och
the få theröfver Kaijssarens ratification, kunde man här fortfara med sakerne
och behålla then modum consultandi, som nu är komne på bahnen och
brukas att öfverläggia och finna sättet till at consultera.
Then eene Brandenburgiske, doctor Fritz, giorde i dag sin första visite till
oss, efter han härtill hafver mäst varit siuk af podagra. Han tesmoignerade,
at han och hans colleger inthet vore emot thett som the furstl:e nu sluta,
uthan hafva varit på then meeningen allraförst. Men sedan the furstl:e fölle
på itt annat slagh och the andra churfurstl:e vore them öfverlägin, hafva
the måst vijka. Meente, att thetta the furstl:es och stättiskes sluuth förorsa-
kar the churfurstl:e at komma än een gång ihoop. Om the då skulle kunna
eenbara sigh sigh, stodo till tijden. Han för sin person kunde inthet neeka,
uthan sågo, at the keijss:es och the andres consilia gå therpå 1. att separera
cronorne ifrå hvarandra, brukandes ibland annat ständernes afsöndring
härifrå och till Munster att komma cronorne i någon jalousie sinemellan,
2. at skillia ständerne heelt ifrå cronorne och 3. att göra skillnisse emellan
sielfve ständerne. Tijden tillät honom icke längre at vara hoos oss. Men hans
ährende syntes vara at höra, om icke vij ville förstå thertill att ständerne
måtte komma ihoop in loco aliquo tertio såssom Warendorff; hvilket och
d’Avaux per obliquum slog fram. Men d’Avaux refuterade thet strax, 1. at
thermed skulle guarnisonen uthföras och the keijss:e blifva stärkte i fäl-
tedt ; 2. blefve ständerne stängde ifrå cronornes plenipotentierade, thermed
vederparten kunde mycket vinna. Thetta förslaget ogilla alla the som vij
hafva talt med.
Hertigerne af Weymar och Anhalt hafva här hvar sin gessandter, hvilke i
thesse dagar komme hijt och vore i förgår hoos oss berättandes, att the
vore instruerade och befalte at blifva här i Ossnabrugge och therhoos att
secundera them andre, som villia slå ordinariam deputationem öfver ända.
Ständerne här och uthi Munster nu för thenne tijden församblade finnes
härhoos optecknade under lit. G.
Ifrå Feldtmarskalken hafve vij nu nyligen hafft inge breef, eij eller egentligen
hvart Königzmark må vara gången, sedan han skildes från duc d’Anguien
Aviserne … under lit. H.
Rätt som thetta brefvet var så när emunderat, sände Schäffer till oss itt breef
in originali från Munster honom tillskrifvit af landtgrefvinnans Furstl:e
Nådes gessandters secreterare, theruthi contraria villa säijas emot thet som
samma Zobell hafver tillförende hijtöfver berättat om secrete tractaten
emellan Frankrijke och Beyern. Beilage J. Bägge kann vara sant, nembl:n att
Beyern låtz göra sigh godh och ville tractera medh Frankrijke och icke
desto mindre achtar på lägenheet, som nyligen är skedt, at göra Frankrijke
afbräck. Om något må drifvas under handen och sådant spegelfecht an-
stellas at blinda synen, thet måste tijden öppa …
B: 1054–1054’ [Nr. 370] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juli 18/28
C: 1055–1056 [Nr. 371] Derselbe an dieselben. Münster Juli 19/29
E: 1095–1060’ Vorform von F.
G: 1063–1065 Namen derer zu Osnabrück anwesenden herren abgesandten.
H: Avise fehlen