Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
364. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Juli 3/13
364
Osnabrück 1645 Juli 3/13
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage T der Nr. 367
Besuch Rortés: Waffenstillstand. – Besuch der brandenburgischen Gesandten. Be-
such von Lambergs Sekretär: Paß für Kursachsen. – Paß für Rákóczy.
Hvadh som duc de Longueville uthi the andre Frantzöske ambassadeurer-
nes närvaru hafver den 30. Junii/ 10. Juli refererat om mediatorernes för-
slagh och proposition om een vapnehvijlo och begärat, at h:r residenten
ville skrifvat hijtöfver till oss at med thet första få vetta vår meening therom
igen, thet förebrachte baron de Rorté hoos oss i går nästan med lijka skääl
vijsandes oss duc de Longuevilles breef, theruthi han begärar, vij ville öpna
och meddelan vårt sentiment. Vij confererade då strax med baron de Rorté
therom ventilerandes the rationes, som syntes vara emotet och med, men
förklarade oss omsijder derhän, nembl:n 1. at vij inthet kunde häruthinnan
änteligen oss resolvera, förän vij hafva först och främpst refererat samma
proposition heem till Hennes Kongl. Maij:tt och therhoos gifvit feldt-
marskalken , h:r Torstensson, som å Kongl. Maij:tts vägnar hafver direc-
torium belli häruthe i Tyskland, part om sådant och theri hördt och hämp-
tat hans gottfinnande. Och kunde vij 2. thet inthet väll göra, således at man
skulle förmoda någon viss resolution, förän man kunde blifva informerat,
1. hvem som thetta principaliter proponerar? Om mediatores göra thet för
sigh eller och om chronornes vederpart gör thetta förslaget genom media-
torerne ? 2. Huruvijda och på hvilka the meena att samma armistitium skulle
extenderas antingen till alle i Europa, som directe eller indirecte hängia i
thetta kriget, begripandes therunder icke allenast Portugall, uthan och
Sverige, Danmark och Nederland, eller om the meena och restringera thet
till Tyskland allena? 3. På hvad conditioner the ungefär skole villia hafvat,
och 4. huru länge thet skulle vara?
Rorté svarade till thet första, at mediatorerne hafva giordt thenne propo-
sitionen , men therhoos sagt, at the kunde försäkra then Frantzöska am-
bassaden , att Keijssaren och Spagnien skulle förstå till vapnehvijlan. Men
om the andre viste han inthet så synnerlig beskeedh at göra. Vij svarade
therföre, at, medan mediatores vore så vissa om chronornes vederparts in-
clination , at the kunde andra försäkra therom, så tyckte vij, at itt sådant för-
slag kommer först och främst ifrå the keijss:e och Spagniske, och förthen-
skuld behöfver it gott och moget betänkiande. Om Keijssaren och Spag-
nien vore i itt annat postur, än the nu befinnes, så skulle the nepligen slå
sådant före eller och tesmoignera sin inclination therhän. För ungefär 2 åhr
sedan, när thet Danske kriget begyntes och kongen i Dannemark hafvandes
the misstankarne, att Kongl. Maij:tt skulle sökia någon vapnehvijlo med
Keijssaren till at kunna desto bättre fullföllia kriget emot Dannemark,
skreef Beyerfursten till begärandes, han ville på sin ohrt förekomma, at the
Svänska inthet måtte nå något stilleståndet eller och kunna erschleychen
einen einseytigen frieden, svarade Beyerfursten, at hvarken Keijssaren var
thertill disponerat eller och han, churfursten, ville tå thertill råda, achtandes
han, såväll som the keijss:e här låte sigh höra, then occasionen för önskelig
och it sådant avantage, at the inthet bättre ville hafvat.
Sedan sakerne hafva genom Gudz macht sigh vändt emot theras villia och
till chronornes bästa och thenne campagnen synes villia falla them svår, i
thet at feldtmarskalken Torstensson och Rakoczy sättia Keijssaren an in i
erfländerne och duc d’Anguien gör mine at antasta Keijssaren på then andra
sijdan, duc de Orléans och Harcourt hafva reeda vunnit stoor avantage,
then före passerandes Colme in i Flandern och ligger nu för Mardijk och
then andra öfver floden Segra hafvandes ther, som aviserne lyda, ruinerat
een hoop Spagniskt folck och samma medgång blickar sigh här och ther för
the allierade, så synes the med it sådant förslag vella speela oss thenne cam-
pagne uhr händerne. Ehvad thet då är och ehvem detta förslaget nu hafva
gifvit, så tyckte vij först, at man inthet skulle heelt och hållit afskära och slå
uth thenne mediatorernes offert, uthan hålla then vidh handen, sökiandes
genom gode tillfälle at sondera aff them the ofvantilberörde circumstantier,
nembl:n huruvijda, på hvadh conditioner och huru länge the tyckte, at
samma stillestånd måtte blifva stält? Men i medier tijdh och 2. måtte vij på
bägge sijdor hålla thesse två reglor, först at sättia fienden an och fullföllia
kriget på thet bästa sätt man kan och förmår, sedan och therhoos at vij på
thenne ohrten och i tractaten inthet studssa och släppa materiam tractandi
och taga stilleståndz conditioner före, uthan drifva then här anstälte tracta-
ten med ijfver och alfvar, men thet andra under handen och såssom it parer-
gon , gifvandes thermed ständerne bättre modh och hopningh om een alf-
varsam negotiation och önskelig ändskap. På thetta slaget hafva vij för-
klarat oss emot baron de Rorté och gifva h:r residenten till then ända ther-
om part, at han låter thet och then Frantzöske ambassaden vetta, altenstundh
thet är så begärat och then uthan tvifvell skall villa hafva svaret igen.
Doch emedan thet är oss berättat, at duc de Longueville begynner ther nå-
gon ovahna och, som oss är sagt, inthet hafver vellat admittera her residen-
tens vagn inpå sin gårdh, soll R. mit d’Avaux darüber sprechen; falls das nächste
Mal das Tor wieder verschlossen ist, soll R. zurückfahren u. mit gleicher Behandlung
des französischen Residenten drohen.
The Brandenburgiske, som hafva varit i Lengrichen tillsammans med the
andra churfurstl:e, vore i går här hoos oss och gofve oss part om thet som
ther är passerat, lofvandes innan een eller itt par dagar communicera oss
heela collegii guthachten, som the äre vahne at kallat. Och efter h:r residen-
ten skall vara sinnat at komma hijtöfver antingen i fram- eller återreesan
ifrå Bönden, kan thet förmodeligen dessförinnan blifva oss tillstält och då
med h:r residenten meddelat. The Brandenburgiske meena, at the hafva
obtinerat itt temmeligit. Huru the andre ständerne thet optaga och om thet
lärer gifva någon vijdare dispute theröfver them emellan, thet gifver tijden.
I går för middagen var på the keijss:es vägnar grefvens af Lambergs secre-
terare hoos oss berättandes, att plenipotentiarii Caesaris hade fåt ordre af
sin herre at sollicitera hoos oss om it pass för Chursachssens abgesandter,
som han ämnade sända hijt till fridztractaten, begärandes han på theras
vägnar, vij ville deferera them theri och lembna spacium för theras nampn,
som skulle komma. Vij funne saken något betenckeligit, och 1. at vij inthet
äre förmedelss praeliminarsluthet obligerade at förpassa the Chursachssiske
hijt, aldenstundh i praeliminarsluthet inthet nampngifves meer än två chur-
furstar , som skulle beskicka thenne ohrten; 2. äre vij eij heller therpå in-
struerade ; 3. vore man i then meeningen om Chursachssen, at han sände the
sine hijt meer till at öka theras taal, som alle gode och duglige consilia och
fridzconditioner skole contrecarrera och stöta omkull än byggia något gott;
4. hade vij begärat pass af the keijsserl:e för någre, som vij hade foog och
skääl at fordra före, och inthet kunnat erhålla och förthenskuldh nu hafva
orsak at hålla härmed inne.
På then andre sijdan och till at movera oss till at meddela the Chursachsiske
passet synes vara thesse skääl, 1. at thenne tractaten är universell och allom,
som theri interessera, tillåteligit at komma eller then beskicka, och för an-
dre 2. Chursachssen såssom then ther blifver hållin och in effectu vill vara
Keijssarens adhaerent, så at man i then regard måtte hans abgesandter för-
passa . 3. Om vij defererade uthi thetta the keijss:e, kunde thet skee med
condition, och them hafva mindre foog at uthslå, om vij begära pass för
Rakoczy och andre aff slijk hvilkor. 4. Kunde och hända, at Saxo, som här-
till hafver varit obstinat, men nu märkiandes af propositionen och vårt op-
richtige procedere med sakerne, Kongl. Maij:tts christlige oföränderlige
consilia till Röm. rikssens och enkannerlig the evangeliskes välståndz op-
rättelsse och conservation intenderade, måtte här få andre tankar och tvert-
emot alles meening blifva enn cooperator till at oprätta thet som han med
sin vinckeltractat här i Tyskland hafver satt uhr laget; 5. råda the Branden-
burgiske och the Hessiske, at vij måtte gå them som om passet anhålla theri
till handa vijsandes således, at vij inthet sky, uthan hälst see, at vän och ovän
kommer här på thenne handelsplatzen tillsammans. Och ther Chursachssen
skulle efter vahnan och förre consilia biuda till tvertemot the andres even-
geliskes meening och önskan at contrecarrera och drifva något tilbakar,
som publico kunde vara betient medh, hoppas Brandenburgici, at the reeda
hafve lagt och än skola finna fundament och böther theremot. The rationes,
som in contrariam partem äre anförde, hölle oss tilbakar i går, at vij inthet
strax svarade, uthan lofvade i dag vella låta the keijss:e vetta vår meening.
Hvad vij nu göra antingen gifva eller uthsluta, thet är inthet än sluttidt.
Om legati Gallici een eller flere fråga härefter eller h:r residenten kommer
på thet talet, kan han referera af våre rationibus them som kunna tiena för
them säijas, men inthet requirera theras consilium, uthan at vij stodo i tvijk
inclinerandes nästan till at gifva passet.
Om passet för Rakoczys fullmächtige är skrifvit till feldtmarskalken, h:r
Torstensson, två gånger, hvarpå vij förmoda svar igen och efterrättelsse,
hvad Rakoczy sielf meenar …