Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
261. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 Dezember 2/12 Pr.: Osnabrück 1644 Dezember 4/14
261
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 2 der Nr. 262
Besuch der spanischen Gesandten Saavedra u. Brun: Teilnahme der Reichsstände.
– Besuch Franz Wilhelms, Bischof v. Osnabrück: Kriegslage, Teilnahme der Reichs-
stände , Kurfürst v. Trier.
The Spanische gesandterne Dom Diego och Brun till föllie af den visite jagh
uthi condolence af drotningens dödh för någre dagar sedan til dem giorde,
hafve i går aflagdt hoos mig sin revisite och näst curialia brukade mäst
samma entretien och snack såssom tilförende, då jag var hoos them, nemlig
beklagandes, at fredztratacten så långsampt tillgår och hvadh orsaker the
förmeente thertil vara, häröffver vij vore uthi differente meeningar och dis-
curser . Besynnerligen disputerade the nu som tillförende then inconvient-
zen , at alle ständerne skulle här comparera, brukandes iblandh annat thet
skähl, at H. K. M:tt sahlig K. Gustaff i begynnelsen af krigedt hafva pro-
testerat , thet å cronan Sveriges vägnar thess ministri och sedan altijdh giordt
hafva, att the medh Romerske rijket inthet krigh eller ovänskap hadhe,
uthan allena medh huus Österrijke, hvarföre man då nu ville hafva til göra
medh alle thess ständer.
Thertil jag svarade, at stenderne blifva inthet hijt kallade til någon träta
eller något krig, uthan till at exercera sitt ius, som them competerar uthi
sådant vichtigt ehronde, såssom thet ähr at sluta fridh, uthi hvilket alles
theres välfärdh är interesserat, och at the således må recuperera then rättig-
heet , som ett huus och familia öfver them har usurperadt, och när altså blir
redresserat, at Keijsaren beholler sin tillbörlige dignitet, stenderne sin
rättigheet, hvar effter sin proportion och cronorne igenom thetta sin säker-
heet , så förmodde jagh, at vij skulle skillias åth gode vänner.
The förmeente theremot, at ingen har sig öfver Keijssaren at besvära.
Teckn vore nog thertil, at på cronornes invitation har ännu ingen af stend-
derne velat comparera hollandes thet onödigt, effter the een gångh hafva
gifvidt thet Keijssaren i händer och vidare inthet hafva thermedh til göra
förr än på rikzdagen, då thet bör ratificeras. I medier tijdh stodo hvariom och
eenom fritt at komma til at andraga sine privat och particular åliggiande.
Summa effter vidhlyfftigt disput var thet, at jag ville anhålla hoos Eders
E. E., at Eders E. E. ville uprichtigt och medh alfvar gripa til saken och
sättia sådane hinder af vägen, at tijden icke motte så onödigt aflöpa.
Churfurstlige gesandten Frantz Wilhelm lät och anmälda sig i går at komma
til mig; men effter han förnam the Spanische samma stunden ärna komma,
upsköt han thet til i dagh, då han sigh vidh klockan 3 instelte; giorde först
een försäkring på sine principalers och sine egne vägnar uppå den inclina-
tion och benägenheet the hade til composition af thetta oväsendet och then
gode eenigheet och förlikning, thet åstundade med H. K. M:t och cronan
Sverige, tilbödh thertil sin cooperation och in particulari gode vänskap
emot mig. Jagh giorde min compliment deremot tackandes honom för den
ähran han hadhe giordt min persohn uthi regard af H.K.M:t, min aller-
nådigste drotning, hvilket jagh skulle villa berömma på tillbörlig ohrt och
för min particular tiäna honom igän, contesterade och therhoos icke min-
dre H.K.M:ts gode intention etc.
Thernäst frågade han, hvadh nye tidender jag hörde; deropå berättade jagh,
at Gallas var opbruten och på flychten och feldtmarskalken, som jag för-
modde , effter honom. Uthaff thet snacket gitte han inthet mycket höra,
uthan slogh sigh therifrån och sade, at han allenast frågar effter thet Danske
krigedt, dertil jagh svarade, at man nu inthet stort hörer utaf krigedt, men
förmodar, att vij snart skola hafva enda deropå, effter tractaterne öfver fri-
den i thenne månaden äre anstälte, thereffter jagh berättade honom om
tijden och rummet, så mycket mig var vitterligit.
Ifrån thet propos komme vij at tala om thesse tractater, i thet han beklagade,
at sakerne på thesse orther sig så sälsampt anlåtha, at i thet han hade för-
meent andre praeparatoria nu voro förbij och man skulle träda til hufvudh-
saken , så begynner man nu åter på praeliminarier.
Jagh hölt emot honom i thet fallet och fötmeente, inga nya praeliminaria
bringes på bahnen, uthan allenast åstundan, at the förrige praeliminaria,
som långesedan havfe varit afhandlade, motte bringas til execution.
Han repliquerade theremot, at uthi Hamburger praeliminarslut förmäles
inthet, om samptlige rijkzens stender skulle här nödvendigt comparera,
uthan allenast cronans confoederati. Jag lade thertil, icke allenast confoe-
derati , uthan och adhaerentes och the icke allenast af crohnorne, uthan och
Keijssaren och Spanien, och när the alle fogas tillsammans, skall inthet
myckit feehlas, at icke alle Tyske stender skole concurrera, som the ther
eendere parten motte adhaerera.
Sedan obiicerade han, at Keijssaren inthet hade bundit sig til at tvinga eller
draga them hijt, uthan allenast genom frije leigder och passporter effter-
låthidt them alla komma, thet han ännu gör och vägrar ingen, kan inthet
mehr göra; at uthskrifva någon rijkzdag hörer långh tijdh, först at Keijssa-
ren deliberarer medh churförsterne om necessitate, loco et tempore, öfver
hvilcket änthå hörer 6 månader, sedan thet uthur Mentziske cantzliedt blir
uthschrifvit. Omsijder vore änthå tvifvel, om alle stenderne komma, såssom
til exempel 1641, då rijkzdagen til Maii månadt blef uthschrefven och in
Septembri var änthå ingen furstlig persohn kommen, at Keijssaren inthet
kunde medh ähran göra sit intåg. Altså kunde ännu gå och ett heelt åhr
thermedh löpa sin koos. Sedan om the här alle skulle komma tilhopa, för
trångmåhl om logementer och hvadh til förtäring hörer, blefve tiläfventyrs
föreslagit, at man skulle förbyta rummen och flyttia på andre orhter, hvil-
kedt i lijka motto skulle gå longsampt til och förorsaka confusion.
Jagh svarade mig inthet hafve förstådt kongelige legaternes mening vara,
at vidh denne tijden äfven skulle uthskrifvas een rijkzdagh, uthan at sten-
derne eliest iure suo proprio uthi een sådan angelägen saak, som toucherar
them och theres välferdh, motte finnas tilsammans at afsee thet af någon-
there parthen icke något blifver tenterat och slutedt them och theres privi-
legier til förfång. Jagh tog honom sielf til exempel och förde honom sin com-
mission til sinnes säijandes, at jag inthet tviflar, at han som een rijkzfurste
sielf för sin persohn och för sine herrar principaler icke skal vara therom
sorgfäldig, at hvar och een må blifva vidh sin rätt sine convulsione aliqua
status et iurium, synnerlig at stenderne icke motte släppa ett så högt regale,
som är ius sanciendae pacis, uthi hvilcket the medh Keijssaren deelachtige,
såsom han den formam status fundamentaliter och väl förstår, och at sten-
derne större orsak hafve at betacka cronorne, som ville stå på theres sijda
och i thet fallet:handhafva them vidh sin rätt. Uppå hvilkedt han svarade,
at, oansedt han medh andra frie stender derhän seer och trachtar at theres
rättigheet blifver them behållen, så kan han lijkväl icke see, at the i thette
fallet hafva något til at stå uppå. Ty man hade inge exempel, at stenderne
hafva concurrerat til någon fridztractat, theröfver han opräknade åthskillige
tractater ifrån Caroli quinti tijdh medh Francisco I. och sedan håldne medh
Franckrijke, då stenderne hafva allenast på rijkzdagen ratificeradt, hvadh i
tractaten är slutidt, såsom och nu sidst skiedde medh then Mantuanische
freden, hvilken på churfurstlige conventen i Regenspurg 1630 blef ratifi-
ceradt genom Père Joseph negotiation. Sedan hafva och stenderne på sidste
rikzdagh sig så föreenat, at på theres vägnar skulle churfursterne göra een be-
skickning til tractaten och hvadh the medh Keijssaren giorde, ville the åth-
nöijas , öfver hvilkedt emedan een recess är fattadt och underskrefven, som
af rijkzafskedet vore til see, kunde stenderne ther inthedt göra emot, medh
mindre på een annan rijkzdagh annorledes blifver beslutidt. Och emedan
H.K.M:t låther sig spöria benägen och intentionerat at erhålla them vidh
sit bruk och rättigheet, så hade the inthet förmodat, at man skulle anmoda
them om något, som löper emot theres lagh, stadgar och recesser. Theres
rättigheet blifver them änthå nogsampt förbehållen, i thet at hvar och een,
som finner sig graverat, må här för sin particular comparera och sedan
samptlig på een rijksdagh medh bättre maneer authorisera, hvadh som här
vore slutidt.
Han införde och thet therhoos, at oansedt Keijssaren och stenderne ähr
angeläget til sin säkerheet, at stenderne i Sverige på een rijkzdagh och par-
lamentet i Franckrijke ratificera sammaledes thenne tractaten, så begärer
man nu lijkväl inthet, at the för thenne tiden skole här concurrera såssöm
ett inconveniens och otidigt; hvaropå jag genast obiicerade diversitatem
status och hvadh för förmån Tyske stenderne in hac forma reipublicae
hafva fram för them som lefva in regno och sub absoluto monarcha.
Han svarade, at Frankrijke har väl thet nampnet, man när man rätt betrach-
ta parlamentets myndigheet, icke som nu hafver varit under cardinal Riche-
lieu , uthan thess rätta krafft och ius, så har Franckrijke inthet til at roosa
utaf så absolut monarchie; til exempel togh han, thet Franciscus I., sedan han
kom uthur fängelsset och var sinnadt at bryta den freden han hade giordt i
Madrid, och begynna nytt krig emot Carolum, moste hafva thertil consens
af parlamentet, jemväl och brukadt sig thet til skähl af sin ruptur, at parla-
mentet inthet kunde ratificera den fredh han i Spanien giordt hade. Jag
bekiende, at, såsom tijderne förandra sig, kunna och affaires åthskilligt
handteras, stundom exactius ad ius, under tijden mehra de facto, och vore
een odiosa materia att inquirera uthi eens annans arcana status, synnerlig
huruvida een kung skulle vara utaf sine stender circumscriberadt.
Altså låthe vij den discursen fahra, och frågade jagh honom, hvadh han för-
meente om churförsten af Trier och huruvida the keijss. theruthi monde
beqväma sig til then Fransösche propositionen. Thertil blef mig svaradt,
att then begäran synes något praepostera utaf Frantzoserne, ty uthi tractaten
plägar thet gemeenligen vara den sidste puncten om fångars förlössning,
och här begynner man tahla derom, förrän någon tractat begynnes. Jag re-
fererade mig på Hamburger slutedt, om han under Franckrijkes socios och
adhaerentes icke kan förstås. Theropå svaras, at, sedan Keijssaren i Hamburg
hade bevilliadt general passport för alle cronornes adhaerenter, hafver h.
d’Avaux sig thermedh inthet benögdt, uthan stådt upå at han måtte så för
Trevirensi ett serdeles, thet honom omsider blef meddeelt, doch icke annor-
ledes än att hans deputati må säkert komma, hvilkedt emedan h:r d’Avaux
för den tiden antogh och kände gått, kunde han nu för denne tijden icke väl
träda derifrån, uthan skulle hafva giordt thet långesedan tilförende, så hade
man nu inthet behof fåfengt uppeholla tiden. Eliest bestodo thet och inthet
i Keijssarens macht allena at släppa honom således, alldenstundh han är uthi
Påfvens arest och nuncius Papae i Wien hafver först taget sigh hans saak
an och begärt, han motte föihållas. Skal man vänta thereffter at thet re-
fereras til Rom och saken blir ther slithen, så går thenne vinter sin koos, och
i våhr komma the åter i hoop att slåss, så vore och then sommaren föga
hoppning. Altså beklagade han mycket thenne långsamheeten och rådde
thertil att man lijkväl i medier tijdh kunde fara fort medh andre saker
och låha thet om stenderne och Trevirensi stå på sida så lenge, så
kunde thet och tiläfventyrs få sin richtigheet. Han syntes theröfver vara
mycket ifrig, och såssom han hade hafft then visse förhoppning, at thenne
vintern skulle endtlig komma til slutas. Eliest förer han sine discurser
mächta moderat, distinct och vackert och låther höra sig, at han är een
verserat man i alla saker …