Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
106. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1644 Januar 18/28 Pr.: Minden 1644 Januar 19/29
106
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Korrespondenz mit Torstensson wegen der Neutralität der Stifter Bremen u. Ver-
den . Vorschlag Griesheims: Waffenstillstandsverhandlungen zwischen schwedischen
u. kaiserlichen Generälen unter brandenburgischer Vermittlung. Gefangennahme
Hermann Bååths. Reise Rosenhanes zur Armee. Rorté über Anreise der französi-
schen Gesandten. Finanzielle Hilfe für Steenbock. Schwierige finanzielle Lage.
PS.: Bremen, Verden, Oldenburg, Rákóczy.
Auf Nr. 104. 1. Jagh fick ett lijthet breef af feltmarschalken om the Luneburgi-
sches ahnbringan och resolution och i synnerheet, at han begärer copia af
thet som medh stift Bremen och Verden af Kon.M:t och chronan för detta
afhandlat är. Jagh hafver theropå svarat, såsom härhoos går under öpna
brefvet. Grubben och jagh blefve thertil deputerade af rijkzcantzleren anno
1636, då hans Exc. reeste frå Strålsund till Sverige. Thet hafver sedan bispen,
domcapitlen och ständerne i begge stifterne så ock kungen i Dannemarck
på den ena sidan och vår allernådigste drotning på den andra ratificerat.
Om nu thet är ex honore regio et regni, at privati uthan publique ordre eller
gifvin orsak sådana publica pacta bräckia och cassera, nescio.
2. At Herman Båth är fangen, thet synes fuller vele blifva hans fatum ex-
tremum . Thet vore honom et beneficium, at han depescherades. Nescit
enim, unde amplius vivat, homo undiquaque desperatus. Thet vore lijkväl
gott, ut prius quantulumcunque scit de consiliis Caesaris, Poloni, Dani ei
extorqueatur.
3. Griessheimb var här. Genom honom lätt jagh (doch ut neque hic neque
hostes animadverteret nos id cupere) sondera caesareanos om stilleståndet.
Dixit Monasterienses caesareos legatos inclinera, men toras inthet sincere
berätta, hvadh the meena, in aulam Caesaris för Trautmansdorfs och Curtii
rädzla schuld. Auersberg och Cran hafve slaget thet vidt uth, non esse iam
de tempore mit den Schweden stillestand zu machen; wir wollens jetzt wol
anderst tractiren. Die plätze können unss doch nicht entstehen. In summa
hafve varit högt intonerade. Doch om Sverige ville tractera fridh à part,
therefter hafve the synts mehr lystra. Griessheimb sade sigh reesa til felt-
m[arskalken] , her Torstensson, meente inthet stillestånd vara medh desse
legatis at handla, uthan thet moste skee mellan generalerne, hvartil han fuller
ville låta bruka sigh, om thet så behagade, eftersom han förmeente sigh vara
Hatsfelds egen karl och denna kunde drifvat hoos Gallas, quos ad inducias
propendere putabat. Men jagh må bekänna, at, om Churbrandenburg ville
uprichtigt drifvat, vore thet förslaget thet bästa. Han hafver sielf stort in-
teresse theri och kan görat medh authoritet. Doch så lenge man är oviss, om
the kaijsersche inclinera thertil eller eij, voret bäst, at churfursten sloget
hoos them före af sigh sielff, qvantsvijs för sin egen stats säkerheet skull,
tentative, först quaerendo, ther han kunde disponera the Svenska thertil,
om icke een ting vore, at Kaijsaren läte sigh sådant behaga? addendo argu-
menta suasoria posse id esse viam facilitandae paci, resistendi Ragoczio,
lenendi animos etc. Ther E.Exc. läte Lillieström theröffver artificiose inlåta
sigh medh Borgsdorff i communication, doch at the icke märkia oss stort
stå therefter, uthan at han gofve them ansam allenast per tertiam et quartam
manum, thet Brandenburgenses sielfve motte hoos oss och Kaijsaren för-
sökiat assecurando electoratui et paci praeparandae. Sed quid ego noctuas
Athenas? E.Exc. finner fuller sielf bästa medlet. Haec tamen pro voto re-
quisitus raptim effudi. Men så är thet nödigt, at E. Exc. först låter feltmar-
schalken vetat, at icke han alia via drifver thetsamma och kommer således
een confusion theraf. Migh tycker, elector tanquam mediator inter genera-
les kan bättre ther drifvat än vij här. Så blifve ock vij bättre excuserade hoos
Fransoserne, när thet kommer af ständerne sielfve. Elector kan sedan ock
proponerat Gallis, när han allenast först hafver begge generalernes consens.
Credo Gallos postea non recusaturos et in iis persuadendis nos tum collabo-
rare possemus cum electoralibus huc venturis legatis.
4. Mycket gott voret, om her Rosenhan reeste til feltmarschalken, 1. om
detta negotio, 2. om soldatescans futuro contento, 3. at sielf taga alt armeens
tilstånd i ögonskeen. Men 1. meenar Rorté, at Galli numehra snart komma
hijt; 2. ijsen drifver nu starkt i Elfven, at han vid Buxtahude näpligen skall
medh carretter och hästar komma öffver, 3. at reesa til Winsen eller Lauen-
burg är longt omkring, 4. han hafver altidh åt minstone 60 eller 70 mijl til
armeen i Jutland, 5. får han nu icke see armeen, aldenstund hon ligger
förströdd i qvarteren. Doch ställer jagh alt sådant til E. Exc. och hans eget
bättre betänckiande.
5. Hilfe für Steenbock. Schwierige finanzielle Situation … Jagh tacker E. Exc.
för den honorable opinionen om migh, at han icke seer migh ahn för en
prackare, såsom D. Bothvidus sade til kungen. Men jagh svär E. Exc. vidh
mijn saligheet, at jagh inga fleere medel hafver i mitt vold, än thet ambassa-
dan moste här nödvendigt i förstonne hafva till ett stickplat. Hade jagh
medlen i händerne eller kunde så snart få in them, jagh giordet gerna, icke
allenast E. Exc., uthan och her Steenbock sielf till villies, imo till chronones
tienst. Men jagh hafver inga medel thertil och veet them icke till at få, så
at jagh moste nödvendigt entskylla migh. Jagh hafver eij heller ännu nogon
vissheet om subsidierne, fruchtar ännu, at Galli toras vidh denne muta-
tionen ock ändra sigh…
PS.: Sende acta Bremensium et Verdensium für Torstensson. Comes Olden-
burgicus hafver a primo initio belli haft neutralitet. Transsylvanicas
chartas remittam cum proximo nuncio. Blifva inga induciae och armeen
moste agera moot Daniam, så voret gott, at Rakoczys puncter snart rati-
ficerandes . Thet skulle divertera Kaijsaren från siösidan.