Acta Pacis Westphalicae II C 3 : Die schwedischen Korrespondenzen, Band 3: 1646 - 1647 / Gottfried Lorenz
324. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Osnabrück 1647 September 13/23
–/ 324/–
Osnabrück 1647 September 13/23
Eigenhändige Ausfertigung: A. Ox. Slg. B: I, E 679.
Überführung der Leiche der Gattin. Verhandlungsstand; militärische Lage. Königsmarck. Gerüchte
über Spannungen zwischen dem schwedischen Hof und Axel Oxenstierna. Privata.
Medh förlednie post för 8 dagar sedan skreff jagh inthet, varandes på resan
stadder att beledhsage min s. k. hustrus lijk ett stycke på vägen. Förähn jagh
skildes från lijket, som skedde den 6 huius [ 6./16. September] 2 mijl på andre
sijdan Wesern, skref jagh den 5 huius [ 5./15. September]
Vgl. [chronologisches Register] .
och sende breffvet till Wismar till min hoffmestaren , som är hoos lijket.
Jagh kom hijt igen den 10 [ 10./20. September] om mårgonen, haffvandes
varit uthe på 9 dagar, ty jagh den 2 huius [ 2./12. September] lät härifrån
afföra lijket i hederligh och anseeligh comitat och frequens aff alle här an-
väsende evangeliske gesanter effter hållen predikan i förnemste kyrkan,
så att det alt ähr affgångit som ded sigh borde. Gudh ville nu foga medh
vinden att det måtte väl och tijdigt öffverkomma.
I dagh haffver jagh medh posten fått ifrån min h. svärmoder breff, att hon
vill strax låtha föra lijket genom Stockholm åth Upsala där att begraffvas
uthan att upsättiat vedh Ekeby hoff, hvilket jagh gerna hörer och det
aldrabeste ähr, effter det allareda så länge haffver öffver jordh ståndit. Jagh
haffver och nu medh posten henne svarat och henne däruthinnan styrkt.
Jagh kan inthet mehra därtill göra, uthan önskar att Gudh ville låta det
komma väl till sitt hvilorum och förlähna sedan det h. lijket medh alle
rättsinige christrogne en frögdefull upståndelse på den store Herrens till-
kommande dagh.
De publicis haffver jagh föga in particulari att berätta. Det ståår så och
sjuder; reflexionen på campagnen gör vercket gåå de praesenti något lång-
sampt. Den Aldrahögste ville erholla huffvudharmeen uprett, inthet ståår
fältmarskalken rätt på thet besta, ty fienden ähr honom vidt öfferlägen till
forcen. Skulle Beyeren [f]ala om, så stoge h〈a〉n förtveffligh fahrligen.
Gudh kan alt venda till thet besta.
Königsmarck hat Wrangels Anordnung, sich mit der Hauptarmee zu verbinden,
nicht Folge geleistet; er kämpft mit den Weimarer Truppen gegen Lamboy.
Eljest hade jagh fuller om mine privatis mycket at skrijffva, men drister in-
thet migh till att bemöda min k. her fader. Jagh förnimmer eljest att det
gåår därhema som thet kan. Det hafver gijffvit här allehanda discurser att
min k. her fader haffver på någon tijdh absenterat sigh från hoffvet, och
haffver man mycket att säija om regementet, sed praestat taceere. L’Aignier
skriffver migh att min k. her fader var förventades inom 8 eller 10 dagar till
Stockholm. Men effter min k. her fader inthet mäler något om sin resa i sin
skrijffvelse aff den 15 augusti [ 25. August st. n.] ifrån Tijdöön, som jagh
den 7 huius [ 7./17. September] bekom på resan, så veet jagh inthet om jagh
härtill något lijt settia skall.
Unzufriedenheit mit der Gesandtschaft in Osnabrück; Wunsch nach Wiederverheira-
tung.