Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
420. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Oktober 21/31 Pr.: Osnabrück 1645 Oktober 22/November 1
420
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 3 der Nr. 425
Sondierungsversuch Peñarandas. Besuch der brandenburgischen Gesandten. Trautt-
mansdorff. Verbindungen zwischen Pfalzgraf Karl Ludwig, Hessen-Kassel u. dem
König v. England. – PS.: Besuch Peschwitz’: Spanisch-kaiserliche Friedensbedin-
gungen.
Den Spanische gesandten grefven af Piñeranda är nu någorledes til helsan
restitueradt och för een dag heller två sedan begynt gå uth at giöra sine
revisiter. I går var han här hoos mig och effter vanlige complimenter och
discurser om ett och annadt kom han til at betyga sin konungs gode inten-
tion emot chronan Sverige och i synnerheet, huru Keijssaren för all ting
åstundar fridh och vänskap medh bem:te chrona och till den ende gerna
skulle ingå sådane conditioner, som man på H. K. M:tts och cronan Sveriges
vägnar väl skulle vara tilfridz medh; hvilket han af sig sielf inthet gissade,
uthan hade special commission af Keijssaren sådant at förebringa och medh
mehra uptäckia.
Jag svarade theropå medh complimenter, som dhertil hörde, contesterade i
lijka motte H. K. M:ts begärligheet til een godh endskap och at H. K.
M:ts legater til den ende på behörlige ohrter för lång tijdh sedan vore an-
kompne och inthet heller åstundande. Jagh repraesenterade honom, huru
saken var beskaffadt och H. K. M:ts intention, at Tysslandh för allting blir
befredadt och satt i sitt rätte ståndh och at H. K. M:tt thet föruthan jemväl
och sine allierades contento inthet kan förstå til något särskijldt värck och
någre conditioner, ehuru gode the syntes vara, kunde acceptera.
Han svarade sig och thetsamma praesupponera och inthet annorledes förstå,
men förmeente chronan Sverige skulle vara den som drifve värkedt och
sine allierade dhertil disponera, och förmente, at the samptligen, doch först
och för all ting chronan Sverige skulle finna sin satisfaction.
Jagh påminnte mig Eders E. E. ordre, at jag sådane discurser och tilfällen
skulle evitera; fördenskuldh blef jag in generalibus terminis och ville inthet
vidare inlåtha mig medh honom, hvarmedh han och lät blifvat. Doch är
vist, at han något synnerligit hade hafft i sinnet at uptäckia, sade sig och för
den orsaken vara kommen allena uthan sine colleguer, at thet så myckit
bättre skulle kunna skie. The låtha sig och märckia villia befordra cronan
Sverige til märkelige advantager i commercierne medh Spanien och att the
inthet villia tractera medh Staterne, medh mindre Sverige skal dheriblandh
finna sin fördeel, och mehra sådant, som the skole hafva i sinnet. Jagh lät
det så för den gången passera.
Brandenburgische gesandterne besökte mig i går, doch hade inthet nytt at
referera, uthan hvad som tillförende är berättadt om stendernes tvist öfver ex-
clusionen. Af androm är mig berättat, at Trautmansdorff har ordre att kom-
ma först til Osnabrugk at conferera medh Eders E. E., förrän han kommer
hijt. Desslikest berättas vara itt bref vidh Cöln interciperadt och derutaf
spordt, i hvadh correspondence pfaltzgraff Carl Ludwigk står medh landt-
grefvinnan öfver een ny armee at anrätta vidh Rheenströhmen, dhertil ho-
nom af parlamentet någre tusende man ähre tilsagde, effter dhe hålla dher-
före at kungens saker i Engellandh ähre förlorade. Prince Robert, som har
corresponderat medh parlamentet, skall och af kungen vara tagen i arrest.
Grefven af Wittgenstein kom i går middagh hijt och blef effter middagen
af them Spansche visiterat. Annat förefaller här inthet …
Eigh. PS.: Rätt nu var öff. Peschewitz hooss mig, sade sig aff Piñeranda
haffva förstått, thet han sig hade förundrat, att jag in generalibus terminis
ähr bliffvin emot honom och intet vidare utelåtit mig att höra hans förslag
äffter hans intention, dåch annorledes intet haffver varit, uthan likmätig
med cronan Sveriges desseiner, nämlig att Tysslandh för all ting in sacris et
profanis skulle äffter ständernes ägen begär bliffva restituerat i dät stånd,
som dän 1618 befans, därunder och Palatinatus restitution skulle förstås,
och därhooss cronan Frankrijke och Sveriges allierade skulle tillika för-
modeligen finna sitt contentement; hvaruppå han sådan fullmacht hade aff
Käijsaren, att han ville giffva carta bianca och försäkra cronan Sverige på
sådane conditioner, som the ville upsättia och begära, att man mer och
bättre intet skulle haffva att förmoda, fast om man continuerade krieget i
20 åhr; och äffter Frankrike så stållt anställer sig emot Spanien och till slätt
ingen tractat vill förstå, haffver han förment inthet illa skulle uptagas, att
Spanien, som intet krig haffver med Sverige, söker däruthi cronan Sveriges
tillhiälp och mediation, att Frankerike förmedelst däss inrådande sig annor-
ledes måtte beqväma, och såssom Spanien i thet fallet mycket förmår hooss
Käijssaren, hade han och förment, att Sverige skulle kunna thetsamma
emot Frankerike och alltså haffva dän ähran att bracht sakerne till en godh
ändskap, hvaruppå närmare alliance med Spanien kunde föllia, och att
theras intention vore heelt god och uprichtig med mera sådant, som han
vidlyfftigt på hans vägnar förebrachte och tiden nu intet medgiffver at up-
repa.