Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
272. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Januar 16/26
272
Osnabrück 1645 Januar 16/26
Konz. von Mylonus: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage 5 der Nr. 273
Subsidien. Über Gespräch mit Contarini. Beschlagnahme der Leiche Botelhos u.
seines Gepäcks. Paß für Stralsund u. Straßburg. Frage der Adhaerentes. Teilnahme
der Reichsstände. Titel für portugiesische Gesandte.
Auf Nr. 269. Subsidiepenningarne, som Servien då sade stå reedo och vän-
tades allena på någon som them affordrar, hafver jagh, Salvius, inthet
hördt af hvarken från du Meulles för 8 dagar sedan eller och med sidste
posten uthaf Lucas von Sprekelssen breef. Thet vore bäst, at the ginge
thermed efter vahnan och låte thet skrifva an in banco på mit nampn.
Kongl:e Maij:tts quitence är här för handen, hvilket h:r residenten ville,
när lägenheeten så faller, the Frantzöske förständiga.
Belangande Contareni discurser, som han både relative efter the keijss:es taal
och af sigh sielf hafver anfördt, så hafver h:r residenten svarat och mött
honom à propos och med funderade skääl. Thet är troligit och efter veder-
partens art och gamble bruuk, at han så gott, som han kan, bränner sigh
hvijt för världen sökiandes hoos een och annan at beskönia sine invändnin-
gar och theremot vältra skulden på oss gifvandes uth, som Contareni efter
the keijss:e i Munster hafver sagt, at the Svänske inthet ville hafva fridh.
Om Contareni eller och ehvem thet då vara kan, som härå vill tala, föra
bägges skääl till liuset och beskådar them uthan någon annan passion och
regard, skall han finna, at thet inthet är eller och af een opartijsk kan kallas
bagatelle och af ringa värde, hvadh som oss ligger i vägen, uthan at the
keijss:e, som sådant skiuta fram oss och heela värket till hinder, hafva skul-
den och äre orsak till at vij än inthet hafva kunnat komma till tractats. Vij
äre ju alle dagar redebogne och färdige at angå tractaten, allena således
och på thet sättet, at hvadh som tillförende i så månge åhr är arbetat på och
omsijder till vår och alle interessenternes säkre och trygge negotiation i
Hamburg perfectionerat och lagt lijkasom it fundament till thenne trac-
taten, icke må rijfvas op igen nu med främmande uthtydningar öfver
praeliminariernes ord tvertemot thet som aftalt är och thes rätte och egen-
telige förståndh, nu med andre grofve acter, hvilka, så länge the icke allenast
inthet straffas, uthan ökas på then eene tijden efter then andra, göra oss och
andre, som them rätt besinna, the tankar, at the keijss:e sökia at göra oss
ledsse härvidh.
Vij hafva icke allenast inthet fåt svar af the keijss:e om Botelhos lijk och
saker, uthan fohrmännerne, som äre borgare uthi denne staden, som bör
vara och kallas neutral, blifva än håldne lijkasom fångar i Furstenou,
stängde från sin handtering, sielfva med vagnar och hästar, som ther
uthsvältes sampt med annat, som the keijss:e här låts fuller villa ändra, men
uthan all påfölliande värkan. Vij tänkte fuller skrifva till plenipotentiarios
Gallicos härom och repraesentera them saken, men efter thet hafver fallit
betänkeligit i förstone och än, thet synes och nu vara seendt och een öf-
verflödh, efter h:r residenten hafver thet mundteligen giordt och Andrada
fåt häröfver, som innelagde copia uthvijsar , vår skrifvelsse med the skääl,
som vij hafva här låtit saken hoos the keijss:e andraga, och elliest förmeena,
at vårt postulatum kan justificeras medh.
Så kan vara bäst, at h:r residenten ännu örker och drifver på thet bästa han
kan och förmår, eenkannerlig hoos plenipotentiarios Gallcos, efter thet, när
h:r residenten för een tijdh sedan talte med d’Avaux om Botelhos lijk
afförande, var lofvat och the elliest för sitt egit interesse obligeras at stå
med oss för een man, om något skulle förelöpa emot lijket, fölliet och sa-
kerne. In summa the keijss:e här skiuta på biskopen, at thet står hoos ho-
nom, och han vijsaret från sigh till generalitet. På sådant sätt hafva the
eluderat våre förre besvär och klågemål öfver then keijss:e soldatescans
insolentier och ringa respect på Keijssarens leigder.
Thetta the keijss:es procedere ogillar doch Contareni, och våre besvär, som
directe äre emot praeliminaraffhandlingen, och om the icke blifva straffade
och böter härpå skaffat, ophäfva all vår säkerheet, kallar han lickväll
bagatelle.
Uthi Strålssundiske sakens inkast är och väll svarat, at vij fuller een deel stå
therpå för Strålssunds skuldh, men mästeparthen för then consequence,
som theraf föllier, om vij skulle emot all vår förhopning och giord afskeedh
begifva oss thetta och stängia vägen igen för Kongl:e Maij:tts adhaerenter,
at the inthet skulle hafva loff och macht at komma. Att Keijssaren hafver
samtyckt till mit, Salvii, postulatum, at adhaerentes måtte införas och för-
stås, som vij nu begära, thet vijsar kongens i Dannemark breef till Keijssa-
ren och Keijssarens svar, hvilke finnes hoos mit breef i thet Latiniske
scripto ; ja sielfve eventus och uthfärdningen af leijdgen. Men posito, at
thet vore af ringa värde, man skulle för Strålssund eller någon slijk mediat-
stadh strängia på passet, men då, när man thet eftergåfve, oss i alt annat
skulle skee itt nöije af the keijss:e? Så hafva the fuller låtit oss säija genom
decanum och syndicum här i staden, at the för andre, som äre immediat-
ständer i rijket och hafva ståt med cronorne och i kraft af thetsamma och
therpå giorde praeliminarsluuth ville förpassa them.
Någre dagar efter sådan theras declaration få vij breef af staden Strassburg
med begäran, som innelychte extract uthvijsar. Therpå sände vij een
cancellist till the keijss:es cantzelij låtandes anhålla om it pass för them
och thet efter praeliminarafskedet och theras contestationer, sampt till-
förende i värket tedde gärning med greefven af Nassou-Zarbruchen. Thet
bleef svarat, at decanus skulle bringa svaret till oss, som och skedde i går,
i thet han på the keijss:es vägnar oss berättade, at, alldenstund staden
Strassburg hade på nästhållen rikzdagh inför Keijssaren och alle ständer
i Röm. rijket renuncierat foederi med Sverige och Frankrijke och alt här-
till sigh i the terminis förhållit, så kunde the inthet efter praeliminarsluthet
få pass och räknas under Kongl:e M:tts foedererade och adhaerenter. Man
behöfver nu inthet meera lius och lyfta at leeta efter the keijss:es intention
och hvadh the hafva meent med then dispute the hafva oss härtills giordt
med Strålssundh. Thet är them och andre, som liggia under täckiet med
them, inthet så mycket göra therom at vägra mediatständerne ankomsten
och then lägenheeten, at the må komma hijt, uthan såssom the allestädes
och under handen höres traversera och contrecarrera immediatständernes
förehafvande at komma hijt; altså synes the detta therhän hafva lämpat
och anstält. Strassburg och andre, som hafva varit i något bundh med
Kongl:e Maij:tt, äre så hårdt tillsatte af Keijssaren och the Pragiske
fridegörarne, at the hafva måst tryckia och skickia sigh i tijden; efter then
nu är något omvänder till theras bättre lijsa och moodh, så vijsa the ju,
at bundet inthet hafver uthan theras olägenheet varit sönderslijtet, eij heller
the thet opsagt, Kongl:e Maij:tt hafver och på sin sijdo blifvit thervidh och
kommit them ihug i praeliminartractaten, på then tijden tecknat alle sådane
op, men inthet kunnat få af the keijss:e particularpass, uthan allena thetta
generale, som the nu på detta sättet villia eludera.
Hvadh ständerne i gemeen anlangar och Contarenis theröfver håldne
samtahl med h:r residenten, kan thet fuller så hållas före och achtas vara
Kongl:e Maij:tt och cronan mehr ähra, at vij tracterade för them och
theras interesse på bästa sättet, som sig göra låter, afhandlade, eftersom
thet och hafver varit i consideration. Men såssom thetta kriget är till een
deel begynt och sedan meer och meer itändt för ständernes skuldh, at theres
frijheet i kyrkie- och statssaker måtte ställas på förre lagh, tractaterne och
hälst then i Hamburg, som bör hållas för een gruridvahl till thenne, äre och
therhän dirigerade, eenkannerlig hafva ständerne legat Kongl:e Maij:tt
an och begärat, at then måtte så inrättas, at the finge lägen- och säkerheet
at sielfva comparera, eftersom thet och är fölgt på Kongl:e Maij:tts vägnar
både med sielfve recessens inrättande och sluth, sampt behörlige invitationer
och leijgdernes uthskickande, altså och emedan ständerne, som här äre an-
komne, råda och bedia oss, at vij ville töfva theras medförvanter, thesse
lofva och skrifva oss till, at the ville komma, höras vara sombl:e in motu,
sombl:e å vägen, och vij märkiandes the keijss:es uthflychter och excuser,
när något förefaller som nu med Strålssundh, at thet som praejudicerligit
för ständerne inthet kan skee, hafva både therföre som andre orsaker at
åstunda theras praesentz väll vettandes, at vij uthan them lijthet skola
kunna göra eller och cronorne blifva försäkrat om sin securitet, så kunne
vij inthet annars än deferera them ständerne här närvarande i theras billige
postulato, väntandes i medier tijdh, at the Brandenburgiske gessandterne
må komma. Kan hända, at d’Avaux besöker oss och innan kort, då vij med
honom alt få öfverläggia och communi consensu fatta een viss resolution;
hvilket alt, som förbem:t är, h:r residenten kan bruka och remonstrera
andre, som thet angår, vidh förefallande lägenheeter justificerandes Kongl:e
Maij:tts intention och våre orsaker, men tvertemot vijsandes alle, huru
oppenbare och olijdelige inkast the keijss:e dagh från dagh optänkia och
bringa på bahnen.
Hvadh nu Andrada vidhkommer, vijsar innelagde och ofvantill anrörde
copia, huru brefvet i titeln var innan till stält, at han theruthi med ill:ma
v:ra d:tio och inthet excell:tia tracteras, äre thesse orsaker, 1. at the sielfva
inthet villia vara eller och med gott foogh än kunna gifva sigh uth för
legater, thet som Galli förebära och säija vara i vägen, at the inthet få
legati tractament af them; 2. var thenne materie, som brefvet innehölt, och af
then consideration, at man för dess skuld inthet kunde thet väll göra,
aldenstundh theruthi repraesenterades, huru vij hade hållit the keijss:e
före then act, som var begången på lijket, förandes bland annat inn, at don
Bothelho var een af vår comitat och under vår protection, skulle vij nu
tractera honom, Andrada, som legat och han är lickväll och vill vara i
lijka condition hoos the Frantzöske, som Botelho var här, så hade vij
slagit oss sielfve och kunnat oss blifva förkastat, om the keijss:e eller media-
torerne hade fåt it sådant breef, saken, then vij stå på till praejuditz. Kommer
h:r residenten med honom till tals, så ville han thet på bästa måtto honom,
Andrada, vijsa och derhoos försäkra, at såssom vij hafva all orsak till at
gå them till handa och sökia theras herres bästa och theras heder in parti-
culari, altså och när tijden och andra omständigheeter thet efterlåta, ville
vij göra alt thet som med raison kan af oss fordras …