Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
232. Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 April 24/Mai 4
[ 195 ] / 232 /–
Osnabrück 1648 April 24/Mai 4
Eigh. Konzept: Salvius Slg. Koncepter vol. 1 = Druckvorlage; Kopie: ebd. und Universi-
tetsbibliotek Uppsala E 398, unfol.
Dank für die Ernennung zum Reichsrat durch die Königin. Hoffnung auf Ausbleiben des Neids
derer, die aufgrund ihrer adeligen Herkunft mehr Rechte auf diese Würde zu haben vermei-
nen .
Eders Kungliga Maijestätz nådebreef af den 27. Martii hafver jagh medh all
underdånig ährevyrdning undfånget och theraf hugneligen förnummet, huru-
ledes Eders Kungliga Majestät hafver så synnerligen nådigt aestimerat mina
ringa, doch välmeente numehra 30 åhrs tjenster, thet Eders Kungliga Majestät
hafver behagat hedra migh medh rijkzrådzställe i fäderneslandet, befahlandes,
att jagh skall först inskicka min eedh och sedan vidh denne tractaten, såväl
som elljest altidh, medh trogne rådh och dådh i Eders Kungliga Majestäts
tjenst continuera. Såsom nu mina gjorde tjenster äre för detta af Eders Kung-
liga Majestät så nådigt, ja konungligen recompenserade, at jagh mehr önskar,
migh them kunne rätteligen aftjäna, än at jagh skulle trachta efter flere och
större, altså må jagh loffva, at jagh hafver migh denna höga kungelige nåde
icke inbillat, myket mindre efftertrachtat. Hafver holles hoffcantzlers och le-
gat nampn så hederlige, at jagh hade väl kunnet contentera migh thermedh,
väl besinnandes, at såsom ingen lycka är uthan afgunst, så lärer inthet fehles
på them, som skole dem ther hoos vidhhängiande molestie mehra medh invi-
die besvära, än medh applausu secundera, achtandes ingen thertil värdig, som
icke veet upräkna sina 16 ahner. Allenast och uthan nogon annan orsak hade
fördenskuld gerna flytt både denne molestie och invidie och icke desto min-
dre blifvit Eders Kungliga Majestäts trogne tjänare intill döden. Men alden-
stund Gudh och Eders Kungliga Majestät hafver nu så behagat, at statuera på
min person ett exempel och effterdöme för all dygdälskande trogne tjänare,
derföre lijkasåsom heela verlden varder theraf dömandes Eders Kungliga Ma-
jestäts konunglige vijss- och godhheet till at rependera virtuti et benemeritis
sua praemia och medh ens mans benådning upmuntra monga, så är Eders
Kungliga Majestät jagh så myket högre tjenst- och tacksamheet skyldigh.
Sechston ahner kan jagh fuller icke upräkna, veet eij heller nogot kungarijke
eller republique, som thet holler vara de substantia senatoris. Och achtar lijk-
väl högst billigt, at the, som icke allenast genom theres eene qualiteter och
tjänster meritera sådane nådetechen, uthan och hvilkes ahnherrar thetsamma
medh dygd och tjenster förvärfvat hafve nu ock bööre för andra, hafva theras
billigmässige stora praerogativer, dem jagh ock hvar och een efter byrd, stånd
och meriter altidh skal beflijta migh at tribuera, venerera och i ähra holla.
Hoppas altså, at, såsom jagh kommer icke aldeles uthan meriter härtill, är nu
ock re ipsa senex, at jagh derföre kan saltem nominatenus kallas senator, och
hafver inga barn, af hvilka invidi kunne befahra nogot praejuditz i säng eller
säthe, altså varde hvar ock en rättsinnigh man migh en lijthen tidh denne
hedern unnandes, den the veta medh min kanskee icke länge utheblifvande
dödh expirera. Thet är icke heller aldeles uthan exempel i fädernesslandet, ut
recentia omittam, ante hoc saeculum sutte och bisparne in senatu, the vore
sellan födde adelsmän, beklädde lijkväl prima senatus subsellia. In Magna
Britannia är ännu samma maneer, etiam post religionis reformationem. In
Imperio Romano, Gallia, Hispania, Polonia, Italia äre huomini di stato och
litterati, uthan ahnsehende af fadern eller modern, propter bene merita äfven
såväl regalerade som andre. Fursten af Eggenberg
Die reichsfürstliche Familie von Eggenberg besaß das Herzogtum Krumau in Böhmen und die
gefürstete Grafschaft Gradiska in Krain, bekleidete das Oberste Erbmarschallamt in Österreich,
ob und unter der Enns, das Oberste Kämmeramt in Steyer sowie das Erbschenkenamt in Krain
und der Windischen Mark. Sie starb 1717 aus ( Zedler VIII Sp. 303–306). Wie Salvius zu
seiner Meinung kommt, ist nicht zu erkennen.
freihern von Pickelmeier var Trautmansdorfs barns praeceptor. Gref Pigne-
randa , legatus Hispanicus, och Andrada Lusitanicus hafve både varit profes-
sores iuris. Greef Servient var procurator in parlamento Gratianopolitano ,
fick lijkväl äfven idagh dato skrifvelse af sin konung, theri han declareras
pour ministre d’estat och at han skal nu här allena vara legatus , destineras
sedan till rijkzcanzler i Franckrijke. Bullion
stone , blef sedan surintendant des finances eller rijkskattmästar. Cardinal Os-
sat
Arnauld d’Ossat, * 20. Juli 1537 Larroque-Mognoac, † 13. März 1604 Rom, französischer
Diplomat, 1568 Prior von Bellesme, hielt beim Papst um Absolution für Heinrich IV. an, 9.
September 1596 Bischof von Rennes, 26. Juni 1600 von Bayeux, 17. März 1599 Kardinal tit.
S. Eusebii, 1600 Vizeprotektor der französischen Nation, hielt sich stets an der Kurie auf ( Zed-
ler XXV Sp. 2166ff.; HC IV S. 6).
conventen består mäste på doctores iuris. Ingen är lijkväl här som skäller
them för vahnbyrdnigar eller consilii aut honoris publici incapaces. Thet äre
nu the, som dirigera och före mästa consilia icke allenast öffver Tyskland,
uthan öfver störste deelen af Europa. Hvilket alt jagh icke allegerar til den
ända, at i nogon motto praejudicera the högre stånden (them böör billigt the-
res högre respect och ähra), uthan til at låta see, at thesse högre stånd ingastä-
des för feehl på 16 ahner försmäda eller vahnhedra the andra. Sturarne äre nu
uthdödde. Om den sidste grefve Sture tillijke medh den första adelsman Sture
upstode af döda, näpligen vorde grefven skällandes adelsmannen för vahn-
byrdning eller incapabel af ähresätet, derföre at denne först blef adlat och var
uhrsprunget till alla the andras upkompst. Eders Kungliga Majestät och ko-
nung Gustaff den store hafve ju icke mindre iura nobilitandi om kung måns
Ladulås
mehr förachtas än andra? Hvadh rationes för fhå åhr sedan vechslades mellan
Sveriges rijkesrådh och den Danske senaten ratione titulorum, thet är Eders
Kungliga Majestät och androm väl kunnigt.
För alle sådane considerationer skuld vil jagh visserligen förmoda, at ingen
opassionerad man varder anten Eders Kungliga Majestät förtänckiande, thet
Eders Kungliga Majestät migh den nådhen betedt hafver, eller migh, at jagh
denne behörligen accepterar. Eders Kungliga Majestät tacker jagh therföre på
thet allerunderdånigste, skall den hedren ahnvenda Eders Kungliga Majestät
och fäderneslandet till all underdånig, hörsam och trogen tjenst efter mijn här
hoos gående eedh förplichtelse. Jagh skal respectera, hedra och ähra alla och
hvart och ett stånd efter des vürde och i synnerheet således förholla migh
moot rijkzens senat, at the skole hafva ähra och ingen vahnheder theraf. So-
lum Maiestatem Vestram obsecro, ut favore perpetuo factum suum inveti nec
deserat, quem ipsa fecit. Ego enitar ut potero, ne clementiam Vestram fefel-
lisse de me prior fama videatur. Vestri numinis erit, communem caussam tu-
eri . In bonis senatoribus maiorem gloriam querit temporum fama quam iudi-
cum .
Jagh seer lijkväl theraf monges applausum, at jagh hafver reeda vidh desse två
poster fått 29 Svenska mäns skriftlige och heela denne conventens muntlige
congratulationer.