Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
117. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1648 Januar 15/25
–/ 117 / [ 132 ]
Stockholm 1648 Januar 15/25
Kopie: RR (sv) fol. 25–26’.
Anforderung eines Berichtes über die Ansprüche des Herzogs von Holstein-Gottorp auf die Güter
des Domstifts Hamburg in dieser Stadt und von den Gesandten eventuell dem Herzog gemachte
Zusagen.
I varde Eder väl påminnandes, att vij hoos vårt breef till Eder, hedan afgångit
den 2. Octobris förleden , lade een copia af det breef och bijlagor, som herti-
gen af Holstein-Gottorp genom en sin hofjuncker, Aegidium Wittorff, lätt
oss här tå insinuera, och ther hoos månde, vij befalla Eder, att gifva oss Edert
rådhsamme betänckiande uthi Hans Kärligheet postulato, serdeles thet han
hoos oss söker och giör uthi then Hamburgiske stifftssaken
Im kaiserlichen Vertragsentwurf von Ende Mai 1647 wurden dem Herzog von Holstein- Got-
torp seine Rechte am Kapitel zu Hamburg und an den 14 Dörfern in den Amtern Trittau und
Reinbek reserviert ( Meiern IV S. 579 ), jedoch verlangten die Schweden am 28. Dezember
1647/7. Januar 1648 eine Änderung der Bestimmung ( ebd. S. 846).
härtill förventat heröfver Edert advis, och hållet här bemälte Wittorff sålänge
qvar uti förhopningh, att vij från Eder någon godh information heröfver
skulle bekomma. Serdeles efter höghbemälte hertig i brefvet sigh beroper på
en förtröstningh, som I Hans Kärligheetz uthskickade i Ossnabrugg heruth-
innan skole hafve gifvit och uthfäst, nembligen att all vår praetension på thet
capitlet skulle afställas och att den afgifften, som hertigen effter den contract,
som emillan honom och capitlet ad interim ähr gjordh för någre åhre sedan,
bör gifva af dee fjerton byer, i hans empter Trittou och Rhenbeek belägne,
skulle effter dee föraccorderade åhrens förlopp een vägh som annan blifve
praesterat af hoghbemälte förstlige huuset, och capitlet altså sedan på samme
byer inthet vijdere hafve till att praetendera. Och föregifver hertigen, att I
hafve promitterat hoos uthskickade, att sådant alt skulle uthi instrumento pa-
cis blifva per expressum infördt. Deraf hertigen sedan hafver taget occasion,
oss i berörde sitt breef yttermehra att bedja, thet vij i consideration af then
skada, hans landh togh i siste Danske frigde, ville remittera honom samma
afgifft in perpetuum och uthan all recognition. Effter vij nu icke vetta, hvadh
af Eder heruthinnan vore gjordt eller uthlofvat, eij heller hafver hertigen
bragt någon recommendation eller effterrättellse derom från Eder herinn, vij
och för vårt interesse i stifftet icke kunne något cedera, som under oss till ett
odrägeligh praeiudicium, ty ähr nu som förr hermedh vår nådige villje och
befallningh, att I medh aldraförsta gifva oss skriffteligit svar och relation, om
och huruvijda the tvenne sakerne kunne vara af Eder på tractaten admoverade
eller hertigen af Eder therom gjordt förtröstningh.