Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
439. Rosenhane an Joh. Oxenstierna Münster 1645 November 21/Dezember 1 Pr.: Osnabrück 1645 November 22/Dezember 2
439
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage C der Nr. 443
Ankunft u. erste Visiten Trauttmansdorffs. Besuch Wittgensteins: Pommern,
Klage über Haltung der Lutheraner gegenüber den Reformierten, gegen mündliche
Replik an kaiserliche Gesandte.
I förgår affton den 19./29. huius kom grefven af Trautmansdorff obekänder
och uthan någre ceremonier hijt i staden, gäster hoos grefven af Nassow,
effter hanss herberge ändå inthet var färdigt. I går för middagen besökte
honom Spansche gesandterne. Effter middagen har han låthit notificera sin
ankompst hoos Fransösche gesandterne hvar och een à part. I går var
Frantz Wilhelm hoos her Servien, och hoos mig var grefven af Witgenstein,
hvilken förde alt samma discurser som tillförende om sin herres churfur-
stens besvär och mescontentement öfver thet, at cronan Sverige skulle stå
effter Pomeren, hvilket han mechta exaggerade och hölt det aldeles omöije-
ligit , at churfursten på något sätt skulle gifva sig tilfridhz och låtha conten-
tera sig. Han berättade och, huru keijss. gesandterne pressera honom at
förklara sig, hvad the hafva at förlåta sig på churfursten; och emedan nu så
står och han icke veet, hvadh churfursten har at förlijta sig til chronan Sveri-
ge , så kunde han icke förklara sig; och vore thet orsaken, at han så hastigt in-
thet kunde besökia Trautmansdorff vetandes, at han skulle fodra samma re-
solution af honom. Derföre meente han sig medh snareste nödgas reesa öf-
ver til Osnabrügk; skulle och tiläfventyrs göra een reesa til Sverige, så-
frampt hans herre viste, at Sverige medh alfvar stode effter Pomeren. Dess-
likest beklagade han det besvär och inkast, som i Osnabrug skier af sten-
derne af Luthersche religionen, som sökia uthi någre stycken til at uthslutha
them reformerade uthur religionsfriden, hvilket han befruchtade skulle
förorsaka een ruptur stenderne emellan; sade sigh och helst see, dher någon
ruptur skulle komma, at densamme förorsakades af den materien. I synner-
heet förundrade han, at Eders Excell. skulle deruthi hafva bijfallit dem an-
drom och föreslagit, at man motte sättia den saken à part. Sidst påminte han,
at effter han hade förnummit Eders Excell. vara sinnade at göra repliquen
til them keijss. mundteligen, at honom syntes stenderne therigenom blifva
praejudicerade, emedan the således skulle blifva uthslutne och afskurne
ifrån sitt inrådande, hvilket the härtil medh stoor möda hade erhållit, och
altså skulle chronorne medh den acten privera them ifrån thet som the för
dette hade hulpit them till. The keijsserlige, som nu på alt sätt sökia at draga
stenderne til sig, skulle och utförat, at, sedan cronorne äre kompne at tala
om sin egen satisfaction, låtha the stendernes intersse fahra, hvilket the här-
til såssom itt skeen hafva föreburit …
Eigh. PS.: Jag vill i dag sökia lägenheet att tala med Frantzoserna, män jag
fruchtar, at the reda ähre så vida engagerade med sin mundtlige replique, att
mediatores haffva allt utaff them. Hvadh jag förnimmer, skall berättas i
mårgon.