Person

Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
408. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Oktober 9/19

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


3
Osnabrück 1645 Oktober 9/19

4
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage O der Nr. 413

5
Über die Äußerungen Saavedras. – Verhandlungen mit den brandenburgischen
6
Gesandten betr. die Übergabe der kaiserlichen Replik. Behandlung La Bardes.

7
Auf Nr. 404; senden Extrakt aus Nr. 405 über Besuch Longuevilles in Osnabrück
8
mit. Vij hafva denna sak hoos oss eftertänkt och för gott funnet at låta h.
9
residenten få våra tankar öfver hanss discourser och offerte. Hvadh nu
10
först Käijssarens och Spanienss vilkor vidhkommer, så kan thet föga bättre
11
vara medh them, än han, Saviedra, och her residenten ther ofvanpå hafva
12
beskrifvit. Men at the lijkväl under så fatta saker skole bära then ijfver till
13
frieden, som her Saviedra tesmoignerar, synnes löpa tvertemot alla huus
14
Österrijkes härtill och i synnerheet här på fridztractaten förde consilier och
15
actioner såväl medh oss som ständerna, hvilka the uthi billiga saker hålla från
16
den ena tidhen till den andra oppe, och ehuru svaga och nedrige the nu äro,
17
så gå the then ena vägen som den andra på sina förra förslagh varandes
18
efter all apparence i förhopningh, at tidhen skall en gångh bära dem någon
19
occasion i handen at uprepa och rätta, hvadh som chornornes eenhälliga
20
och vaillantes rådh och vapn hafva på deres vidt utseende och långe bygde
21
desseiner traverserat och nederrifvit.

22
Thet han hafver sagt om Frankrijket, kan fuller i några styken vara så
23
och inthet olijkt, at the hafva något före, som the inthet medh oss communi-
24
cera och uppenbara, efftersom deras saker och interesse är till een deel af
25
then ahrt, at the icke kunna oss thet alt uptäckia. Men så hafve vij, så
26
myckit een mänsk- och möijelig hafver alt härtill i tractaten kunnat penetrera,
27
inthet kunnat see, at de än hafva budit till at giöra någon stor breche i
28
alliancen. The hafva lijka medh oss sökt alla vägar att komma till handels,
29
concerterat medh oss öfver conditionerne och i mästeparten blifvit lijka
30
medh oss och nu inthet mindre än vij icke allenast förträdt the evangeliskes
31
admission, uthan och underbygdt, at thet käijserliga svaret måtte komma
32
fram. Hvadh de ifrån Paris hafva skrifvit om Bäyerfurstens åtskillige anbudh
33
och at drotningen then hafver skutet från sigh till Munster at communi-
34
cera medh sina allierade, hafver tidhen alt härtill, så mycket man än hafver
35
kunnat förnimma, efter handen confirmerat. Uthaf duc de Longevilles an-
36
bringan och discourser sampt vårt sentiment och svar deröfver är och at
37
see them inthet hålla för oss dölt, för hvars skuldh och hvadh slagh de ville

[p. 796] [scan. 828]


1
gärna skilia Bäyeren och de andra ifrån Käijsaren. Slijke consilia, som
2
Frankrijke hafver för händer medh Trier och Mentz, medan de gå medh
3
tvångh och här och ther insmögde offerter, kunna inthet hållas heemliga,
4
uthan såsom Mentz är seerdeles förbundet medh hus Österrijket, altså är
5
förmodeligit, at han stadder i nödhen och emillan vatnet och eldhen,
6
uptäcker thetta sitt tilståndh och närvarande legenheet och thet tillbudh,
7
som Frankrijke honom giör, hvilka inthet annars kunna vara än misstänke-
8
liga för hus Österrijke och Spanien; hvarföre och emädan the see och pröfva,
9
at the, så länge chronorne stå för een mann, inthet kunna lätteligen sådant
10
förekomma medh macht och vapn, så är liekt, at de efter gambla vahnan
11
gripa till slijka rådh, som thesse Saviedras synnes vara, nämbligen at inkasta
12
jalousier emillan the allierade och förmedelst them turbera theres intelli-
13
gence , bringandes them på hvariehanda sätt till skilna och separation. Thet
14
är fuller bäst, man hafver godh acht på Franckrijke och efter all möije-
15
ligheet seer i kårtet medh dem. Men så länge som det procederar som här-
16
till , hafver man mer orsak at achta sigh före till at gifva them antingen medh
17
någon för ofta plägat communication medh vederparten eller på annat sätt
18
någon ombrage. Saviedras underhandling såsom den billigt är oss suspect
19
och kommer inthet af någon hanss affection till oss eller begärelser till een
20
billig, säker och universal fridh, altså kan then inthet blifva secret, uthan
21
synnes alle hanss discourser bådhe om Frankrijke och chronans satisfaction
22
gå derhän at få något ordh sin khos, thermedh han kan sedhan betiäna sigh
23
och sitt partij at giöra the allierade sinemillan kallsinnige och bringa
24
chronan i den opinionen hoos ständerne, som talte han pro forma för theras
25
interesse och under handen sågo mäst effter sin egen satisfaction. Skulle så
26
hända, at Saviedra eller någon annan af thet partiet ville framdeles och förrän
27
man kommer vidhare in i sakerne, sigh inthet annars än nu anlåta, sökia
28
occasion at komma öfver slijka saker till tals medh her resid:n eller och
29
Saviedra ville på detta hafva eller gifva vijdare svar, tycker oss vara bäst
30
at undvijka congresserne med honom eller och, der man oförseendes råkade
31
ihoop, föreboro, at vij inthet hafva svarat häropå, uthan tvifvel derföre at
32
det är på vägen, vij skole få thet käijserlige svaret, hvilket måtte gifva oss
33
tillfälle at yterligare öpna våra tanckar öfver thet ena och andra.

34
Den 5./15. huius seendt på aftonen sände de Brandeburgiske sin secretarium
35
till oss och berättade, at de käijserlige hade näst tillförenna sagt dem, at thet
36
käijserlige svaret på the Französke propositonerne skulle på nästfölliande
37
dagen per mediatores lefvereras åt legationi Gallicae och at de käijserlige
38
här hade begärat, at de Brandeburgiske ville på denne ohrten praestera det-
39
samma officium; för hvilken skuldh de begärte af oss, 1. att vij ville efter-
40
låta dem komma till oss klockan 8 för middagen och 2. förvissa dem därpå
41
at the Brandeburgiske skulle få bära vår replique till dhe käijserlige igen.
42
Vij slogo inthet ut thetta the Brandeburgiskes anbudh, uthan, effter oss var
43
vitterligit, at the furstlige och städiske hade, när the rådde dem käijserlige

[p. 797] [scan. 829]


1
gifva oss svaret, offererat sigh at bära oss svaret, och man inthet viste, om thet
2
voro afslagit, så slogo vij före, at the Brandenburgiske måtte taga medh
3
sigh någre af the andra ständerne. Secretarius Chemnitius var inthet länge
4
borto, uthan kom straxt dereffter igen medh then Mentziske secretario och
5
anhölle, at bäggie churfurstlige gesantskaperne, Mentz- och Brandenbur-
6
giske , måtte admitteras till thenna action, aldenstundh de voro bådhe der-
7
till budne och Käijsaren hade i thetta fallet och thenna actu mere imperatorio
8
macht at bruka, hvem han ville, efftersom de plenipotentiarii caesarei in
9
defectu mediatoris ville lijkväll Kongl. Maij:t till ähra bruka de chur-
10
furstlige i denna melangången.

11
För min Johan Oxenstiernas indisposition blef svaret upskutit till andra
12
dagen, då man betrachtandes, 1. att de churfurstlige både ihoop hade
13
frijat effter mediationen, som man väl viste, icke af löst tal, uthan af thet
14
som passerade, när vår proposition skulle utlefvereras, jämväl thet som i
15
Längerijke congresse var emillan alle churfurstarne slutet, 2. at thenna
16
deras mediation är både chronorne och ständerne suspect och skadeligh,
17
3. att Contareni hade nyligen begynt röra om then Venetianiske interposi-
18
tionen , 4. att greef Curtz, som dessföruthan inthet hölt sigh synnerligh väl
19
emot oss, när han först kom och skulle hämptass in, var der ofvanpå heelt
20
och hållin rester härifrån och till Munster, der lijkväl hanss herre efter
21
praeliminar-, collegial- och rijkzdagsssluten obligeras at hålla sine här och
22
consequenter honom som caput legationis inthet uthan vår despecteringh
23
söndra sigh härifrån och håller sigh i Munster, ther andra äre deputerade,
24
5. att the Brandeburgiska hade först begärt at få den ähran, som the mena få
25
deruthi, sände vij Mylonium till dhe Brandeburgiske och låte säija, at vij
26
giärna förnimma, at de käijserlige voro så vidha kompne, berömbde de
27
Brandeburgiskes, som uthan tvifvel hade contribuerat sine rådh dertill,
28
ijfver at hielpa värket fram, och såsom vij böra lijka åhåga och önska thet-
29
samma , altså och efter grefven af Witkenstein, som var för middagen hoos
30
migh, Johan Oxenstierna, in particulari hade urgerat, at svaret måtte ut-
31
lefvereras then dagen, som lijkväl var vår hufvudhpostedagh och på hvilken
32
vij inthet ända skrifvar syslorne förr än in emot 7 på aftonen, vore seendt och
33
mörkt och dertill medh uthi den eness indisposition inthet så beskaffat, at
34
man skulle kunna emottaga någon förnäm sändebudh, som thet sigh borde.
35
Så stälte vij till them, om the vidh så fatte saker ville låta svaret komma till
36
oss per secretarium caesareum, som propositionerne vore uthändigade.
37
Män skulle the kunna töfva till andra dagen klockan 8 för middagen, så
38
skattade vij för en ähra, om the Brandeburgiske allena, som the först hade
39
begärt, ville bringa thet.

40
Medh the Churmentziske vore thet, som ofvantill ähr mält, beskaffat och
41
oss af them gifven orsak, at på detta sättet efter föregångne påminnelser
42
inthet hafva hulpit sådant at ressentera. Sedhan hafva vij inthet hördt af
43
the käijserliga. Thet seijes, at the hafva straxt affärdat een expresse till

[p. 798] [scan. 830]


1
Munster. Uthan tviffvel skole de annarss, än saken är i sigh sielff, henne på
2
den ohrten villa utbreda, hvarföre och emädan thet alt, som ofvantill är
3
mält, så är gånget, så ville h. residenten, ther han något häraf hörer och
4
kommer til tals, een och annan omständeligen underrätta. The hafva
5
hafft två vägar at lefverera ut svaret: then förra genom sina egna, then andra
6
genom the Brandeburgiske, som the hafva begärat. Att the Mentziske, som
7
hafva sigh så emot oss förhållet, skulle sigh pro lubitu, hälst ther en annan
8
intention medh mediation ligger therunder, smöija inn och vij voro plichtige
9
at taga alt vidh etiam in hoc actu non mere imperatorio sed mixto, theruthi
10
then ena parten såväl som then andra hafver något at säija, är oss inthet
11
orsak fallen betänkeligh…

12
Hvadh la Barde vidhkommer och hans tractamenter, kan vara bäst, at her
13
residenten söker lägenheet at tala medh hvem som först kommer af the
14
Fransöske legaterne eller alle samptelige och tesmoignera, at vij hafva
15
förnummit, det la Barde, som de hafva sagt, skulle komma hijt i baron de
16
Rortés ställe för een resident … vore i Munster och blifva af them tracterat
17
som een ambassadeur; hvilket och hvadh de giöra under sigh, vij för
18
våra personer inthet begära at säija uthi,… uthan såsom thet säijes skee i
19
regard och anseende för thet han är ärnat at blifva ordinarius ambassadeur
20
i Switzerlandh och kommo hijt allenast en passant, altså skulle vij på det
21
fallet och om han en passant berörde denna ohrten, bevijsa honom all
22
ähra. Men om han, som talet och hanss bereedelser här i huset ville medh-
23
gifva , achter sättia sigh här i Osnabrugh och förträda residenteplatzen,
24
skulle ambassadeursqualitet falla något betänkeligh, 1. effter alliancen och
25
präeliminarslutet inthet om något sådant, uthan allena agenter och residenter
26
förmäler; 2. så vet h. d’Avaux, hvadh orsaker, som då voro och kommo på
27
båda sijdor i consideration, at således inrätta correspondence emillan
28
chronorna, hvilka orsaker ännu vara och skulle gifva ingen ringa irrungh i
29
våre sakerne. Om the ville hålla här een ambassadeur, hvilket alt vij föruth
30
ställa till theras eftertänkiande medh förhoppning, at de i tidh rätta och laga
31
then saken, at man derföre inthet behöfver stort väsendet oss emillan.
32
Skulle så vara, at de änteligen härpå ville bestå och allegera Rortées exempel,
33
så ville h. residenden invända, 1. at Rortées fick ther qualitet at resa in i
34
Sverige och inthet at blifva här, uthan när reesan inthet gick fort åt Sverige,
35
så bleef han såsom nu giorder till ambassadeuren tillbakar kallat åt Frank-
36
rijket ; 2. att vij, såframpt Rortée hadhe blifvit här, hade äfven påmint thet-
37
samma ; 3. om de ville härpå urgera, så kunna vij uthi itt novo emergente
38
inthet annarss giöra än skrifva therom till Hennes Kongl. Maij:t för-
39
modandes , at the inthet förtänkia oss theruthi, efter saken är af consequecen
40
väl oss emillan som och för andrass skuldh, som ändå taga tillfälle nogh at
41
giöra håll på praeliminarslutet. Så länge nu her residenten får theres svar
42
och sentiment och skrifver derom hijtöfver till oss igen, kan han hålla sigh
43
från visit till honom …

Dokumente