Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
398. Joh. Oxenstierna an Rosenhane Osnabrück 1645 September 22/Oktober 2
398
Osnabrück 1645 September 22/Oktober 2
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage D der Nr. 405
Beratungen des Osnabrücker Fürsten- u. Städterates. Gespräche mit Wittgenstein
u. Scheffer. Hinweis auf Argumente pro et contra zur künftigen Verhandlungsweise.
Anweisung zu diesbezüglicher Besprechung mit den französischen Gesandten. Über
einen geheimen Diskurs von Peschwitz. Weisung zu Besprechungen mit den württem-
bergischen u. kulmbachischen Gesandten.
S:t Romain tog i går afsked af mig och reste til Münster; uthan tvifvel
besöker han her residenten, så att han får af honom vetta thet lille, som här
är passerat.
The fürstlige och städske vore i förledne vickan någre gånger ihop hoos
Magdeburgenses och hafva sinemellan aftalt och, som jag meener, skrifvit
them i Münster till, som innelagde copie under A med meera uthvijsar,
hvilken herr residenten ville hoos sig behålla allena till effterrättelsen att
höra, hvad the i Münster glunka therom. Om the churfurstlige hafva sig
och theri conformerat, thet får man framdeles vetta. Uthan tvifvel gäller
rådet härnest emellan ständerne, huru the nu skole taga materiam före och
then med ett gott maneer debattera. Om the nu blifva vid then fattade modo
consultandi eller om materia gifver them een annan vijd handen, thet får man
see. The som här äre, adprehendera inthet lithet, att the Munsteriske hafva
giordt conclusum i Munster super exclusione quorundam statuum, jämväll
öfver modo exhibendi responsum caesareum; hvilket hafver förorsakat
them att skrifva till them i Munster, som ofvantil är melt. The äre i then
meening, att Monasterienses sökia att draga hufvudconsultationes til sig
och consequenter så smånigom altsammans åtminstone så laga, att, hvad
the ther sluta, skole desse föllia och siunga effter theres pijpaa.
Grefven af Witkenstein och Scheffer vore i lögerdagz hoos mig til gast upå
fältet; då Witkenstein besvärade sig öfver andre churfurstlige i Münster,
att the ther oachtandes alle rationes, som the Brandenburgiske i een eller
annan sak hafva at föredraga i theras collegio, trängia med sine per maiora
igenom, sade sig ville säija them sanningen och hvad therpå tiänar.
Jag fogar härhoos under lit. B ett extract af thet som mig effter giorde
relation om sakernes förlopp på thenne ohrten med sidste posten skref til
Kongl. M:tt och är allenast een sak, som nu kommer i consideration och
efftertänkiande. Saken låter sig disputera pro och contra. Jag hafver något
talt therom med S. Romain, men inthet sagt, hvarpå jag faller, efftersom
jag inthet ännu hafver hoos mig sluttet, uthan ställer til legationis Gallicae
gottfinnande och min colleges, när han kommer. I medier tijd och effter
jag hafver, som sagt ähr, munteligen talat med S. Romain härom, och herr
residenten kan komma med the Frantzösche til talss, så haffver han thette til
sin effterrättelsse.
Peschewitzens secrete discurs veet herr residenten sig väl påminna, att jag
fick honom ungefär för itt åhr sedan ifrån Grotio uthur Paris trychter och
Hamburger bokförare hafver och hafft honom faal bland någre andre saker,
såsom vore förste propositioner alle här i Tyskland trychta, så att thet inthet
är een så rart stycke.
Under lit. C ät the keijserliges svar på vår proposition. Herr residenten ville
sökia lägenheet att tala med the Culmbachische och Würtembergische som
offtast att höra och förnimme hoos the, hvad the papistische ther göra.
The hafva fuller något sky för umgänge på then orten, men så vore thet
gott, att man giorde them dristige, hvilket jag steller i herr residentens gott-
finnande . Ifrån Sverige var med sidste posten inthet …