Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
397. Rosenhane an Joh. Oxenstierna Münster 1645 September 19/29
397
Münster 1645 September 19/29
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage B der Nr. 405
Besprechungen mit Longueville über die Zulassung der hessischen Gesandten. Hessi-
scher Protest. Kaiserliche Antwort an französische Gesandte. Mitteilung an Pesch-
witz . Spanisch-niederländische Verhandlungen. Kriegsnachrichten.
Såssom jag senast til Eders Excell. monde förmäla, huru Fransösche ge-
sandterne hade i sinnet at beklaga sig öfver Hessernes exclusion vid sidst
håldne act och stendernes sammankompst, altså hafva the thetsamma i för-
ledne tijssdag förrättat. Däropå duc de Longeville om afftonen seent lät
säija mig, at the mächta hårdt hafva theröfver varit tilhopa medh media-
torerne och funnit them heelt vidrige i then saken. Thesslikest hafva the
varit hoos Frantz Wilhelm, dher den Beyersche affgesandten allena hafver
sig instelt (oansedt the hafva begärt them churfurstl. alle samman skulle sig
dher sambla) och i lijka motto befunnit them ovillige, the ther och hafva
föreslaget, at man skulle remittera saken til mediatores och låtha sig nöija
medh theres censur; men som Frantzösche gesandterne thet ingalunda
velat ingå, hafva the lofvat taga den saken i deliberation och theröfver
medh the andre samptlige stenderne conferera.
Jag refererade honom theremot, huru corpus statuum igenom deputatos af
hvart collegio hafva försäkrat Eders Excell. och gifvit sin parole ifrån sig,
at excludendi på then orthen skulle hereffter til alla consultationer admitte-
ras , och emedan landtgrefvinnan på thet sättet får sin session i Ossnabrügk,
hvilket lätteligare dher kan skee, effter Scheffer dher allaredo sitter i posses-
sion af samma rättigheet och den alt härtil exercerat, så syntes mig oför-
gripeligen onödigt at bemöda sig så högt derom at thesse Hessiske ge-
santerne blifva här admitterade, emedan the doch inthet kunna föra något
votum på både sijdor, uthan, såframpt the här skulle hafva votum, motte her
Scheffer thermedh afstå i Ossnabrügk, hvilket syntes villia falla svårare.
Therupå hafver jag sedan med Frantzoserne ingen conference hafft.
Ständerne ähre occuperade medh dictatura och therbreede jempte hafva the
thesse tvenne ehrenden at resolvera sig upå, såssom först om Hessernes ad-
mission och sedan, om them rådeligit synes, at keijss. svaret skal cronornes
legater blifva öfvergifvit, huru the sig derupå förklara, få vij härnäst för-
nimma . Interim hafva Hessische gesanterne ingifvit til Churmaintzische ge-
sandterne een protest öfver sin exclusion, hvilken inthet är blifven accepte-
rat , uthan tilbaka sänder medh enskyllan, at the then inthet hafva kunnat
uptaga, förrän the medh them andre stenderne theröfver hafva berådslaget.
Kaijss. svaret och placitum, som jag i förtroende hafver bekommit medh
försäkring, at thet skulle hållas hemligit, sändes härhoos til Eders Excell.
sub num. 1, och så myckit jag förstår, seer jag inthet, hvar thet sticker, som
the keijss. så stort hafva rosadt utaf och förmeent oss på sådane conditioner
vara glade til at få fridh.
Then Frantzösche raiçonnement, som Peschewitz hafver talat om, sändes
och hermedh under num. 2; och oansedt ther äre curieuxe saker uthi,
som kunna observeras, finner jag lijkväl icke den finem theruthi, som han
hafver föregifvit, uthan ther som talas om separation emellan Tyskland och
Spanien, synes lijka, som han hafver förstådt emellan Sverige och Franck-
rijke , effter han på theres sijda uttyder alt til thet värsta, och är lijkt, at
sådant motte vara stuckit honom uthi henderne utaf them keijss., effter jag
af hans discurser förnimmer, at han måtte nu vara i större förtroende hoos
them än tilförende. Han veet til berätta, huru väl och medh beröm the keijs-
serlige hafva uptagit, thet Eders Excell. bono publico til bästa hafver inthet
så hårdt opponerat sig uthi exclusione quorundam statuum vidh den acten,
som i Ossnabr. förehades, uthan at Eders Excell. skulle hafva styrckt them
at gifva sig för den gången thermedh tilfridz. Sammaledes veet han referera
the keijss. liberalitet, promesser och synnerlige affection emot Sveriges
chrona, om Frankrijke kunde derifrån separeras.
Spaniske gesandten, bispen af Cambray, är åt Nederlandh förreest och
seijes tillijka medh Salamanca skole tractera medh Staterne, at the skola
blifva förnögde och inthet behöfva komma hijt.
Här går och taahl, at the Beyersche på nytt hafva fådt hugg af Frantzoserne
och at Canea är af Turken vist intaget, hvarutaf mediatores seijes vara heelt
bekymbrade. Hvad Eders Excell. förmäler medh dagsposten om före-
gångne act i Ossnabrüg, skal jag vidh lägenheet berätta Frantzösche
legaterne. Duc de Longeville hafver väl som i morgon ärnadt sig resa til
Ossnabrügk, men för infalne affaires opskutidt den på otta dagar …