Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
378. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 August 1/11
378
Osnabrück 1645 August 1/11
Besuch des Lampadius: Klagen über Lengericher Schluß. – Mitteilung der branden-
burgischen Gesandten über fürstlichen Vorschlag de modo consultandi. Gespräch mit
Lamberg: Kritik an der Teilnahme der Reichsstände. – Gespräch mit Lampadius.
Militärische Situation.
Auf Nr. 299. Lampadius var then 30. passato/ 9. August i the andre furstl:es
nampn hoos oss och skijfvade sigh mycket illa öfver the churfurstl:es och
eenkannerligh the Churbrandenburgiske procedere och consilier. Hade the,
sade han, haft sielfva Lengriske sluthet, förän the svaradepå the churfurstl:es
extract, skulle the fast bättre hafva inrättat och skärpt sitt svar, alldenstundh
thet churfurstl:e sluthet komme them andra mycket eftertänkeligit och är
af them så stält, som vore the allena rikzständer och hade macht och våldh
at disponera öfver them andre efter sitt godhtyckio. Näst Gudh hade the sin
lijt till Eder Kongl:e Maij:tt, at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij skulle
vella stå them bij och therass rätt, så mycket oss vore möijligit, företräda.
Therhoos med sade han, att the furstl:e och stättiske hafva förstådt och
kunna eftertänkia, att the keijss:e, som thetta missförståndet mellan stän-
derne fomentera, skola sprijda uth, att the äre färdige at svara på vår pro-
position , men kunna thet inthet göra, så länge ständerne inthet blifva eense
om een viss forma futurae consultationis; på dett therföre att the furstl:e
och städtiske måtte hafva lägenheet och orsak at tala med them keijss:e i
thenne saken, så begärte han, vij ville beskicka the keijss:e till at egenteligen
aff them förnimma, hvarpå thett hafftar och om the skiuta thenne skulden af
drögzmålet ifrå sigh inpå ständerne? Thet lofvades honom på thet första om
bijståndet till att försvara ständernes rätt och libertet alle görlige officia;
men thet senare, tyckte man, skulle kunna bestå, så länge efterrättelssen
komo, huru the churfurstl:e här och i Munster optaga the furst- och städtis-
kes betänkiande.
I går för middagen sände the Churbrandenburgiske sin secretarium till oss
berättandes, att the hade fått svar ifrå sine colleger i Munster, som skrifva,
att the andra churfurstl:e, som ther äre, ingalunda vore tillfridz med thet
furstlige förslaget öfver modo consultandi, uthan efter the furstl:e hade
vidh ändan på sitt betänkiande förklarat sigh at vella höra, om the chur-
furstl :e hade någon annan practicerligh modum at föreslå, så hafva the
Cöllniske och Beyerske begärat af the Brandenburgiske, att the ville skrifva
hijt och förmå alle chur-, furstl:e och städtiske, så månge som här äre, att
komma till Munster och ther öfverläggia saken. The Churbrandenburgiske,
som the oss låte säija, hade reeda resolverat för sigh, att the ville vara eense
och hålla med the furstl:e i thetta betänkiande, ville eij heller draga till
Munster att vijdare rådslå theröfver. Därhoos och efter the förnimma af
the andra ständerne, dett dee äre för sine personer komne i någon misscredit
hoos them, låte the begära, vij ville först och främpst sielfve hafva godh
meeningh om theras herres oprichtige gode consilia och theras therhän
syftade actioner, uthan och disponera them andra af ständerne, som komma
till oss, till samma meening och opinion om them. Som vij förnimma, så
hafver Lampadius genom Dr. Fritz låtit säija them Brandenburgiske på godh
Brunsswijkske, hvadh the andre döma och hålla af theres procedere. Vij
hafve lofvat våre officia theruthi, när så komma till pass. Hvadh then Cul-
lenbachiske och een annan skrifva uhr Munster om thet furstl:e betänkian-
det , finnes under num 1, 2.
Uthaf thet tillfället at grefven af Lamberg jämpte sin fru, som nyligen är
hijt kommen, giorde een visite till min, Johan Oxenstiernas hussfrue, kom
jag till tals med honom om drögzmålet af tractaten, dett han heelt och hållit
skööt inpå ständerne, sade, att han och hans colleger äre tillredz med svaret,
förmodelig sådant som vij, när vij thet bekomma, skola i thet närmaste
vara tillfridz medh och inthet få tillfälle till vidhlyftig replicque, önskade,
att thet hade mått blifvit med thet churfurstl:e collegio allena och att stän-
derne inthet hade blifvit hijt inviterade; på thet fallet hade vij snartt nogh
kunnat blifva förlijkte. Effter thet nu så vijda vore kommit, att the andre
ständerne vore här och ville hafva ius voti et suffragii, låte the them förlijkas
om modo consultandi. När thet är fattat och af Keijssaren adproberat, ville
the sigh therpå behörligen vetta at comportera.
Thetta sade jag i dagh Lampadio och han mig theremot tilbakar, att the
furstl:e och städtiske hade sig emellan resolverat at sielfva tala med the
keijss:e och them repraesentera, att the tvenne aff them furstl:e och städtis-
ke föreslogne modi äre funderade och practicerlige. Om the keijss:e vore
färdige och hade lust at communicera medh them vår proposition och con-
ferera medh them thet the förmeena at svara therpå, kunde thet alt debatte-
ras på sätt och vijs, som the nu een lång tijdh hafva brukat att finna formam
consultationis. Han, Lampadius, sade och, att the Churbrandenburgiske,
som hafva gifvit them apertur om thetsamma, som the genom sin secreta-
rium låte oss säija, skole på the furstl:es declaration att hvarken vijka från
sitt betänkiande eller och reesa till Munster, reeda hafva skrifvit till sine
colleger i Munster och genom them låtit them andra churfurstl:e vetta, att
the furstl:e inthet vella gå ifrå sitt betänkiande, eij heller äre sinnade at reesa
öfver till Munster, uthan vella här töfva och vänta them andre chur- och
furstl:e, som äre i Munster, om the villia göra sigh omak hijt och här confe-
rera medh them öfver saken. Uthi sielfva betänkiande angående modum ville
the Churbrandenburgiske conformera sigh medh the furstl:e. Hvadh nu
härpå föllier för een effect, thet måste man vänta. Föruthan thetta är här
inthet förefallit.
Ifrå feldtmarskalken, h:r Torstensson, hafva vij nu med någre postar hafft
inga breef. Fienden hafver tagit op någre breef, som vore sände ifrå Leipzig
op till armeen. Och uthan tvifvell går thet understundom så med them vij
skole få hijt ifrå armeen. Thet är oss af them Brandenburgiske och någre
furstlige gessandter, eenkannerlig them Halliske, som synes hafvat uhr
Dressden, communicerat, att feldtmarskalken hafver nyligen ruinerat 16
regimenter för the keijss:e, resten theraf skingrat och jagat åt Pilssen och
Elbogen. Huru thet elliest står till medh belägringen för Brinn, Rakoczy
och på the andra ohrterne i Mähren och Österrijke, thet är här ovist, efter
Keijssaren skall hafva förbudit them sine och i städerne in i Österrijke att
skrifva om tillståndet på the ohrterne, thet the hijt ankomne breef och aviser
bekräfta vara slätt nogh och theremot E. Kongl:e Maij:tts armee och Ra-
koczy i gott postur.
Gen. leutenanten Königzmark skrifver hijt af then 18./28. Julii uhr Staffel-
stein . Beilage 3. Om han therpå är gången åt Meissen eller hafver tagit meera
på högre handen i Behmen eller och blifvit sökter af duc d’Anguien att gå
tillbakar igen, thet lärer tijden. The Beyerske skola hafva anhållit och, som
tijender gå, fått någre tusend man af Keijssaren at bruka them emot duc
d’Anguien. Then 11./21. Julii hafva the foedererade och Beyerske stådt,
thesse vidh Creilssheim och the ther vidh Rottenburg am Tauber. Hvadh i
Studtgardten hafver varit för tijender om the Beyerskes intention att vella
gå på the Frantzöska och hvadh biskopen af Ossnabrug sedan hafver låtit
uthsprängia i Munster, thet vijsar bijlagon under num. 4 . Frankfurter och
Cölner brefven, som är yngre, mäla inthet therom …
1: 1113–1113’ Johann Müller an Dr. Tobias Oelhafen. Münster 1645 Juli 28/August 7
2: 1114 PS.: Münster 1645 Juli 29/August 8
3: 1115 Hans Christoph v. Königsmarck an Joh. Oxenstierna. Staffelstein 1645 Juli 18/28
4: 1116–1117 Briefextrakte aus Stuttgart 1645 Juli 12, Münster Juli 29, Frankfurt Juli 24,
Franken Juli 17/27, Wien Juli 12, Venedig Juli 21.
Nicht numerierte Beilagen:
1118–1119’ [ Nr. 376 ] Joh. Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juli 28/August 7
1120–1112 [ Nr. 375 ] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juli 27/
August 6
1122–1122’ [ Nr. 377 ] Derselbe an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juli 29/August 8
1122–1122’: Derselbe an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Juli 25/August 4
1123–1123’ Churbrandenburgische erinnerung beym gutachten des Lengerichen
schlusses.