Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
357. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juni 11/21 Pr.: Stockholm 1645 Juli 15/25
357
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 799–800’
Besuch Rortés: Unzufriedenheit Rákóczys, Waffenstillstandsvorschlag der Vermitt-
ler . – Konferenz Volmars mit den reichsständischen Gesandten in Osnabrück: De-
putation der Reichsstände auf dem Kongreß. Äußerung Lampadius’ dazu.
Hinweis auf Beilagen A u. B. Den 7./17. huius var Rorté hoos oss berättandes,
att the Frantzöske ambassadeurerne hade gärna giordt itt ryckiande hijtöfver
till oss, men blefve förhindrade för duc de Longuevilles annalkande; för
hvilken skuldh Rorté var committerat att gifva oss tillkänna, 1. dett mons:r
Croisy, som är i Siebenburgen, hade skrifvir, dett Rakoczy var något otåligh,
at han inthet ändå, när courriren skildes therifrå, hade fåt af feldtmarskalken,
h:r Torstensson, the uthlofvade penningarne och folket, jämväll att han
var jalous och adprehenderade reeda, att våre komme in i Hungern, befaran-
des , att, om the finge Pressburg, måtte Eders Kongl:e Maij:tts guarnison
kastas therinn; 2. att mediatornere i Munster, sedan the hade fåt uth pro-
positionerne , slå före suspensionem armorum på 5 eller 6 månader, att hvar
skall ungefär blifva på varande stilleståndh i then stat, som han befinnes, när
vapnehvijlan slöthes, intill dess ända, begärandes, att vij ville om thet förra
skrifva till feldtmarskalken och therhän recommenderat, att Rakocy måtte
blifva, så mycket möijeligit, hållin i godh humeur, och öfver thet andra
säija vårt sentiment.
Till thet förre svarades, att vij fuller inthet hade någon particular och egente-
lig efterrättelsse ifrå feldtmarskalken sielf öfver thet som kan vara passerat
emellan honom och Rakocy, sedan feldtmarskalken kom in i Österrijke och
Mähren, uthan thet allena, att feldtmarskalken hafver varit i fult arbete att
fästa och försäkra Eders Kongl:e Maij:tts krigzstat theroppe att således
kunna läggia fundament till närmare sammanryckiande och eenhällig co-
operation med Rakocy. Och efter han then nu ankomne courriren viste
säija, att h:r Torstensson och Rakocys folck inthet vore, när han drog ther-
igenom , meer än ungefär 5 mijl ifrå hvarannan, vore förmodeligit, att the
hade reeda fått på then eene och andre sijdan satisfaction, således att Ra-
kocy för sin person nepligen skulle nu hafva orsak att besvära sigh öfver
något, som honom moot afskeed vore tilbakar hållit eller och någon ad-
prehension .
Anlangande thet föreslagne armistitiumet, så ehuruväll man kunde see, att
sådane förslagh komme meer af vederparten sielf än mediatorerne, och ther-
före hade orsak att slå thet simpliciter uth hafvandes för ögonen Beyerfur-
stens giorde förslagh och therpå fölgde olycka hoos them som inthet hafva
märkt, hvadh under samma tilbodh var förborgat; lickväll och emedan the
Frantzöske oss therom fråga, kunne vij inthet annars svara, än att vij ville
then saken först och främpst referera till Eder Kongl:e Maij:tt och ther-
hoos gifva feldtmarskalken, h:r Torstensson, som nu på Eders Kongl:e
Maij:tts vägnar förer krigzdirectoriumet, part therom.
Den 8./18. huius är then eene keijss:e plenipotentiarius i Munster, Volkmar,
hijt kommin och therpå strax the churfurstl:e och sedan then andre dagen
the andre af ständerne (doch lickväll inthet mehr än tree, nembl:en the
Brunsswijkiske, Costniske och Nurnbergiske såssom deputerade ständernes
gessandter) sammankallade uthi the keijss:es huus, ther Volchmar hafver
proponerat tackandes Gudh, att thet nu så vijda var kommit, at cronorne
hafva öppat sine tankar och desideria, hvilka emedan the vore af stoor im-
portance och vichtigheet, så hoppades Keijssaren, att ständerne gå sigh
tilhanda med gode och hälssosame rådh. Men förän the thertill komo, vore bäst,
the förenade sigh om modo legitimae alicuius consultationis, som kunde
skee af ständerne församblade i itt vist och på rikssens constitutionibus fun-
derat corpore. Therpå hafver han gifvit them öfver innelychte under lit. C
extract uthan dato och annor vanlig känteckn att vijsa the andra ständerne
och theröfver förnimma theras sentiment. Keijssaren står efter att ständerne
måtte här komma in forma ordinariae deputationis, så att ingen annan skulle
hafva ius suffragii än the deputerade ständerne, och thet mästedeels therföre,
efter Keijssaren hafver therinne duas tertias deputatorum till sin egen villia
och intention disponerade. Hvadh för betänckiande någre af ständerne haf-
va häremot, thet vijsar lit. D.
Lampadius meente i går, att Keijssaren kunde så vijda skee itt nöije, att
deputati status, som här äre, nembl:en the tree ofvantill nämbde väldes uth
som itt uthskott af alle the andre 1. till att gå emellan the keijss:e och stän-
derne , att gifva them reciproce part om thet som behöfves att förebäras
och svaras, 2. till att pro re nata brukas i internunciatura emellan the keijss:e,
doch thetta discurrendo. Vij få nu snart vetta, hvadh the furstl:e och städti-
ske hafva svarat på thet ingifne paperet.
Om substantia conditionum skole the keijss:e icke itt ord hafva talt. Thet
synes lijkt, at efter the här och ther låta höra, att the förslagne punchterne
äre något svåra, thet the först hämpta resolution öfver itt och annat från
hofvet och i medier tijdh sökia med slijka disputer med ständerne att för-
hala tijden, som vore thet i vägen och borde först debatteras. Hinweis auf
Beilagen E ( mit weiteren Avisen ) u. F.
A: 801–809 Duplikat der Nr. 353
C: 817 Extrakt eines Briefes. Frankfurt a. M. 1645 Juni 5/15
818 Bruchstück einer Resolution der kaiserlichen Vertreter auf dem Deputationstag in
Frankfurt am Main.
D: 819–820 [Undatiertes Ständegutachten]
F: 822–822’ [Nr. 356] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juni 10/20