Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
328. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Mai 5/15
328
Osnabrück 1645 Mai 5/15
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage D der Nr. 337
Erläuterungen zur schwedischen Proposition: Religionsangelegenheiten, freie Königs-
wahl in Böhmen. Kein Aufschub der Proposition II. Niederlage der weimarischen
Armee. Weiteres zur militärischen Lage.
Vij hafve nu opsatt och inrättat propositionspuncter och efter här giordt
aftal mädh h. Servien sände the till her residenten, på thet han them till-
ställer legatis Gallicis. Kunde thet skie i en occasion, ther the vore beggies
ihoop, voret gått, hvar och icke, att her residenten lefvererer them till
h. d’Avaux mädh förmälande, att vij hafve ett och annat, som i sist hålne
conference kom i consideration, sedermera öfverlagt och, så mycket som
möjeligitt hafver varitt, accomoderat oss i thet som the Fransöska tyckte
vara att ändra, hafvandes punchterne nu så ungefär inrättatt, som vij vela
them till the kieiserlige låta öfversända och vij förmoda legati Gallici skole
vara tillfridz mädh. Vij achte vidh thetta tillfället vara onödigt att giöra nå-
gon explication öfver bemelte punchterne, effter h. residenten hafver varitt i
the conferencer, som vij här och i Mönster nu åfta gånger hafva haft mädh
the Fransöska plenipotentieradhe, och vet vår intention och alla rationes.
Till h. residentens efterrättelse sende vij hånom copierna af punchterna,
som vij här på begge sidor sidst uthvexlade och discurreradhe öfver .
Thet mäste, som der ventilerades oss emellan, var religionssaken. Then-
samma hafva vij nu annorledes infattatt ungefär effter thet opsattet, som
the Hessiske projecteradhe för h. Servient och han oss i flerste conferencen
communiceradhe, hvilkett och finnes på bijlagårna. Tilleventyrs skole the
nu vela tala någott om thesse ord: restituantur plena ne in eum statum in
sacris et profanis, som finnes i then 3. punchten, jemväl ömma sigh, när
the få see thetsamma. Then 8. var än specialius uthfördh. Skeer thet, så
hafver h. residenten att repraesentera them sådant vara federi likmätigt,
som innelagde extract af Wismariske alliancen uthvisar, förmälandes, att
vij inthet annars kune giöratt. Ville the på sin sida gå thet förbij, måste vij
thet låta skie, men förmoda lichvel, att the fatta sin proposition i thenna
punchten så general, att man kan förståt therunder.
Kan hända, att the och skole disputera i then 3. punchten, att regnum
Bohemiae inthet hörer till Romerske rikett och fördenskull inthet kunde
här införas. Vij tenkie inthet att förmedels thetta kunna bringa cronan
Behmen till then afsomnadhe kongen i Behmens sonn, electorem Palatinum,
eller hans brödher. Uthan effter rex Bohemiae är elector imperii och cro-
nan Behmen på visse sätt förstående inveklatt mädh Romerske rijkett, men
enkannerligen effter närvarande oroo, som är i Tysklandh och bredher
sig uth till naborskapett, är i förståne flutin uhr Behmen, jemväl och emädan
huss Österrijket hafver förmedelst then Behmiske cronan haft nästan then
bästa grepett att conservera sigh vidh i så månge åhrs continuerligh suc-
cession vidh kieiserdömett och consequenter mädh thet stridett fortsatt sin
dessein till intentioneradhe universalmonachia, så tycher oss nu vara en
lägenheet att försökia, huruledes Behmen må kunna kåmma till sitt fria
vahl och gamble libertet, thermädh afkiäres hus Österrijkett then vägen att
trachta effter then kieiserliga kronan, och såsom Frankrikett hafver stoort
interesse theruthi att Kieisares macht må svagas, altså ville vij förmoda, att
the hafva regard på then saken. The orsaker, som the hafva haft att giöra
churfursterna till regulos bredevidh Kieisarn, hafver och här i then Behmiske
saken sitt rum. Blifver Behmen fritt och får effter leges imperii velia sigh en
konung, bore the fuller så snart see på een Frantzösk prince som någon
annan at vinna desto bättre stödh och säker conservation.
I the öfrige punchterne troo vij, att the föga skola hafva at säija; hvad thet
då är, thet kan h:r residenten efter hvars och eens art förläggia och oss
sedan om it och annat hijtöfver tillskrifva. Och efter vij blifva här mäst
dageligen mante af ständernes deputerade och stundom af the keijsserlige
sielfve till at uthlefverera propositionen, så hafva vij meent thet låta skee
ungefär efter 8 dagar; hvilket h:r residenten ville, sedan nu punchterne äre
af the Frantzöske genomläste, them säija. Skulle the sökia längre tijdh eller
indefinite villia sättian, antingen för thet at the villia sända sin och våre
propositioner till hofvet eller och kan hända för then örfijlen the nu hafva
fåt ville differera thermed sökiandes hvariehanda praetexter, så ville h:r
residenten them theremot förehålla, 1. at vij inthet kunna längre opskrufva
värket såväl för ständernes skuld som vår egen betrachtandes, at lyckan
hvälfver sig snar i kriget. Nu står thet fuller Gudi vari lof väll, men man
måste och tänckia på annat och i tijdh see sigh före at man med reputation
kommer fram; 2. om the nödvändigt måste dröija, så kan thet inthet hindra
oss, efter vij äntå gå pari passu med them, som hafva reeda uthlefvererat
een proposition och hafva thertill med concerterat med oss öfver alt som i
thenne är infattat. Man veet ändå, at the keijss:e varde sändande vår
proposition till Wien och at vij inthet strax komma till handelss. Och om
vij än få svar på våre punchter, så är thet lijkasom hade legati Gallici thet
fåt, efter contenta propositionum äre quoad essentialia lijke. Gallia hafver
och then förmånnen, at vij bryta ijsen och löpa lijkasom första stormen.
Näst thetta kan h:r residenten förnimma af them, huru thet må vara
gångit och nu fatt med then Weymarske armeen, om then må hafva lijdit
så stoort niderlagh, som vij see skrifvas från een och annan ohrt? Om så är,
så hafva the händer emellan, hvad vij här tillförende hafva sagt, nembl:en
at Beyern inthet söker med alfvare någon neutralitet, uthan lurar efter
lägenheet at göra them afbräck. Talet hafver gått, at i Beyerns land skulle
vara publicerat at inthet kalla then Weymarske armeen fiendtlig armee;
och lickväll så tracterar Beyern them som fiender och skall i thenne occa-
sionen hafva befalt at hacka päl och nederhugga alla Frantzöser. Nu är
tijdh, at Frankrijke med alfvare och ijfver fatter värket på then sijdan,
elliest är at befara, det feldtmarskalken blifver stussat och hindrat i een så
nobel action, som han nu är engagerat med; hvarföre såssom vij vetta, at
legati Gallici thet alt förstå och therhoos kunna mycket göra med sine
påminnelsser vid hofvet och elliest till hörige ohrter, altså förmoda vij och,
at the på sin sijda göra sitt bäste i saken hielpandes till at thenne breche må
kunna med hast repareras och then anstalt göras, at Beyern icke får lägen-
heet at skicka Keijssaren secours, thermed feldtmarskalken på sin ohrt
kunne tillfogas någon skada; hvilket h:r residenten them ville på bästa
måtto förehålla.
Ifrå feldtmarskalken är it breef kommit, som går härhoos. Uthi h:r Axel
Lillies breef är itt tryckt af then 8. Aprilis förmälandes, at feldtmarskalken
har slagit 2000 Hungrer …
PS.: H:r residenten ville och fordra af the Frantzöske theras proposition,
som the nu uthan tvifvell hafva ändrat i något och annorledes stält än som
hon var här. Exordium på vår proposition blifver ungefär, som thet vij
läste för h:r Servien. Kan hända, at thet ändras, såframpt caesarei gifva oss
satisfaction i thet som vij nu länge fordra.