Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
314. Salvius an Axel Oxenstierna Osnabrück 1645 März 24/April 3
314
Osnabrück 1645 März 24/April 3
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B I
Militärische Lage nach dem schwedischen Sieg. Knappe Übersicht über die Situation
auf dem Kongreß. Finanzen.
Hvadh för een öffver motton herligh victorie Gudh hafver den 24. Febr./
6. März på Matthiae dagh förlänt vår allernådigste drottnings vapn, therom
hafve vij än ingen skrifvelse uhr vår egen armee, uthan tvifvel för vägarnes
osäkerheet och armeens aflägenheet skuld. Men huruledes den uhr alla
fiendlige örtarne nu länge continuerar, thet uthvijser til en godh deel bijla-
gorne . Gudh vari derföre högeligen lofvad och ähradh. Ther nu Ragoczy
efter sitt armistitii uthlop går löös på andra sidan och Oberenserne upstå
och duc d’Anguin agerar behörligen frå Rheinströmen, vil man änteligen
hoppas bättre fridzhandel. Lamboys verffning vidh Rheinströmen och i
Westphalen är af Gen. Staterne förklarad för fiende. Man meenar, at han,
Lamboy, och hertigen af Lotthringen frodras op i erflanden. Kaijsaren haf-
ver nu elliest stort feel på generaler och andra officerare. Ertzstift Bremen
och stift Verden äre nu aldeles i Kong:e Maij:tz vold; huru ther medh rege-
ringen bör ähnställas, thertil är Kon. M:tz ordre nödigh. Dessemellan går
ther confus til, såsom thet gå plägar, när soldater i en ny ort inkomma. Man
skrifver, at kongen i Danmarck begärer assistence af churfursterne och Kaij-
saren , och at desse bedia honom ingaledes göra nogon particularfridh medh
Sverige. Men om Gen. Staterne jungera sigh medh Svenska flottan, såsom i
Hagen en gång är resolverat, så förmoda alla man frid mellan Sverige och
Danmarck.
Här hafve vij ännu icke kommet til att göra hufvudpropositionen. Legati
caesarei disputera oss praeliminaria. Churmaintz och Brandenburg äre äri
icke ahnkomne och Gallicorum legatorum privat trätor hindra värket. Her
ambassadeur Oxenstiern är i förgår til Munster at göra d’Avaux revisiten,
poussera Enguiens marche, förtaga d’Estrades practique i Holland och af-
märckia , hvadh Galli vele proponera. Thet står theropå i Paris, at d’Avaux,
Rorté och S:t Romain torde revoceres och nytt folck hijtt förordnas. Hvad
therunder sticker, vil tiden lära oss. Vij hoppas lijkväl innan kort kunne
afläggia propositionen. Gudh gifve til lycka.
Finanzen: Quittung für Sommersubsidien, deren Antizipation; Forderungen von
Einzelpersonen, eigene Vorschüsse, Verkauf des in Lübeck lagernden Kupfers …