Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
281. Rosenhane an Joh. Oxenstierna Münster 1645 Februar 7/17
281
Münster 1645 Februar 7/17
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 2 der Nr. 294
Besuch bei d’Avaux u. Godefroy. Gespräch mit Saavedra: Kaiser u. Spanien.
Vermutungen über die Durchreise Liützows.
Jagh besökte her d’Avaux i tijssdags gratulerandes honom sin återkompst;
derhoos befann sig Portugisen Pereira de Castro och then gamble Gotho-
fredus . Han refererade vidhlyfftigt om sin reesa och then contentement han
hadhe hoos Eders Excell., at han nödigt skildes therifrån. I synnerheet
uphögde och berömde han högeligen thet tractament, som honom hoos
Eders Excell. var vederfahrit sejandes, at then magnificence och splendeur
var större, än han kunde sigh inbilla, såväl medh tractamentet såsom medh
silfver och servicen såsom och, at Eders Excell. var bettre upvachtadt och
all ting ginge ordenteligare til än som elliest hoos them, ty medh them,
Frantzösche liberteten föllier mehra confusion et impetu magis quam con-
silio reguntur nostri homines, sadhe han; bekiände, at han månge saker har
observerat, som han i synnerheet hade tagit ad notam och gerna skulle
effterföllia; hvilkedt alt han vidhlyfftigt och medh synnerligit alfvar emot
Pereira de Castro uthförde.
In publicis hadhe han föga at mentionera. Medh någre ordh allenast berät-
tade han emot mig in particulari, sedan Portugisen bortgick, hvadh han medh
Eders Excell. hadhe affttaalt och huru the vore sinnade at blifva thervidh
och gifva mediatorerne thet beskedh, hvilke samma dagen klockan 3 ärnade
komma til them, och medh thetsamma, som han förmeente, öfver-
lefrera them fulmachterne. Bemälte mediatores vore och i onssdags hoos the
Spanische. Hvadh på beggies ortherne förrättadt är, har jagh inthet kunnat
erfahra.
Borgemestar Plönitz giorde samme dagh ett pancquett; hade Saviedra,
borgmästarna, commendanten, någre af adel, item mig och min värdh til
gäst. Under måhltiden fick Saviedra tidender, at mediatores hadhe klockan 2
ärnadt sig til honom, thet han upsköt till 4, drack i medier tidh lustigt om,
foor åstadh, kom igen klockan 6 i mörkret, skörtade upp sin långa samaria
och sprang omkringh medh the jungfrur vij hade för handen. Han behagade
så väl, at jag kunde något hablera medh honom på sit måål och at jagh
berömde hans empresas politicas, hvilke sannerlig äre beröm värde och ett
extraordinari skiönt opus politicum medh een magnificentissimo stilo, at
han strax sände effter och förährte mig samma book, som är en stoor
quart. Han frågade mig blandh annat, hvarföre vij inthet ville hafva fridh.
Jagh frågade honom igen, hvarföre the keijserlige läggia oss så monge
hinder i vägen, at vij inthet kunne komma thertil. Hans meening var, at
Keijsaren ingen orsaak haar att uppehålla värkedt, uthan mehra skynda til
freden, effter hans saker stå illa, blir på alla sidor trängder, ähr stransatt på
folck och penningar, seer sig ingen hielp och uthvägar, har ifrån Spanien
inthet att vänta. Jagh förde honom till sinnes, huru the keijss. icke thes
mindre blifve uthi sitt vahnlige proposito till att gapa effter absolut dominium i
Tysklandh tänkiandes at giöra thet lijkt medh Spanien och Franckrijke och
för den orsaak nu inthet ville admittera status imperii ad sua iura, hvilket
voro vicinis formidolosum, hoppades, at han som een prudens och saga-
tissimus politicus sådane iniqua consilia och violentam status mutationem
inthet skulle approbera, såsom han Tysslandz stat ex fundamento väl bettre
förstodde. Hvadh hans meening häröfver var, kunde jagh föga märckia, ty
han svarade directe inthet, uthan som tilförende obiicierade Keijssarens
oförmögenheet. Dogh troor jagh, som jag tilförende har märckt, att
Hispani i sådane fall inthet altijdh bijfalla them keijs., uthan at the begiri-
gare skulle vara på freden. Jagh frågade, om thet är sant, at ännu 3 pleni-
potentiarii ifrån Spanien skole ankomma, thet han bejakade, doch som
jagh märckte, föga var tilfredz medh; ty han sade, at een kan väl göra alt
thet the andra kunna uthrätta.
I går för middagen hafver Frantz Wilhelm giordt een visite till h. d’Avaux,
effter middagen vore the mäst alle uthe at spassera. Jagh mötte beide por-
tugiesische Gesandte, Nassau u. Franz Wilhelm, Bischof v. Osnabrück. Commis-
sarii Blumenthals vagn och cutzer körde mig förbij medh 6 persohner.
Convoyen, som effterkom, berättade mig thet vara een keijserlig rådh och
gesandter, som hade ärnat sig åth Hamburgh. Jag har hoos Willinckhoff,
ther han ligger til gäst, låthit therom förfara, så märker jag, han desquiserar
sig alt thet han kan, gifver sig uth för een öffverste, säger sigh vore kommen
ifrån Hamburg. Somblige kalla honom een grefve, men in rei veritate, ut
credo, så skall thet vara Lützow, som vil til Dannem. Han är til anseende een
medålders karr medh gulachtigt håår och skiägg; är allena 6 persohner
starckh; går i dagh och besöker grefven af Nassow och låther i herberget
uthgifva, at han vil blifve här en långh tidh, quod tamen falsum effter con-
voyens berättelsse. Baron de Rorté kom i aftons hijt …