Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
280. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Februar 4/14
280
Münster 1645 Februar 4/14
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 262–263
Besuch bei hansestädtischen Gesandten: Klagen über Servien. – Besuch bei dem
hessischen Gesandten Krosigk: Aufschub der Proposition II, Kritik am französischen
Einladungsschreiben. – Besuch bei Servien: Schwedischer Sieg in Böhmen, die
bei den Vermittlern liegenden Vollmachten. – Zeremonien bei Einzug der baye-
rischen u. savoyischen Gesandten.
I förleden lögdags besökte jag Hensestädernes affgesandter, sedan the otto
dagar tilförende hade giordt mig een visite. The giorde sig förhoppning,
at flere af stendernes uthskickade effter handen motte komma, men mycket
illa vore the tilfridz öfver then affronttheförmeente sig vara vederfahren af her
Servien, som hafver låthidt them komma til sig, förordnadt them stund och
låthit medh alt sit fålck föllia them opp i audiencesaalen och sedan så
plötzligen afvijst them. The förmente sådant illa concorderar medh theres
venlige invitationsschriffter til stenderne och at effecten inthet svarar emot
orden, i thet the villia sittia här och uptäckia medel at despectera them som
här ankomma, såsom the thetta vidlyfftigt och medh ifver uthförde.
Bemälte affgesandter vore i söndags til gäst hoos greffven af Nassow och i
går hoos Frantz Wilhelm, hvilke uthan tvifvel läre betiäna sig af thenne her
Servients action. Någre af be:te stättische seijes förresa tilbakars i thesse
dagar åth Ossnabrügk.
Hessische affgesandten Croisic, then jag i söndags besökte, består upå sin
förre opinion, at thet är rådeligit, man innehåller medh propositionen til
fleres af stendernes ankompst, hvartil han gode funderade skähl mundtligen
producerade och i synnerheet vijste mig copian af ett skönt och väl fattadt
breef på Frantzösche uthi landtgrefvinnans nampn til card. Mazarin samme
materie betreffande, hvilket jag förmeenar Eders Excell. genom h. Schäffer
blir communicerat. Thet sidste Frantzösche gesandternes bref til stenderna
behagade honom, Croisic, inthet väl för den clausulen vidh endan: nec ulla
porro de causa, utut absint aliqui, intermittendum etc., hvilket han för-
meente löpa emot theres förr giorde proposition, theröfver vederparten
skulle sig glädia, at man thet reda hade låthit falla och skulle göra stenderne
mehra kleenmodige och drögsamma.
Herr Servient besökte jag i afftons emellan 5 och 6 mäst för den orsaak, at
här berättas honom skulle hafva particularia om den treffen i Behmen; dogh
förnam jag, at han inthet mehra viste deraf, än hvadh honom ifrån Bilder-
beck var tilschrifvit, at churfursten i Cölln skulle therom hafva fådt tidender
och at sådant vore kommet ifrån Würtzburg, hvar biscopen dersammastedes
skulle först hafva fått breef derom, och at Bilderbeck judicerade lyckan vara
fallen på vår sijda, effter dhe keijss. så frigide taala derom. Her Servien
önskade så vara sant, dogh beklagade han feldtmarskalkens persohn, om
honom något skulle vara vidhkommit, och berömde honom och hans ac-
tioner öfver motton högt.
At the så lång tidh här hafva hafft roo utaf mediatoribus, undrade han stor-
ligen , besynnerlig effter the nu 14 dagar haffva alla fulmachterne hoos sig
och inthet vidare låtha sig märckia, thet kunde han inthet förstå, hvadh för
secret the therunder hade; hvilket han i förgår i processionen hade förbrått
Contareni och badh, the ville låtha sig uth, ther något feehl på någon thera
sijdan vore. At the Beyerische och Savoyesche här i negden inthet ankomma,
frågade jag, hvadh orsaken monde vara, thertil han svarade, at the om
ceremonierne ännu inthet kunde föreenas. Dogh hvadh Frantzoserna vidh-
kommer , hade the fått ordre ifrån håffvet, huru the sig emot them skulle
comportera.
Competencen emellan Frantz Wilhelms och Contarenis vagnar i emotskick-
ande meente han igenom then expedient kunde förbijgåås, at biscopen
såssom een utaf Beyersche huusedt reeste sielff emot och togo gesandterne
i sin vagn och ginge altså thermedh främbst. Thenne veekan hafver här
varit jubilaeum Innocentii och hölts i söndags een solenn procession; h.
d’Avaux, h. Servien, h. Contareni ginge medh, nuncius och Osnabrugensis
bore heligdomen til skifftes. Om söndag blir åter een sådan fest, och sade
han, Servien, at dhe keijsserlige och Spanische mena sig då allena få behålla
platzen, men at the, Galli, inthet skulle gee them thet effter, önskade man, at
Spanierne ville komma.
Commendanten berättade mig i går, at magistraten ville i dag angifva för
mediatorerne, thet månge af gesandternes folck låtha göra sig, item ifrån
andra orther förskrifva små pocher äller pistoler, som the kunna bära i
böxerna, igenom hvilke mordvärior the befruchtade framdeles någon
olycka …