Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
246. Die Königin an Joh. Oxenstierna und Salvius Stockholm 1644 Oktober 30/November 9 Pr.: [Osnabrück 1645 Januar 6/16]
246
Kopie: RR 1396–1400
Formulierungen in den Vollmachten. Brief an die Reichsstände. Finanzen. Franzö-
sisch-holländische Vermittlung im dänisch-schwedischen Krieg. Präliminarien zu
Friedensverhandlungen in Brömsebro.
Auf Nr. 207, 208, 210, 213, 221, 225 u. 231. Vij låthe oss alt sådant väll be-
haga , hafve och föga therhoos at påminna annat, än I vele så häreffter som
härtill gå thervidh caute och försichtigt, enkannerligen ther I förspörie hoos
vederparten alfvar eller occasion till tractats, at I then icke låte gå förbij,
men opå plägat eenhälligh correspondence medh Franckerijke söke then
lägenheeten arripiere och nyttia, så gott sigh medh fogh och respect giöra
låter. Men såframpt I hoos vederparten inthet alfvar spörie till tractats, men
at han drager saken opp, at I tå justificera vår saak hoos verlden och inter-
essenterne , men uthi rästen söke till erholle vänskapen och corresponden-
tien medh Franckerijke i alt thet oss icke är praejudicerligit och i synnerheet
tesmoignere een sincere coniunction. Vij sij them keijserlige endtligen hafve
förstådt till fullmachternes uthväxlingh, först then som hafver lydt på gref-
ven af Auersberg och sedhan then som lyder på hans successore, grefven af
Lamberg. Och endogh thesse the keijserlige commissariernes procedurer
icke obilligt kunne och böre vara af oss suspecte, eftersom dee så länge hafve
hollet inne medh fullmachternes production, then förre i synnerheet, till des
han skulle gå sin koos och quittere sin commission, så tiänar lijckväll bäst,
at I dissimulere thertil och i sådant fall låtes, som I det icke stort adpraehen-
deradhe eller förstodho.
Sielfve procuratoriernes eller fullmachternes richtigheet belangande, så
effterty the äre på vår sijdho i Hamburg längesedhan accepteradhe och på
Keijsarens sijdha gillade, hvarföre och såframpt dee keijserlige insistere at
blifva thervidh och, som fullmachterne nu lyda, holla och vij så före at man
för nogot ringare desiderato deruthi icke behöfde för mycket tergiversera i
tractaternes maturation eller den för then orsaken skuldh afskära, eij heller
retractera, havdh een gångh är till consenteradt. Ähr vederparten alfvar till
tractera, tå kunne och fullmachterne vara bindige nogh. Vele och potentater
retractera, hvadh slutet varder, tå hafve ochså the uthvägar nogh till at rijfva
det opp och sönder. Men efftersom vij hafve sedt, at dee Frantzösiske com-
missarierne hafve hafft nogre skählige desiderata i the keijserske commissa-
riers fullmacht mehrendels stält i den form, som then vij hafve gifvit Eder,
och the keijserlige vrijda den skulden af formens conception inopå oss, ser-
deles om the orden: ad tractandem, agendum et statuendum de viis, mediis
et conditionibus, quibus propositus utrinque scopus amicitiae et pacis re-
dintegratio obtineri et stabiliri possit. Item quicquid dicti commissarii nostri
tractaverint, egerint ac statuerint, id nos etc. Hvarföre ther så beqvämbligen
och uthan förvijtelse af nya inkast kunde skee, at man giorde enehanda form
af fullmacht på alla sijdher, then ther blefve placiteradt icke mindre i Osna-
brügg än i Münster. Ty holle vij före, at thet vore aldrabäst och kunde ther-
igenom erholles både större reputation såväll som säkerheet och beständig-
heet på alt det som slutet vordo. Efftersom rätteligen till säija, der orden
tractare de viis, mediis ac conditionibus lätteligen skole kunne eluderes och
therföre bättre voro, at alt klarligen exprimerades de pace ipsa. I lijka måtto
endogh det ordet statuere kunde elliest hafva samma uthtydningh som con-
cludere , lijkväll effter thette är nogot mehre emphaticum och synes kunne
bättre komma öfvereens medh slutet af een saak, ty kunde och thet blifva
förandrat. Alt sådant vore gott I förlijktes theruthe öfver och oprättade for-
men på det slaget eller nogot deslijkt sätt. På vår sijdho hafver then saken
inthet hinder, allenast vij fingo i tijdh vetthat, tå vij vårt instrument af full-
macht strax ville thereffter förandrat sände Eder tillhanda.
Vij hafve och låtet oss föreläsa, hvadh I hafve skrifvit till ständernes depu-
terade i Franckofurth, tänckte och ett serdeles bref inrätte till hvart ståndh
i synnerheet och låtet oss thet väll behaga. I vele så fahra forth och invitere
them at komma till tractaten. Slå the sigh sielfve therifrån, at vij tå hafve
skähligh excuse, ther the till äfventyrs framdeles icke blefve thervidh ihug-
kombne .
Finanzen: Verkauf des Kupfers in Lübeck; Unterhalt der Gesandtschaft.
Vij äre elliest nu på denne rijckzdagh mycket obcuperade af andre saker, så
at oss icke gifves råårum Eder vidlöfftigare denne resan tillskrifva, tilltroo
fördenskuld Eder gode försorgh och dexteritet at förfahra i Eder commis-
sion och hvadh mehre theraf dependerar, som I finne vår intention och
Eder instruction eenliget …
PS.: Laut Briefen des Feldmarschalls Gustav Horn u. Thuilleries sind Prälimina-
rien abgeschlossen; die Friedensverhandlungen mit den Dänen werden am 15./25.
Dezember in Brömsebro beginnen. Der König von Dänemark hat sich mit seiner Ar-
mee von Schonen nach Seeland zurückgezogen, in Malmö u. Kristianstad aber Be-
satzungen zurückgelassen.
P[er] B[rahe], J[acob] d[e la] G[ardie], C[arl] G[yllenhielm], A[xel] O[ xen-
stierna ], G[abriel] O[xenstierna].