Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
234. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1644 Oktober 11/21
234
Osnabrück 1644 Oktober 11/21
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1 ], 683–
684’; Duplikat: ebd. , 711–712’
Schreiben an die Reichsstände; darüber Besprechung des Nuntius, der französischen
Gesandten u. Nassaus. Gründe für Rückkehr Rortés. Frage Rortés nach neuer
schwedischer Vollmacht. Kriegslage. Treffen des Kaisers mit Kurfürsten v. Mainz,
Trier u. Bayern in Linz.
Auf Nr. 214 u. auf Duplikate von Nr. 197 u. 199. Hinweis auf Beilagen 1, 2 u. 3.
Vij hafve och, som num. 4 uthvijsar, skrifvit till ständerne hvar in particu-
lari 1. till mäst alle evangeliske, äfven themsamma, som finge then förre
och i fioll afgångne vår invitationsskrift, 2. till någre catholiske, såssom
Saltzburg, Bamberg, Wurtzburg, Costnitz och praelaterne sampt ridder-
skapet , till hvilka vij nu (efter the sidst inthet finge) hafva sändt salvum
conductum. Brefvet till ständerne in particulari hafva vij therföre stält på
Tyska, efter the som oss hafva på thet förre svarat på Latin, med uthanskrif-
ter och tituler inthet, som mäst the andre hafva mött.
Hvadh d’Avaux i thesse dagar hafver skrifvit oss till och skickat för een
tryckt, doch uthan authorum nampn gegenskrift på vårt breef till the
keijss:e gesandter, thet är bijlagt under num. 5 och 6. Thetta, som nu är
skickat till ständerne, låte vij och gå uth ibland folcket och hoppas, att
vederparten inthet med skääl skall hafva at säija theremot. Hvadh sådane
tenebriones skrifva, synes meera skada än gagna thet parthiet, efter för-
ståndige och opassionerade, som thet eene moot thet andre föra, nogsampt
kunna skönia, at the så uthi detta som andre, eenkannerligen then propo-
sitionen the hafva i Frankfurt framstält emot then Frantzöske invitationen,
tadla mäst på någre ord och gå realiteterne, som them lickväll mäst afficera,
förbij.
Thet berättas ifrå Munster, att nuncius och the Frantzöske gesandterne
hafva den 7./17. huius varit seent på aftonen hoos grefven af Nassow och
ther temmeligen hårdt satt tillsamman om. ofvanberörde Frantzöske uth-
skrifning till ständerne i Romerske rijket. Om thet må vara rätte orsaken
till samma congress eller någon secret tractat drifves under handen, hafve
vij inthet än kunnat förnimma. The komma ther som oftast ihoop, men
hvadh the uthrätta, kan residenten, h:r Rosenhane, inthet komma under
vädret med eller af the Frantzöske få vetta.
Vij finge den 28. September [ 8. Oktober ] itt breef, som finnes här under
num. 7, ifrå the Frantzöske ambassadeurerne, theri the för abten och
munkarne, som höra till clostret Iburg, sollicitera på theras restitution till
clöstret och räntorne. Therpå hafver man fordrat h:r Gustaf Gustafssons
sentiment och fåttet sådant, som härhoos ligger under num. 8. Therefter
hafve vij i dag svarat legatis Gallicis, som num. 9 innehåller. Ähre the
inthet thermed tillfridz, uthan komma än een gång igen, ärna vij taga saken
ad referendum till Eder Kongl:e Maij:tt.
Baron de Rorté är, som ofvanbem:e d’Avauxes breef förmäler, igen-
kommen till Munster ifrå Ostfrissland. Han hafver ther lijtet nogh kunnat
uthrätta antingen för sakernes difficultet skuldh eller och competencen
medh General Staternes commissarier. General Staterne säijes inthet hafva
vellat lijda, at Frankrijke skulle mängia sig i then tvisten. Then Hessiske
abgesandten Schäffer säger skulden till hans hastige återfordran vara then
meeningen Gallici legati hafva fattat, som tracterade vij allaredo här
immediate eller måtte snart komma thertill.
Han, baron de Rorté, hafver i desse dagar frågat residenten, h:r Rosen-
hane , om vij väntade någon ändrat och ny fullmacht för oss uhr Sverige?
Nu ehuruväll vij förmoda, at the keijss:e inthet skole hafva något af con-
sideration at säija emot then vij hafva och the reedo hafva haft händer emellan
och sedt, så vore lickväll gott, at vij hade Eders Kongl:e Maij:tts förklaring
öfver dett som i thet näst förgångne brefvet, hvilket nu in duplo härhoos
går, och elliest tillförende är skrifvit om oftabem:e fullmacht.
The keijss:e äre ännu tyste och hafva, sedan Auerssberg reeste bort, intet
låtit sig märkia. Dee 3 veekur, som the then 13./23. Septemb. togo till at
skrifva öfver till Wien och communicera copian af var fullmacht, äre nu reeda
förbij och i dag just 4 veekur. Gissningarne i rijket gå, at thet lärer komma till
tractats, när armeerne gå i vinterqvarteer. Sidste efterrättelsse vij hafva
om hufvudharmeen, är ungefär 10 dagar gammalt. Då stodo Eders Kongl:e
Maij:tts och the keijss:e vidh Sahlen hvar moot annan. Thet synes lijkt, at
the velle svälta uth hvarannan. Hoos the keijss:e begynte thet då, som talet
gick, tryta på lijfzmedell för folck och hästar. Om Gudh täckes förläna feldt-
marskalken it gott streek emot Gallas, så äre erfländerne öpne. Rakoczy
hafver fuller skickat een sin förnämste rådh till Tyrna at tractera med the
keijss:e; doch efter all apparence synes han inthet så snart läggia neder
vapnen och accomodera sigh, hälst medan han hafver kundskap af Eders
Kongl:e Maij:tts och Frankrijkes progresser och conditionerne blifva ho-
nom håldne. Uhr Nurnberg är een advis härhoos lagder under num. 10
om Rakoczys uthskickade.
Keijssaren och churfursten af Maintz, Trier sampt Beyern skrifvas komma i
person tillsamman i Lintz. På Chursaxens vägnar väntades och någon; och
ifrå Brandenburg är verväsern i Crossen, han von Löwen, reeda kommen
till Wien. Churmaintz skall hafva låtit fälla the orden, at han ville råda och
förmå Keijssaren at göra fridh. Uthan tvifvell lära the i thenne congressen
ventilera amnistie punchten och kan hända Kaijssaren, till at deferera
churfursterne och behålla lämpan sampt till at betaga Eder Kongl:e
Maij:tt och thes allierade then ähran hoos ständerne, gifva efter och con-
descendera till någre conditioner med amnistien, som han inthet hafver
tänckt. Doch såssom thet är för honom een hård nött och går trögt, altså
finner han fuller knuter och skränker at limitera henne medh. Hvadh vij
theraf förnimma, skall efter handen berättas. Parijser, Cölniske, Munsterske
och andre adviser liggia under num. 11 …
2 und 3: 680–681 u. 689–690’ [ Beilage 11 der Nr. 231 ] Joh. Oxenstierna u. Salvius an den
Deputationstag der Reichsstände in Frankfurt am Main. Osnabrück 1644 Oktober 4/14
Druck: J. G. v. Meiern I S. 314–316; M. C. Londorp V S. 911–912; C. W.
Gärtner III S. 501–507; Négociations secrètes. I. S. 304–307
5: 693 d’Avaux an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 Oktober 5/15
7: 697 d’Avaux u. Servien an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1644 September 18/28
8: 698–698’ Gustav Gustavsson an Joh. Oxenstierna. Vörden 1644 Oktober 4/14
9: 699–700 Joh. Oxenstierna u. Salvius an d’Avaux u. Servien. Münster 1644 Oktober 11/21
10 u. 11: [ Fehlen ].