Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
205. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1644 August 2/12 Pr.: Stockholm 1644 [September] 1/11
205
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 1 ], 496–
498’; Duplikat: ebd. , 519–521
Klagen über das Zögern der kaiserlichen Gesandten. Brief an dieselben. Lampadius
über Teilnahme der Reichsstände. Französische Subsidien.
Zuletzt aus Stockholm eingegangene Briefe: Nr. 156 u. 172. In den vorigen Be-
richten , Nr. 176, 183, 187, 189, 190, 192, 194 u. 196 hafve vij förmält, huru
månge uthflychter the keijss:e sökia at oppehålla tractaten, men göra sigh
lickväll för världen reene, som hade the största begärelssen thertill, vijkan-
des skulden på cronorne, stundom bägge ihoop, stundom på then eene meer
och then andre minder, efter som the hafve folcket för sigh och them kom-
mer till måtto; för alt hafva the högt exaggererat och gifvit thet Danska vä-
sendet mästa skulden till thetta opskofvet med tractaten och consequenter
Eder Kongl:e Maij:tt, som så oförmodelig och uthan orsak hafver drifvit
mediatorem sin koos. Vij hafva bygdt theremot på alla görlige sätt och vä-
gar , inthet uthan een märkelig effect, i thet at the som icke äre af thet part-
hiet nu synas finna sigh bättre i saken och see orsakerne till itt och annat,
enkannerligen at E.Kongl:e Maij:tt hafver inthet förr än inpå yterste nöden
gripit till sin värn. Till at ändå bättre efterkomma vår plicht i thenne saken
och på det vij måtte hafva i gott tilfälle at underrätta them som i Tyskland
inthet än ville eller kunne penetrera, hvarpå tractaten nu stutzar, hafva vij
fuller, som i Nr. 189 förmältes, meent vara bäst at då strax skrifva till stän-
derne i Frankfurt församblade, men sedan funnit rådeligare at hålla thermed
lijtet inne och i medier tijdh förmedelss een skrifvelsse till the keijsserlige,
som här äre, thetsamma göra; hvilket och är skedt den 29. July [ 8. August ],
då vij genom syndicum här i staden, Dr. Böyert, såssom een neutral person
sände them it sådant breef, som innelagde copia lit. A förmäler. När syndi-
cus kom till them och the af honom föruth förnummo, hvarpå brefvet un-
gefär gick, hafva the blifvit illa vidh, then eene bleek, then andre röödh
bligandes på hvarandre och honom, som brefvet hölt. Omsijder vägrade
the at taga emotet, efter thet var tillsluttit, kommit ifrå oss såssom fiender;
begärte lickväll, at syndicus måtte behållat till andre dagen och då vänta,
at the skulle fordra honom till sigh. I medier tijdh berättade han oss theras
svar och förlagu; hvarpå vij fuller stodo an, om vij icke skulle låta brefvet à
cachet volant i syndici händer till at betaga them then uthflychten, men be-
trachtandes , 1. at the i förledne Maijo hafva tagit emot it vårt breef, som var
lijka sluttit, och då icke det ringeste betänkiande haft; 2. at thetta procedere
kunne |:gifva oss mehre materie emot them:|, efter vij ändå nog kunde mär-
kia , thet the inthet skulle villia bijta på nötten och svara oss något härpå,
hafva achtat tienligare, at brefvet blefvo, som thet var, och at syndicus ford-
rader måtte gå till them, och, om dee då bestodo på sin resolution at inthet
acceptera brefvet för then af them införde orsaak, berätta, at han inthet hade
talat med oss, uthan Mylonio, hvilken hade undrat, at the för then skuld
difficulterade at emottaga brefvet, efter thet vore een annan beskaffenheet
med legatis ad tractandum de pace och nu stodde inom een stadzmur än
med krigzofficerare, hälst efter the, caesareani, hade allaredo uthan någon
tergiversation tagit moot it annat vårt breef; om the nu framhärdade thetta
propos, vore itt teckn, hvad fridbenägenheet the hafva, som inthet vella
emottaga then ringaste communication om tractaten.
Den andre dagen bleef syndicus kallat till them, då the efter een lång contesta-
tion af sin inclination at gifva värket een begynnelsse och thermed sedan fort-
fara , sade the, att the inthet kunde antaga it sådant breef. Han hafver då
hållit them före ofvantill införde rationes, men fåt till svar, at vår förre
skrifvelsse var af itt annat innehåldh och gick inthet fridztractaten an.
Thetta kunde the inthet taga till sigh begärandes, syndicus ville oss berätta,
det dee förmoda innan kort at få ordres och lägenheet at komma till värka
med thenne handelen. Om thet Danska väsendet hafva dee inthet rördt.
Syndicus meente, at the nu släppa then praetexten, thet och Venetus haffver
mält moot h:r Rosenhane i Munster.
Vij hafva altså inthet vijdare kunnat göra thertill, uthan communicerat
thetta först med Dr. Lampadio och Schäffer sammledes och till Frantzoserne
i Munster publicerandes thet elliest öfver alt med thertill hörig underrättels-
se . |:Lampadius hafver medh åthskillige motiver råth oss att skrifva till
ständerne uthi Frankfurth ahm Meyn församblade:|, och therhoos bijläggia
een copia af thetta vårt breef |:exaggerera [n] des:| thenne |:förvägring:| så
gott, som thet skee kan; hvilket, efter vij tillförende hafve haft i sinnet, vij
och nu |:pousserade aff honom:| äre till värka medh villiandes med thet för-
sta låta afgå våre breef |:till dett churfurstlige och furstlige collegium:|
(hvarunder grefve- och frijherreståndet sampt städerne på deputationsda-
garne begrijppes) adproprierandes brefven efter hvarthera, aldenstund the
som äre i thet förre, mäst alle anhängia |:Keisarens:| parthij och i thet an-
dre större deelen, såväll |:catholiske:| som |:evangeliske:|, låtz vara gode
|:patrioter:|.
Hinweis auf Berichte Rosenhanes ( Beilagen B u. C ), som i går kom hijt igen …
Hvadh the Brunsswijkiske abgesandternes värf, som vij i Nr. 196 månde
skrifva, anlangar, äre vij blefne vidh vår theri beskrefne declaration, så
mycket restitutionem locorum vidhkommer. The begärte therföre een skrif-
velsse till feldtmarskalken, hvilken the då finge, som bijlagan under lit. D
betygar. Thermed reeste landrotzsten von Hammerstein sin koos.
Men Lampadius bleef här alt till i går, då han och fölgde efter. |:Orsaken
till hans reesa:| gifver |:han, Lampadius, före, nembl[ige]n det han denne
tijden öfver, sedan han kom hijt, hafver kommit under vädret och egenteli-
gen lärt, hvar |:på dette väsendet stannar: Hans herre och huus Brunswig:|
fuller hafva trodt, at |:dee keijsserlige:| skulle |:hafva:| någon |:skull:|,
men inthet kunnat sigh inbilla, at |:dee så obenägne:| skulle|:finnes till
tractaten:|, som han nu spör, och theremot|:på E.Maij:tz sijda:| all |: in-
clination :|, hvilket han fuller till een deel hafver allaredo |:rapporterat till
sin herre:|, men finner ändå, at inthet alt är ther infattat och, som han meenar,
förstådt; derföre efter det faller betänkeligit och temelig långt at fatta alt i
pennan, |:så haffver han:| gripit |:den resolution at giöra eett rychiande till
håfvet, där:| han hafver lofvat at vela beskrifva itt och annat, som |:han
dett här haffver förnummit, förmodandes, at thet icke allenast skulle värka
någott gott |:hoos dette huset och Nedersäxische och desse öffvercreitzerne;
han menar, att Nedersaxische:| skall |:nu snart hålla een creissdag och där
vällia circulares deputatos till denne tractat:|; hvilket |:han förmodar:|
skall |:gifva andre gått exempel att giöra dett:| samma. |:Huss Brunsswigh
och andre ständer i rijket sade han:| vara sinnade at |:beskicka tractaten:|,
men icke eller förr än som han vore |:begynt. Nu sädan han:| seer, |:att
ständernes praesens:| desidereras |:och:| skulle kunna |:hielpa allt till
gångs:|, ville han, så mycket hoos honom är, |:beskickningen befordra och
förmodelig innan tree vekor:| vara här igen. Hvadh nu therpå föllier, thet
lärer tijden.
Vulteius är och reester ifrå Munster på någre veekur och Crossich är neder
till grefven af Oldenburg. Schäffer är än här qvar. |:Hvadh göra jagh, Sal-
vius , hade uthi Mönster medh Frantzoserne om subsidiernes erläggiande:|,
thet uthvijsar Nr. 190. Altsedan hafva the halkat thermed, stundom repe-
terat the då anförde invändninger och åter stält sig villige, men omsijder
skrifva the mig till och vända sine förslagh, som the då giorde till een
convention, som hade jag lofvat och obligerat mig till sådane conditioner,
them jag een deel strax förlade och sompt tog ad referendum. Hvad ordre the
nu sända till du Meules, finnes under lit. E, |:hvilket giör oss nu inthet lijtetper-
plex :|. Hinweis auf Beilagen F, G u. H. Thet skrifves, at han, Rakoczy, är i
marchen at äntsättia Ulmitz; om thet må vara på förslaget, som feldtmarskal-
ken hafver honom gifvit, thet vijsar tijden. Vij förnimma inthet annat, än at
han är bastant och at the keijss:e taga af. Thet Wästphaliske defensions
väsendet, som Cöllniske adviserne medgifva, går trögt och synes blifva till-
bakar . Frantzoserne hafva den 19./29 passato mijst Freyburg och theremot
emporterat Grevelingen. Thet vill här säijas, at Cemnitz skall och på samma
dagh hafva gifvit sigh åt Chursaxen. Men Leipziger brefven af den 21./31.
Juli mäla inthet therom. Königzmark är i upmarchen at secundera Chem-
nitz . Duc d’Anguin och the Weymarske hafva allaredo, som een advis här
innelagd säger, barkat hårt ihoop. Förän Königsmark gick uhr stiftet Bremen,
hafver han brachtet till een viss månadtlig contribution. Huru högt quan-
tum må vara, hafva vij inthet än förnummit. Ifrå armeen och flottan hafver
Eder Kongl:e Maij:tt närmare kundskap ifrå Hamburg, Mecklenburg och
Pommeren. The keijss:e och Danske förgäta inthet at sprijda uth, hvadh the
kunna, till sitt bästa …
C: 511; 528–528’ [Nr. 203] Derselbe an dieselben. Münster 1644 Juli 29/August 8
D: 512–512’; 529–529’ Joh. Oxenstierna an Torstensson. Osnabrück 1644 Juli 27/August 6
E: 513 (530) d’Avaux u. Servien an de Meulles. Münster 1644 Juli 31/August 10