Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
191. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 Juli 2/12 Pr.: Osnabrück 1644 Juli 3/13
191
Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Gespräch mit d’Avaux über Subsidien für Rákóczy u. über kaiserliche Propositionen
in Frankfurt. – Konferenz der kaiserlichen Gesandten in Lengerich.
Effter Eders Excellentiers begiähran hafver jag i går proponeradt her d’
Avaux Eders Excell. förslag om penningarne til Racozi, om the vore sinna-
de them tillijka medh sin quota genom vexel på Venedig heller annan säker
väg til honom, Racozi, öfvergiöra och thet sädan af fallande subsidier at
decourtera, hvartil h. d’Avaux först tviflade, om thet skulle kunna skee, eff-
ter han förmeente ordre allareda vara giordt om subsidierne til Hamborg at
öfversändas, dogh tilbödh sig villia therom schrifva tilhåfvet, såframpt
ännu nogot vore behållit, at thet til Ragozi skulle blifva reserverat at för-
sändas ; men thet jag föreslog, at then försträckning utaf vintersubsidierne
skulle afkortas, hölt han vara svårt at erhålla, effter the i Franckrijke så ähre
trengde om penningar, at the hafva möda vidh bringa tilväga thetthe för
thenne tijden skole erleggia; dogh sade han sig gerna thertil giffva sitt con-
sens , och ther thet honom allena tilstode, skulle thet väl blifva bestelt; men
ville theröfver conferera medh sin collega och mig sedan theres meening
veta låtha, thet han sedan par timmar thereffter giorde igenom h. Serviens
adelzman, mons:r Ponson, som mig på begges theres vägnar berättade, at
the Eders Excell:r villie förtrösta på 68 000 rdr. til Racozy at låtha erleggia,
dogh af thesse nu fallande sommarsubsidier och elliest inthet, och att the
medh näste post ville therom schrifva til hofvet i Franckrijke.
Thet jag berättade E. Excell. meening, huruledes the icke kunde låtha ore-
centerat Keijssarens proposition til stenderne i Franckfurth, uthan Eders
Excell. näst theres eget gottfinnande inthet orådeligit hölle, om sådant
af konungen eller och dråtningen i Franckrijke skiedde eller och aff
legaterne therhoos tillijka för the skähl, som jag utaf Eders Excell. bref
therhoos föredrogh, lät han sig väl behaga, tackade Eders Excell., som
sin meening theröfver communicera ville, thet han och på samme sättet
hölt rådeligast, dogh tyckte mig, at han thertil inclinerade, at the sielfve
inthet schrefve, uthan såssom Keijssaren hafver schrifvit til conventen
i Frankfurt, at och på kungen i Franckrijkes vägnar til be:te convent
desslikest itt breef motte afgå. Therhoos berättade han, at landtgrefvinnan
väl styrcker them thertil, at the ännu skulle låtha breef afgå til stenderne,
men at the thermedh stode i betänckiande. Then andre keijss. proposition ,
som Eders Excell. sände migh copian af och jag honom communicerade,
hade han tilförende inthet veetat af, läste henne strax och förundrade sig
öfver at Keijsaren til at göra them odieux skulle föra sådant til Franckfurth,
som här igenom mediateurerne kunde afhandlas, och at han uti alt emot
them är så picquant och öfvermodigh. Om underschrifften sade han och
inthet annat kunna practiseras, än hvadh the kunne bevijsa i förre åth-
skillige omyndige konungars tijder vijdh tractater och alliancer är brukat
vordet, och undrade sig, att the keijss. sådant inthet skulle vetta eller och,
ther the viste, sökia sig sådant til een praetext, som ingen grund hade.
Föruthan dette berättar jag Eders Excell. härhoos, at the keijss. och Span-
sche gesandter ähre i förgår reste härifrå til Lengerichen, som berättes, ther
til at möta keijss. gesandterne ifrån Ossnabrügk, och at bischopen Frantz
Wilhelm var i går obekender här i staden och i aftons reeste igen härifrån.
At the keiss. i Paderborn hafva interciperadt Hessische gesandternes bref
och at een keijss. ryttare här i staden på them skulle hafva scoptizerat kallan-
des them blinde Hessar, jemväl och tvenne Frantzösische adelzmän uthe
om staden af een keijss. officerare blifva noget molesterade, sådant resentera
Frantzösche legaterne högt och straxt ehrendet til mediateurerne andragit
och the thet för keijss. gesandterne, så at thet föregifves vara orsaken, hvar-
före the keysserlige i Lengrichen äre trädde tilhopa. Frantzoserne äre och i
värkedt at affärda een adelsman til erschiebispen i Brehmen at expostulera
utaf hvars befalning han sådan osäkerheet för Svenske legationen förorsakar
at förmedelst then orsak Eders Excell. medh them inthet kunne här emellan
komma tilsammans …