Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
168. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1644 Mai 27/Juni 6
168
Osnabrück 1644 Mai 27/Juni 6
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage 3 der Nr. 176
Weisung für ein Gespräch mit französischen Gesandten über kaiserliche Stellung-
nahme zum dänischen Krieg.
Auf Nr. 165. Kommer her residenten så till värka och får lägenheet, kan
han så tacite slå them före den 3. eller 4. Junii, att vij då motte komma ihop.
Thet är inthet uthan fundament, hvad Contareni hafver discurrerat om
Keijssaren, att han intet vill till tractat, med mindre Dennem[ark] blifver
med och tillijka. The keijsserlige hafva den 24. huius/ 3. Juni hafft decanum
i St. Johannis collegio här hoos oss och låtitt genom honom oss berätta, att
the nu omsijder hade fått svar ifrån Wien och ordre att förklara sig emoth oss,
1. att the inthet kunne angå här i Ossnabrugge någen tractat med oss, förän
then tvist, som nu är opvuxin emillan Sverige och Dennem[ark] blifver här
incaminerat och tillijka handlat, 2. och ther beskaffenheeten af sakerne så
förevette, att the på sin sijda kunne gifva värket här någon begynnelsse, så
ligger ändå itt stort obstaculum i vägen på Franzosernes sijda i Mönster i
thet att theras fulmacht är så vitios och fatter, att then Mönsteriske tractaten,
som bör gå lijka med thenne, therföre nu står och håller thenne i qvarstad
med sig.
H:r residenten |:kan sökia lägenheet att komma medh legatis Gallicis till
talss och i vårt nampn beretta:| thenne the keijss[e]r[lige]s declaration, mär-
kiandes therhoos |:deres discours och iudicium heröfver, i synnerheet om
the inclinera och råda på dee tankar, att thet vore rådsampt och gott, att våre
controversie medh Dennemark dragas hijt och blifver här tracterat:|. Thär
the skulle villia |:sondera och fråga herr residentenss iudicium och meening
öfver denne saken, är bäst, att han förevende, som och sant är,:| sig inthet
hafva hvarken hemma ifrån eller hädaneffter förnummit något therom. Thet
kan lijkväl |:intet skada:|, att her residenten |:till att bättre förnimma
deres meeningh föra sine discours derhän coh säija lijkasåsom af sigh sielf,:|
att thenne the keijsserl[ige] mot oss giorde declaration, att the inthet uthan
Dennemark kunne tractera, synes mehr vara anseedt att fuller tesmoignera
för verlden och een part evangelische, som hafva |:satt sin lijt på Danmark:|
sin intime compassion mot kungen uthi Dennem[ark], men in rei veritate
vara een Österrikisk finesse att effter vahnen och förre intentionerne hålla
tractaten tilbakar och kriget gåendes, |:än att thet skulle så och i den mening
vara sökt af kongen i Danm., kongen fuller hafva skrifvit:| (som innelagde
copier, them vij gerne vele hafva tilbakar igen, uthvijsa) till någre churfurst-
[ern]e och som thet seijes till Keijssaren sielf begärandes, att the inthet vele |:
her något begynna, förähn han kommer medh till och blifver i tractaten in-
gripen :|. Men thet är än |:tvifvel, hvadh kongen dermedh menar:|, alden-
stundh thet är notorium, 1. att senatores Danici hafva den 9./19. Febr. skrif-
vit till senaten i Sverige och föreslagit mötet på gräntzen, hvilket af senatu
Svecico inthet är uthslagit; 2. hafver och rex Daniae moth de Meulles, så
myckett her residenten veet, accepterat then Französche interpositionen;
3. the Danske ministri i Haag hafve, som mons:r de la Thuillerie moot oss
här hafver talat, pousserat på honom, la Thuillerie; 4. General Staternes
interposition moste och vara antagit, effter the så anseehnlige ambassader
afsände, een åth Sverige och een åth Dennem[ark], hvilke effter inkombne
advis vidpass på thenne tijden ville gå till segelss, hvar till sin ärnade orth. |: Sä-
dan kan her residenten per discursum införa, allenast höra, hvadh the ther-
öfver villia göra:|, hvilket her residenten sedan ville låta oss veta.
Med Langerman hafver jag, Salvius, varit till taalss i kyrkian allena om
posternes osäkerhet mellan Hamburg och här remonstrerandes honom, att
erkiebispen hade då anhållit tvenne postar och uthtagit våre bref, hvilket
vij fuller kunne på andre orther revenchera, men hölle inne till att thermed
förekomma then confusion, som theraf kan föllia i commercierne och cor-
respondencen , väntandes, att erkiebischopen gör thetsamme. Sidste posten
är och tilbaka blifven, uthan tvifvel på lijka sätt. Vij hafve på nytt thet låtit
repraesentera moth the keijserlige och thesse therom skrifvit till erkiebisch-
open , hvad therpå föllier lärer oss tijden.
Här går och talet, att Auerssberg skall sin koos, men nampngifvas åthskilli-
ge , som skulle komma i hanss ställe. Hvad Lameg motte vara för een antin-
gen Tysk eller uthländsk, måtte vij gerne vetta. Kan hända thet är error in
nomine, att Contareni inthet hafver kunnat så uthseija ett Tyskt nampn …