Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
161. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1644 Mai 17/27 Pr.: Stockholm 1644 Juni 16/26
161
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1 ], 243–
246: 1. Duplikat: ebd. , 271–275; 2. Duplikat : ebd. , 286–290; 299–299
Cerisantes. Venetianische Vermittlung. Austausch der Vollmachten in Münster.
Thuilleries Reise nach Dänemark. Ankunft Botelhos. Schwed.-französ. Konferenz-
ort . Reichsstände.
Auf Nr. 113. Cerisantes hat nach seinem Aufenthalt in Osnabrück Mai 5/15–
8/18 mit den französischen Gesandten in Münster konferiert, wie der beigefügte
Brief von ihm [fehlt!] an K. Maj. zeigt.
Krussbiörn, som på een tijdh och till dess residenten, her Rosenhane, an-
kom , hafver varit i Munster och nu den 14./24. huius kommandes hijt igen
berättar, att plenipotentiarii Gallici hafva möchtog gärna förnummit E.
Kongl. Maij:ts declaration uthi brefvet med Cerisantes om Veneta inter-
positione . The hafva fuller tillförende giordt sigh nog omak therom, men
inthet kunnat få något cathegorisk svar hoos oss, förän om E.Kongl:e
Maij:ts allernådigste villia vij vore förvissade. På dett lickväll traktaten icke
skulle i begynnelssen få någon stööt och skulden aff opskofvet kunne blifva
med skääl vältrat på E.Kongl:e Maij:t, hafve vij genom baron de Rortée
slagit dee Frantzöske legaterne före, och the varit med oss eensee att gifva
värket och tractaten een begynnelsse uthan någon interponent, eftersom vij
och dett per tertium hafva gifvit dee keijsserlige vidh handen. Thesse hafva
fuller inthet låtz ogilla modum, men excuserat sigh, att dee inthet hade
någon ordre at på den footen gå, hade lickväll, så snart the fingo then vinken,
refererat therom till Wien och ville vänta svar med dett första och af oss den
discretionen, att vij på 3 à 4 veekur skulle hafva fördrag, eftersom dee i lijka
fall och måtto ville göra oss dett igen. Thetta skedde den 15./25. Aprilis och,
alt sedan hafva dee inthet directe låtit sigh märkia moot oss meer än att de-
canus i S. Johannis kyrkia var hoos oss den 8./18. huius och sade såssom af
sigh sielf, att dee keijsserlige hafva procuratorium ungefär sådant, som dee
keijsserlige i Munster hafva företedt moot Frantzoserne, men svaret ifrå
Wien vänta dee, som dee moot een annan hafva sigh låtit märkia, inthet än
på 3 veckur.
Uthi Munster hafva dee uthväxlat procuratoria, sådane som the här fogade
copier lit. A, B, C och D uthvijsa. Hvadh Galli på dee keijsserliges och
Spagniskes desiderera, finnes på samma papeer.
S:t Romain är nyligen affärdat till dett Frantzöske hoffvet, som lijkt synes,
att förnimma, hvad så theri som andre saker vore att göra. Längre äre dee,
så mycket oss är vitterligit, ther i Munster icke gångne, uthan Gallici hafva
stanat, när the märkte caesareanos här i Ossnabrugge inthet ville fram med
sin fullmacht, urgerandes och tesmoignerandes, att dee inthet kunne vi foe-
deris eller ville något företaga, förän oss skeer itt nöije på denne ohrten.
I medier tijdh och sedan detta föreföll, är mons. de la Thuillerie kommen
hijt, som iagh, Johan Oxenstierna, i mit breef af den 26. Aprilis/ Mai 6 mån-
de referera. Han sade sigh vara pousserat af dee Danske ministrerne i Haagh
att skynda sigh på reesan och gå den geradeste vägen |:men på thet E.
M:tz armee måtte hafva tijdh att refraichera sigh i dee nyligen tagne qvar-
teren och E. M:t lägenhet att knäckia och miöka kungen i Danmarck till
skähligheet igen, hafver han tagit sin reesa omkring och först på Münster
och så hijt.:| Han meente thermed att blifva ändtskyllat och inthet af Eder
Kongl:e Maij:t illa optagit, att han inthet först besöker Eder Kongl:e
Maij:tt, uthan tager sin väg på Dannemark, alldenstund han hade varit
här hoos oss och befan siöreesan vara så moot sin natur, att han heller ville
reesa 500 mijll till landz än 25 mijll till vatn, ville derföre uhr Dannemarck
notificera E.Kongl:e Maij:t om sin commission. Vij hafve, hvadh sielfve
saken och hans commission anlanger, svarat honom, som E.K.Maij:tt i
Nr. 111 uthi postscripto befaller och af migh, Johan Oxenstierna, i mit sidste
är förmält. Reesan öfver siön kunde inthet vara så svår om denne tijden,
E.Kongl:e Maij:tt gärna skulle see hans närvarelsse och hvad annat, som
kunde tiena att disponera honom till att först besökia Eder Kongl:e Maij:tt.
Men efter han hade theri någre förlagor mäst ofvantill anrörde, så gofvo vij
honom vidh handen, att han då måtte skrifva E.Kongl:e Maij:tt till, förän
han drager in i Dannemark. Hvadh han nu gör thet lärer tijden. Härifrå
reeste han den 6./16. huius på Minden convoyerat aff öffverste Isenbergh
med 450 hästar, hvilka dagen tillförende komo och brachte hijtöfver den
Portugisiske ambassadeuren Rodorigo Botelho.
Vij hafve, altsedan jag, Johan Oxenstierna, kom hijt, varit ämsige att blifva
eensee med Frantzoserne om een beqväm ohrt till entrevenuen, men inthet
kunnat stämma ihoop för allehanda inkast och olijkheeter för än som nu,
i dett vij hafve på bägge sijdor gillat Harkotten och förmoda komma till-
samman i nästkommande veeku. Denne Harkotten är een by och hafver 2
adelssmäns hoff lägen något närmare hijt än åth Munster. Bestätigen Nr. 156
über erwähnte Zusammenkunft. Med ständerne i Romerske rijket går dett
mächtog långsampt och trögt till. I Munster äro fåå och här i Ossnabrugge
inge meer än dee Pommerske och syndikus ifrå Hamburgh, doctor Meu-
rer . |:Denne temoignerer, att hans principaler gärna see, dedt Danne-
markische interpositionen ähr sin koos, ville ock gärna, att dee antin-
gen inthet hade låfvat eller och botadt något pä den summa p[ennin]-
g[a]r , som kongen i Danm[ark] aff Hamburg i förgångne åhr pressade:|.
Hinweis auf Beilagen E, F, G, H u. J. Gallici legati hafva genom Krussbiörn
låtit oss säija, att dee hade effterrättelsse, att ständerne vore sinnade att
qvittera deputationsdagen och gå hijt till hendelssplatzerne, skola hafva
skrifvit Kaijssaren therom till och thenne med sine ministrer blifvit theröf-
ver temmelig perplex. Dee, Gallici plenipotentiarii, hafva fördenskuldh
begärat af oss, vij veele vara betänkte, på hvad sätt och vijs man kunde
hålla ständerne oppe och intryckia dem dett moodet och tankarne, att man
taga sitt egit interesse i acht. På congressen blifver dett fuller een puncht,
som oss emellan lärer förefalla. Vij vele göra thertill, hvadh möijeligit är,
och alt efter handen öfverskrifva.
Till dee keijsserlige gesandter, som här äro, hafve vij skrifvit och begärat
remedering på någre exorbitantier, som den keijsserlige soldatescan föröf-
var på vägorne emot våre saker och them som i vår comitat höra, dazu Bei-
lage K. Hinweis auf Beilagen L, M u. N …
PS: Erbitten Anordnung betr. Bezahlung der beiden |:Residenten Marino och
Fürstenheuser i Nürnberg:|, die ständig Berichte schicken.
B: 249–250 Vollmacht Philipps IV. v. Spanien für Anton Brun. Atienza 1643 Juli 5
[französ. Fassung]
252–252’ für denselben, o. O. 1643 Juli 5 [lateinische Fassung]
295–295’, 297 für denselben. Atienza 1643 Juli 5 [span. Fassung]
251–251’ für Diego de Saavedray Fajardo. Madrid 1643 Juni 11 [lat. Fassung]
296–296’ für denselben. Madrid 1643 Juni 11 [span. Fassung]
C: 253–253’; 298–299 Defauts remarqués dans le pouvoir Espagniol
E: 256–256’: 300–301 Kurfürst Karl Ludwig v. d. Pfalz an Joh. Oxenstierna u. Salvius, Den
Haag 1644 März 8/18
F: 257–257’; 302–302’ Joh. Oxenstierna u. Salvius an Kurfürst Karl Ludwig von der Pfalz.
[ Undatiert ].
Sind bereit, Bitte zu erfüllen und zu Totalrestitution beizutragen.
G: 258; 303 Hzg. Christian Ludwig von Braunschweig-Lüneburg an Joh. Oxenstierna. Hannover
1644 April 30/Mai 10
J: 262–263; 306–307’ Landgräfin Amalie Elisabeth v. Hessen-Kassel an den Deputations-
tag in Frankfurt. Kassel 1644 April 30/Mai 9
L: 265–265’, 267; 309–310 Christian IV. von Dänemark an Bürgermeister u. Rat von
Lübeck, Hamburg und Bremen. Kopenhagen 1644 März 10/20
Antwort auf deren Schreiben vom Februar 12/22, worin sie wegen ihrer Handelsinteressen
auf Frieden mit Schweden drängen. Beschuldigung Schwedens, trotz dänischer Bemühungen um
Frieden im Römischen Reich Dänemark überfallen zuhaben. Angesichts der schwedischen Gewalt-
tat und der früher von Schweden angenommenen dänischen Interposition kann Friedensangebot
nicht mehr von Dänemark ausgehen. Frankreich u. Niederlande haben Vermittlung angeboten.
Bedenken dagegen, da Schweden unrechtmäßigerweise Frieden nicht aufgesagt habe.
M: Avise [ fehlen ].
N: 268–268’ [Nr. 159] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster Mai 14/24