Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
456. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1648 November 26/Dezember 6
Münster 1648 November 26/Dezember 6
Ausf.: DG 13 fol. 1154–1160.
Bestätigung des Eingangs des Friedensvertrages in Stockholm. Ankunft der kaiserlichen Ratifika-
tion in Münster, Warten auf die übrigen Ratifikationen. Burgundischer Protest gegen den kaiser-
lich -französischen Vertrag. Verzögerung des spanisch-französischen Vertragsabschlusses wegen
fehlender Vollmacht Bruns. Kaiserliches Restitutionsedikt. Restitutionsbitten verschiedener
Stände. Schwedische Quartiere, Restanten und Garnisonen. Wrangels Marsch nach Franken. Be-
schwerden der Stände über zu hohe Einlagerungslasten. Äußerungen des bayerischen Gesandten
über Erfüllung der Vertragsbestimmungen und das zukünftige Verhältnis der Stände zum Kaiser.
Druckexemplar des schwedischen Vertrages. Schwierige Verhandlungen mit Kurbrandenburg
über Grenzfragen in Pommern. Osnabrücker Kapitulation. Gegenbericht der Osnabrücker evan-
gelischen Stände. Schreiben an Kurfürst Carl Ludwig von der Pfalz. Portugiesischer Protest ge-
gen die Nennung Philipps IV. als König von Portugal im schwedisch-kaiserlichen Vertrag. Äu-
ßerungen des Herzogs von Lothringen. Waffenstillstand der Armeen in Böhmen. Empfang der
Reichslehen durch Schweden.
Med posten för 8 dagar sedan finge vij ifrå Eders Kungliga Majestät vij dess
allernådigste advertissementsskrifvelsse om Gustav Hansons öffverkomst
medh instrumento pacis.
Igåår vore de keijserlige gesanter här hoos oss och goffvo ibland annat att
förståå, ded dee allareda hade bekommit den keijserlige ratificationen väl för-
varet och omslagen medh rött sammet och gullgaluner. Men att dee inthet
ähndå hade henne öpnat eller läsit.
Vij berättade dem om Gustaff Hansons öffverkomst och sade oss förventa
hans återkomst med Eders Kungliga Majestäts ratification medh första. Hvil-
ket och nu hela conventen gör medh längtan. Aff Frantzösiske ratificationen
höres elljest inthet ähnnu, dock förmodar och greff Servient, att hon inthet
varder utheblijffvandes.
Hvadh den Burgundiske gesandten här haffver låtit för een protestationskrifft
uthgåå moot caesareo-Gallicam pacem, fogas här hoos tryckt. Dee keijserlige
låss högt improbera samme skrifft och tesmoignera een stoor displicents där-
öffver . Haffve och låtit upsökia alle exemplar och förbudit booktryckiaren,
att tryckia flere. Men ded holles aff störste delen för ett maka rådh och att
ded allenast skeer pro forma, efftersom Keijsaren och Spagnien i thet nerme-
sta väl förstå hvarandra och deras interesse ähr så sammanvekladt och
förknippade, att dee inthet lätteligen något göra nisi re prius inter se deli-
berata et ex composito, såsom förre tijders actioner och exempel klart nog
uthvijsa.
Eljest görs till Spanske freden medh Frankrijke inthet, eij heller kan något
göras ob defectum potestatis hoos Brun, efftersom han närmare ordre och
mandata förventar deels från Brussel, deels uthur Spanien. Den Venetianiske
ambassadeuren var här hoos migh, Johan Oxenstierna, i förgåår, till att son-
dera migh om något på vår sijda till verkets befordringh gjordes. Såsom jagh
nu inthet hade honom däröfver något att berätta, så förnam jagh och aff ho-
nom , att inthet heller aff honom eller nuncio något vore därtill gjort, och gaff
han effter sidh vanan dee Frantzöske skulden, säijandes: Gli Francesi non
vogliono la pace. Ehuru det ähr, så förnimmes lijkväll, att innan kort något
skall kunna till saken göras, i synnerheet efftersom Brun alle dagar förventar,
som offvanbemält ähr, närmare mandata. Vij vele effter Eders Kungliga Ma-
jestäts allernådigste befalningh så mycket här affbijda och hjelpa till hvad vij
kunne, att dee begge höge potentater måge och kunna blijfva förlijkte.
Det edictum, som Keijsaren in puncto restitutionis haffver låtit uthgåå, fogas
här hoos copialiter sub cancellariae Moguntinae sigillo B vidimerat. Det ähr
eljest publicerat i Rijket och här publice affigerat allom till effterättelse. Men
inthet höres ähnnu aff, att någon skall vara fullkomligen restituerat. Största
delen göra sigh den inbilningen, att restitutionen otviffvelactigt numehra
skeer, och alt effterhanden intra ratificationem, så mycket dee keijserlige an-
gåår , lärer följa.
Hvadh Eders Kungliga Majestät vidhkommer, så blifva vij aff åthskillige be-
sökte om skrijfvelser till commendanterne om ämpterne, intradernes och alle
rättigheters restitution och mena, Eders Kungliga Majestät såväl som Keijsa-
ren och status inter se vara obligerat därtill ex capite amnestiae et gravami-
num . Aff sådant fundament söker bispen aff Ossnabrügge sin restitution i
stifftet Ossnabrügge, item Churcölln amptet Vechte. Den Würtembergiske
gesanten hafver på sin herres vägnar hollit an om een stad och ampt, Ober-
kirck benembdh, som aff commendanten i Benfeld ähr allenast, till att desto
bettre driffva contributionen uth, besat. Bispen hafve vij uppehållit medh ca-
pitulationem , som bör vara richtigh ante restitutionem. Churcölln hafve vij
svarat oss ähnnu aff ingen restitution förnummit, hvarföre icke heller Eders
Kungliga Majestät framför andre därtill medh skähl kunna stringeras. Den-
samma ähr den Würtembergiske gesanten och svarat. Aff andre haffve vij
ähnnu inthet förnummit.
Vore commissarier, som om quarteeren här i negden sampt restanterne och
garnisonerns verpflegung här ähr tillsammans, att afftala medh dee keijserlige
och ständerne, haffva ähnnu inthet kunna komma till richtigheet. Greff Wol-
demar haffver nu quitterat på vårt starcke anhollande stifft Minden och våra
quarteer. Om nu någre troupper från hufvudarmeen komma hijt i dee West-
phaliske quarteren, dedh ståår till tijden och generalissimi Furstlige Nådes
disposition och förordningh.
Vij haffva ifrån Hans Furstlige Nåde sedan ingen avis hafft, men väl ifrån
feltmarskalcken Wrangel, att han medh sitt underhaffvande corpo i Francken
sigh hafver fördeelt och i person ähr till Hans Furstlige Nåde forrest till Eger.
Vij venta, att ännu något ifrån Hans Furstlige Nåde skall inkomma. Och
tviffle vij inthet, att Hans Furstlige Nåde såväl som feltmarskalken Wrangel
städes Eders Kungliga Majestät berätta tillståndet och förloppet vidh ar-
meerne .
Ständerne taga myckit på, att besvära sigh öfver inlogeringen i creitzerne och
förmena solutionem I. termini villa på thet sättet falla impossibel. Men det
kan fuller inthet ändras medh quarteringen, ehuru det och blifver medh solu-
tionen . Ty sedan som herr generalissimi Furstlige Nåde hafver varit förorsa-
kat , att quittera Pragh, feltmarskalken Wrangel, för feel på vivres och för
andre orsaker skull, att gåå uthur Beyeren och Öffverpfaltz, synes fuller, att
inthet annat medel till quarteer finnas för armeerne ähn det, som feltmarskal-
ken nu angrijpit hafver. Om feltmarskalken torde tanto elargera tropperne,
kunde det fuller vara ständerne mycket till lijsa. Men thet synes icke aldeles
rådeligen, att förvidga sigh alt för myckit. Men efftersom detta värket ähr till
herr generalissimi Furstlige Nåde gottfinnande remitterat, altså vele vij och
Hans Furstlige Nådes sentiment och afftaal medh dee keijserlige generaler
affventa. Hvadh eljest jagh, Johan Oxenstierna, hafver till Hans Furstlige
Nåde låtit i desse dagar för een skrifvelse affgåå, finnes sub littera C.
Dee Churbeyerske gesandterne vore rätt nu här hoos migh, Johan Oxen-
stierna , och brachte ifrån churförsten och churförstinnan bijfogade (som dee
sjelff kallade) gratulationsskrifvelser öffver freden till Eders Kungliga Maje-
stät , medh begäran, att dee måtte Eders Kungliga Majestät medh posten blifva
aff oss tillskickade och bestelte. Dee frågade där hoos ganska flitigt, om armi-
stitium på ale sijdor hoos armeerne vore solenniter publicerat. Tesmoignerade
och churförstens sincere intention, att praestera och i värket stella, hvadh slu-
tet vore. Om restitutionen ex capite amnestiae på deras sijda bode dee migh
helt och fast migh vela försäkra, att inthet manquement finnas skulle. Dee
mente och, att Keijsaren nu så fattat vore, att han icke allenast restitutionen
inthet skulle kunna pro praesenti undflij, uthan och att han inthet så hastigt
skulle löpa (som man säija pläger) nisse i näsan. Eders Kungliga Majestät
skulle härefter noghsampt förnimma, huru ständerne inthet mehra vorde sigh
aff huuss Österrijke eller Keijsaren låthandes tribulera, fixera och medh näsan
omföra, som härtill skedt ähr, och effter deras sinne mente dee, att Keijsaren
häreffter skulle danza effter deras pijpa och göra, som dee funne gott och
icke, som han ville. Annat hafva dee Beyerske inthet förebracht.
Instrumentum Suecico-caesareum gåår nu här hoos tryckt.
Medh dee Brandenburgiske ähr verket inthet vidare kommit, ähn att dee een
gångh oss hafva besökt och aff oss skriffteligen svar begärat på dee puncter,
dee oss tillstelt haffva och jagh, Johan Oxenstierna, sist öfverskickade. Vij
hafve dem muntligen därhän svarat, att vij puncterne funne så beskaffne, att
vij här inthet öffver dem oss i någon handel kunde medh dem inlåtha. Ty vij
först och frampst churförsten inge praetensioner bestode, eller på Vorpom-
meren eller dee öhrter Eders Kunglige Majestät vore loco satisfactionis tillac-
corderade , ded vore sigh uthaff ett eller annat fundament. Man hölle fult och
fast för aftalt saak, att churförsten och heela churhuset och marggreffver aff
Brandenburg, dee sigh genom detta fredzslutet begiffvit hade, som och sant
ähr, och inthet synes att vara rådligit, att låta komma in controversiam.
Gräntzeföreningen vore ähnnu icke sked, uthan måste necessario in loco aff
därtill förordnade commissariis på både sijdor, medh hvilka och best kunde
föraffskedas dee minutiora, som uthi fredzslutet ähr om förmält; och i syn-
nerheet om ded Eders Kungliga Majestät som een hertigh aff Vorpommern
ännu kan haffva att praetendera på Hinderpommeren, hvilket fuller till een
deel vore afftalt, men och till een deel ähnnu syntes böra klarare föraffskedas.
Det ähr dem och illa occasione om Kolbitz, Piritz och Lökenitz, dock per
discursum, förebracht vordet, hvadhsom Eders Kunglige Majestät oss nådigst
haffver behagat att befala. Men dee ähre häröfver något altererade vordne och
stelt sigh temligh difficil. I synnerheet hafva dee sökt underhanden att settia
oss Servien på halsen igen, som dee förr gjorde medh d’Avaux, då denne sa-
ken om Pommeren tracterades. Men Servient vill inthet mängia sigh theruthi,
hvilket och best ähr. Huru vij nu vijdare medh dem kunna tillrätta komma,
fåå vij see. Oss tyckes best, att låthan den saken komma på een affhandlingh
circa restitutionem locorum vel evacuationem praesidiorum. Vij vele inthet
förmoda, att den saken skall kunna removera commutationem ratificationum.
Ty vij oss dee tanckar göra, att Rijkzständerne igenom lära dem anliggia, att
dee icke kunna medh skähl för thenne orsaken densamma remorera. Men så
måste tijden lära, hvad häruthinnan sigh kan tilldraga.
Medh Ossnabrüggiske capitulationen ähr dät därhän kommit, att dee keijser-
lige igåår oss tillbract deels muntligen deels in scripto någre regulas, som bij-
lagan uthvijsar, förmedelst hvilke dee mena den saken om determinationen
parochorum in episcopatu kunna affhjelpas och per consequens capitulatio-
nen snart förfärdigas. Vij haffva dem taget att communicandum cum interes-
satis och förmena imårgon igen att komma med dee keijserlige häröffver till-
samman .
Hvadh eljest dee evangeliske i stifftet hafva för een gegenbericht gjort upå
det, som capitlet för någon tijdh ingaff, ähr och här hoos fogat littera F.
Hvadh vij hafver skrifvit pfaltzgreff Carl Ludwighz Churförstlige Durch-
laucht till, ähr och copialiter härbij fogat littera G.
Portugisiske gesandten här, Pereira de Castro, var för någre dagar sedan hoos
oss och gaff oss förstå, huru såsom honom uthur Holland berättat, att där
tryckes instrumentum caesareo-Suecicum medh caesareanorum annecterade
protestation, att dee aff ingen annan rege Lusitaniae viste, ähn Philippo 4to
rege Hispaniarum. Effterdy nu vij honom tillförende hafva berättat, oss ingen
sådan protestation haffva admitterat, myket mindre tillståt, att hon skulle in-
sereras instrumento pacis, så haffver han förmedelst een schrifft, som copian
här hoos littera H uthvijsar, aff oss ett testimonium suae vigilantiae et diligen-
tis solicitationis om denne saken begärat, det vij och honom gifvit, som bijla-
gon littera I förmäler, varandes ded sanningen till styr och lijkmätigt. Vij
hafva och om sådan falske tryck medh directorio Moguntino talt, hvilke
loffvat att hafva öga därupå, att dedt icke skee skall.
Dee Hessiske hafve oss gifvet part aff ett breff, som an deras uthskickade till
Paris uthur Brussel dem haffver tillskrifvit om hertigen uthaff Lotringens
discurser. Copian aff breffvet ähr här hoos, och hvadh een bemälte hertigs
favorit hafver skrifvit Croisig till. Vij hafve härom medh dee keijserlige talt,
hvilke hertigen hafva excuserat och oss ett hans breff till churförsten aff
Cölln vijst, hvilket och copialiter ähr här hoos. Vij varde tillseendes, huru
denne hertigen sigh nu vijdare varder comporterandes, och däreffter i våre
discurser rättandes. Mehra faller denna gången inthet före att berätta om.
PS: Rätt nu som breffvet skulle slutas, kommer oss ifrån generalissimi Furst-
lige Nåde skrifvelsse, daterat Kleine Seite Pragh den 13. huius, däraff vij för-
nimme armistitium vara emellan armeerne slutit, men dock ingen richtigheet
om quarteren eller ordine executionis et exauctorationis var träffat. Residen-
ten Klie hafver där hoos fogat ett breff till oss, som finnes här hoos in origi-
nali . Därupå vij oss för tijdzens kortheet skull referera måste ut in literis.
Om lhänets undfångande aff Keijsaren, som Eders Kungliga Majestät i dess
allernådigste skrifvelsse om förmäle, skall med nästa post fullkomlig effter-
rättelsse följa.
C: 1170–1173 Johan Oxenstierna an Pfalzgraf Carl Gustav. Münster November 24/ Dezem-
ber 4 (Nr. 451)
E: 1175–1176 Deduktion über die Religionsverhältnisse im Bistum Osnabrück. o. O. u. Tag
K: 1212 Rousselat de Hedinal an Krosigk. Brüssel 1648 November [13]/23
L: 1213–1213’ Der Herzog von Lothringen an Kurfürst Ferdinand von Köln. o. O. 1648
[Oktober 23]/November 2
1189–1195 Die schwedischen Gesandten an Pfalzgraf Carl Gustav. Münster 1648 Oktober
18/28 (Nr. 409)
1197–1198 Die schwedischen Gesandten an Wittenberg. Münster 1648 Oktober 19/29
1200–1200’ Erklärung von Bürgermeister und Rat der Stadt Münster betr. den Friedens-
schluß . [Münster] 1648 Oktober 25/November 4
1201–1202’ Die Deputierten der Reichsstände an die kreisausschreibenden Fürsten. Mün-
ster 1648 Oktober [17]/27