Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
211. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1644 September 2/12
211
Osnabrück 1644 September 2/12
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage B der Nr. 213
Ausstellungen an der kaiserlichen Vollmacht. Weisung für Besprechung mit den
französischen Gesandten darüber.
Knapper Bericht über gegenseitige Prüfung der kaiserlichen u. schwedischen Voll-
machten .
Vgl. ausführlich darüber [ Nr. 213 ] .
macht . Uthi henne hafve vij observerat, 1. at i thenne, som the keijss:e här
hafva oss tedt, är Keijssarens stora tituln, men i then fullmachten, som gref-
ven af Nassow och Woldmar hafva vijst åt Frantzoserne i Munster, är Keijs-
sarens mindre titul. Uthi Hamburg hafver jag, Salvius, med flijt sökt, at
then stora Keijssarens titul måtte införas, på thet Keijssaren ratione om-
nium suarum provinciarum måtte obligera sigh; 2. gifz Kongl:e Maij:tt
inthet praedicatum potentissimae, hvilken titul lijkväll Kongl:e Maij:tt för
af andere souverainer. Thetsamma är och uthlåtit i then Munsteriske full-
machten på kongen i Frankrijkes nampn och allena satt serenissimi et
Christianissimi titulus. 3. Få grefven af Auerssberg och Crane i thenne full-
machten inthet meer än qualiteten af keijss:e commissarier, som hafva ple-
nam et sufficientem potestatem till at tractera; men inthet kallas the legati,
hvilket synes böra skee, såframpt the villia af andre hafva igen then titulen,
ähran, respect, säthe, rang sampt hvad annat, som keijsse:e gessandter kunna
praetendera på. Om icke the orden kunna achtas für lijka gyldige, som kalla-
des the legati, i thet ther står: congrediendumque nostro nomine etc. 4. Uthi
begynnelssen och narrationen af fullmachten blifva bägge sijdors allierade
mentionerade, men i dispositivet och när them confereras sielfva machten at
tractera, så blifver thet uthlåtit. Vår fullmaht är och nästen så fatt och synes
kunna passera, efter adhaerentes och foederati hafva i kraft af praeliminar-
sluttet och Keijssarens leigd macht at comparera. 5. Kalla the oss adversam
partem, hvilket ordesätt marggraf Sigismund, när han tracterade med sahl:e
h:r Steen Bielke, hafver begärat måtte uthlåtas af vår fullmacht, hvilket och
är skedt, men i the keijss:s fullmacht är thet tvertemot infördt.
H:r residenten ville derföre nu sökia audience hoos the Frantzöske lega-
terne och 1. berätta them, att ehuruväll legati caesarei hafva härtill sökt un-
danflycht och oppehållit tractaten in favorem regis Daniae förebärandes, at
the ville vänta, at han måtte beskicka tractaten och här sitt interesse taga i
acht, hafva the lickväll thetta alt oachtandes på ofvanbem:te sätt sig prae-
senterat , som lijkt synes förorsakade thertill, mäst efter the härtill i thenne
compagnien lijten advantage hafver haft på een och annan ohrt, eenkanner-
ligen efter the inthet stoort kunna roosa af then expeditionen Gallas hafver
haft till Hollstein. Theribland och bredevidh kan 2. afskriften af then
keijss:ge fullmachten them communiceras. Uthaf thet tillfallet då och när the
komma till at läsa henne, så ville h:r residenten 3. observera och höra, hvad
the döma therom, och 4. så obiter och såssom af sig sielf discourera med them
om fauterne förebärandes, at vij inthet hafva hindt skrifva mycket therom
thenne gången. 5. Ville h:r residenten påminna hoos them, eenkannerlig
h:e Servien, at vij måtte få, som han oss här hafver lofvat, copian af then
projecterade och af parterne ther i Munster gillade fullmachten.
Uthur Paris skrijves, förmäles och i the ryckte Holländske adviserne vide-
turque verisimile, at S:t Romain hafver bracht med sigh ratificationen på
samme ther i Munster avouerade fullmacht. Servien talte fuller moot oss,
som ville han nu först sända henne åstadh at blifva ratificerat; men h:r re-
sidenten kan taga lijka såssom positum och förvisso, at hon är ther, och
altså 6. höra uth hoos them, först theras sentiment öfver thet som ofvantill
är mält och så de tempore commutandorum procuratoriorum. Efter och
7. thet nu meer och meer skrijder till sielfva värket, så voret gott, vij kunde
få något säkrare och genare, än härtill är skedt, sända våre breef och vänta
Kongl:e Maij:tts uhr Sverige, förthenskuld och thet at obtinera ville h:r
residenten föreslå hoos legatos Gallicos, at, emedan bägge tractaterne bör
hållas för een, gå pari passu och hindren, som här och thär förefalla, afficera
then eene och andre, om icke till at förekomma the obstacula, som commune
tractantium interesse kunne förefalla af then ovisse och långe vägen, vij må
hafva roo för thet Danska kriget, legati partium och mediatores i Munster
måtte vella skrifva till kongen i Dannemark och honom förmå till at gifva
uth pass till siös för itt par Svänske galleyer, som kunde gå af och till medh
brefven och till landz förpassa Svänske courrierer, hvilka fritt och obehin-
drat kunna reesa genom Dannemark med våre breef. Om tractaten angår,
lärer thet blifva een lång väg at sända brefven norr omkring, som vij i för-
ledne vinter hafva försökt.
Om feldtmarskalken hafve vij sedan vårt sidste inthet förnummit. Talet går,
att han hugger efter Gallas…