Acta Pacis Westphalicae I 1 : Instruktionen, Band 1: Frankreich - Schweden - Kaiser / Fritz Dickmann, Kriemhild Goronzy, Emil Schieche, Hans Wagner und Ernst Manfred Wermter
DIE SCHWEDISCHEN INSTRUKTIONEN (1636–1641) BEARBEITET VON ERNST MANFRED WERMTER : 13 Memorial für Johan Adler Salvius Stockholm 1636 April 28/Mai 8
Memorial für Johan Adler Salvius
Dieses Memorial hat Salvius selbst im Auftrage des Reichsrates entworfen. Über die Beratungen
seit April 22/Mai 2 vgl. SRP VI S. 181ff., 192; S. Lundgren S. 135ff.; S. Arnoldsson
S. 264. Das Memorial fand 1636 Juni 22/Juli 2 seine Ergänzung durch das Nebenmemo-
rial , das Oxenstierna kurz vor seiner Heimreise Sten Bielke u. Salvius übergab ( AOSB I 15
Nr. 310 S. 557ff.).
Stockholm 1636 April 28/Mai 8
Memorial öffver the ährender, som Hennes May: tt haffver allernådigst
ombetrodt hoffcantzlären Salvio i Tyschland att förrätta. Datum Stockhollm,
den 28. Aprilis anno etc. 1636
1. Salvius skall göra sigh hastigt färdigh, stiga på thet honom tillordnade
skep och ryckia thermedh genast på Strålsundh eller hvar han rijkzcantz-
lären finner.
2. Tijtkommande skall han öfverlefrera rijkzcantzlären, hvadh breff
honom medgifne ähre och ther brede vidh berätta orsaken, för hvar skulld
Hennes M:tt honom för denna reesan så hastigdt tijt uthsendt haffver.
3. Orsaken är denna, at, effter Hennes May:tt hafver heemfordrat rijkz-
cantzleren och lijkvist gerna vill haffva fridztractaten befordrat, hvartill
Hennes M:tt inga förtrogne Svenske män hädan mista eller af them theruthe
äre employera kan, som icke dessföruthan i andre tienster äre högt behind-
rade , at han Salvius fördenskulld till den ända sigh theruthe med all flijt och
trooheett skall bruka låta.
4. Ähr altså hufvudhintentionen aff Salvii commission, att, så myckett
görligitt ähr, efftertrachta och sigh högst beflijta, thet emellan Keysaren och
hans assistenter sampt Hennes M:tt och Sveriges chrona ju förr ju heller en
reputerligh och säker fridh ahnrättas och heembringas må.
5. Reputationen holler Hennes May:tt thermedh vara skiedt till nöije, när
fridzinstrumenten oprättas i Hennes M:ts och Sveriges chronas nampn på
den ena och i Keysarens sampt Römische rijkzens nampn på den andra sidan
effter sätt och form, som aff Chursachsen i sitt sidst öfverskickade concept
författadt ät
Dieses Konzept wurde im Reichsrat 1636 April 21/Mai 1 mit den in Art. 22 (vgl. S. [ 208 , 41 ] )
genannten Schreiben der Kurfürsten v. Sachsen u. Brandenburg verlesen; vgl. SRP VI S. 179. Vgl.
auch das »Parchimer Projekt« (1635 Nov./Dez.), das bereits einen Friedensvertrag zwischen
dem Kaiser und Schweden vorsah – im Gegensatz zu den anfänglichen Bemühungen Kur-
sachsens , Schweden zu einem Anschluß an den Prager Frieden auf Grund einer Spezialdeklaration
zu bewegen. Vgl. E. Dürbeck S. 99ff. Der Text des »Parchimer Projekts« in AOSB I 14
S. 316.
6. Reputerligast vore thet fuller ock, att i friden begripes 1. Hennes M:ts
allierede, serdeeles Franckrijke och the Tyska ständer, som i den Pragische
friden utslutne ähre, 2. alla, som haffve tiendt i detta kriget sedan anno etc.
1618; och vill Hennes M:tt, att ther ännu skall arbetas med flijt opå. Men
kan thet ingalunda genom tractater och med goda erhollas, så achtar Hennes
M:tt onödigt och fåfengdt och sigh icke skylldigh vara, på sin egen fahra och
kostnad allena att föra krigett för theres skulld, serdeeles efter Franckrijke
à part nu söker sitt bästa genom egne tractater i Italien medh Keysaren och
Spagniern
can eller andra, som sedan åhr etc. 1618 in till anno etc. 1630 moot Keysaren
tiente, Hennes M:tt föga vedkommer, uthan när alla the, som hafva tient
Hans K. M:tt i detta krigh sedan anno 1630, blifva inbegripne, må theropå
fridhen, så myckett denne punchten vidkommer, i Gudz nampn slutas och
sådant hoos ofvannembde intressenter medh thertill hörige skääl excuseres
Bezüglich Amnestie, Satisfaktion u. Contentement vgl. Hauptinstruktion (1641) Artikel 31–
32, 33–42 und 43–47, unten S. [ 247 , 4 ] – [ 254 , 9 ] ; dort auch Konkordanzen zu den einschlägi-
gen Artikeln der Instruktion u. Memoriale von 1636 und 1637.
7. Säkerheeten af friden belangande vore fuller bäst, 1. att Keysaren rati-
ficerade , hvadh slutedt bleffve, 2. att thet samma på en rijkzdagh eller ådt-
minstonne churfurstendagh i rijkett approberedes, 3. att man finge någon
real försäckring i händerna vid siökanten. Ähr icke detta sidsta att erholla,
då må man stå på the tu förre; och hvar eij thet andra gå kan, då endtligen
contentera sigh med thet första allena, såsom thet i Chursachsens sidst aff-
skickade instrument är författadt .
8. Och på thesse tvenne punchter, reputationen och säkerheeten, holler
Hennes M:tt mästa substantialia pacis för denna reesan bestå.
9. Hvadh the öffrige två punchter vedkommer, hvaropå saken sigh äntligen
mäst synes stött haffva, nembligen Sveriges chronas satisfaction och sol-
datescans contenteringh, theröffver ähr thetta Hennes M:ts äntliga meeningh:
10. Först skall man stå therpå att begge desse poster hvar för sigh
serdeeles erholles, nembligen att Hennes M:tt skeer een billigh satisfaction
för sijn giorde assistentie och krigzkostnadh, efftersom alla alliancer emellan
Hans Kongl. M:tt höglofligst i åminnellsse och the Tyska ständerne oprätt-
ade inneholler therhoos, att the Tyska ständerne taga på sigh at contentera
all den soldatescan, som nu under Hennes M:ts och Sveriges chronos
nampn theruthe tiena.
11. Ther nu tijden och flere omständer sigh så anlåte, at man syntes begge
desse tingh erholla kunna, då må man drifva satisfactionen så högdt man
kan och doch endtligen contentera sigh medh thet, som erholleligitt ähr; och
ther icke allt content erleggas kan, då låte sigh affinna medh visse terminer
och sökia i medler tijdh att beholla Wissmar eller Strålsundh medh så
myckett land theromkring skee kan till underpant.
12. Ther ock the Tyska ständerne ther brede vidh på sigh taga at conten-
tera soldatescan, så måge officererne thertill dragas och med them tracteres,
som nogast och bäst skee kan.
13. Men äre icke desse begge poster divisim at erholla, uthan the vele
giffva en summa peninger för alltt tillhopa, (efftersom i churfursternes
skrifvellsser
Vgl. S. 208 Anm. 1 und Art. 22 S. [ 208 , 5 ] .
sedan räckna både för chronans satisfaction och soldatescans contento, så
kan man först vijsa den obilligheet och disproportion therunder sticker, i
thet att en sådan summa platt inthet förslår till soldaternes afbetalningh
allena, myckett mindre att Hennes May:ts och chronones reputation lijk-
mätigdt vore een sådana näfvelöhn att emottaga för dess inaestimable kost-
nad och skada .
14. Men ändtligen ther man ju sijr inthet vijdare nåhs kunna, må man låta
falla praetensionen på bemällte satisfaction och contentera sigh i den staden
medh försäckringh aff vänskap och godh naborskap och låta thet tå sedan
ahnkomma på soldatescans contenteringh allena.
15. Och medan således inthet öfverbliffver mehr än bemälte blotta soldates-
cans betallningh och afskaffande, så må thet ock i den punchten ändtligen ther-
vidh bliffva, at the Tyska ständerne ställa them till fridz på sätt och vijss the
thet sielffve bäst och beqvämast göra och öffver accordera kunne och ther-
medh slutes friden.
16. Men effter Hennes May:ts stat ähr theruthe mycket besvärad med
monge creditorer och annadt, så skall doch vidh denna punchthen thet i acht
tagas, at all soldatescan, ingen nation undantagen, i ahnslaget inräcknes, och
at så väll the Svänska som utländska, Skottar och Tyskar, contenteras. Ther
brede vidh observerandes, at ständerne måge siellffve sökia med hinvissnin-
gar eller huru the bäst kunne at till sigh taga och tillfridzstella alla utländska
trouppar. Men hvadh på the Svänska troupparna pro rata kan löpa, at Hen-
nes May:ts commissarier sökie thett strax fullt uth at bekomma content, på
thet at man theraff kan betala creditorerne theruthe och i den staden conten-
tera the Svenska här hemma, när Gudh vill the öfverkomma medh in-
rijkes medell.
17. Skulle ock till dett sidsta icke skee kunna, att Tyska ständerne toge
all soldatescans betallningh på sigh allena, hvaropå doch till det högsta
bestås och drifvas moste, då, förän friden derföre tillbakers bliffva skulle,
må doch entligen härvidh bliffva, att the contentera alla fremmande och
Hennes May:tt betalar sedan sine creditorer och then öfrige militien sielff.
18. Och detta ähr alltså Hennes May:ts yttersta meeningh och förkla-
ringh , hvarunder Hennes May:tt seer sigh icke gå kunna i fridens substan-
tialier .
19. Och moste fuller commissarierne beflijta sigh i hvar puncht af the
ofvanbe:te at erholla thet högsta. Men ther icke annars skee kan, måge the
äntligen tryggeligen häruppå sluta; restituerandes thereffter icke allenast,
hvadh vij op i Tyskland besittie, uthan hvadh vij ännu i Pommern och
Mechelburgh innehaffve, hvart till sin förra behörlige herre, och skaffandes
sedan follckedt, artilleriet och ammunitionen medh skep, fahrkoster och
hvad annadt theruthe hijdt hörer ju förr ju heller hijdt öffver.
20. Modum procedendi i allt thetta och media, huru man till denna inten-
tion skall bäst kunna komma, den skiuter Hennes M:tt till rijkzcantzlärens
godhfinnande och information sampt Salvii och theres, som medh honom i
commissionen brukade bliffva, egen discretion at captera och nyttia, effter-
som personernes humeurer och hvars och ens interesse sampt tijdens och
sakernes förandringh medh flere circumstantier them subministrera kunne,
så att allt med gott maneer, respect och beskedenheet må tillgå och aflöpa.
21. Går nu then berammade tractaten för sigh i Lübeck, så skall Salvius
medh hvem richzcantzlären gott finner honom att conjungera tijdt reesa och
anten såsom subdelegat eller som Hennes M:ts och chronones immediat
legat sigh ther praesentera, efftersom richscantzlären för bäst anseendes och
tractandi modum honom föreskrifvandes varder.
22. Går ock icke then fortt eller ofruchtsampt aflöper, då skall Salvius
reesa till både churfursterne Brandenburgh och Sachssen och hvad flere
ständer nödigdt kan synes och thereffter, såsom rijkzcantzlären honom ock
theruthi modum föreskrifvandes varder, alla manerlige medell sökia till
ofvanbe:te hufvudhintentions erhollande; tagandes occasion af the svar,
som Chursachssen af den 28. Feb. och 5. Martii och Churbrandenburgh af
den 8. Martii sampt flere ständer
Fallckenbergh i vinters besökte, Hennes M:tt nu tillskriffvitt haffva .
23. Och medan summan af alla offvannembde svar går theropå uth, 1. att
the justificera theres affall och hostilitet moot oss, 2. kasta skullden och in-
vidien på Hennes May:ts och rijkssens officialer theruthe, 3. tesmoignera
inclination och hopp till een skääligh fridh ännu, 4. poussera Hennes M:tt
ock thertill och äntligen (5.) om thet icke accepteras, då protestera de futuris;
hvarföre skall Salvii proposition vara theraff tagen och therhän bequämmad,
1. att på theres excuser och beskyllninger behörligen svaras, Hennes M:ts
och rijkssens oskulld och meriter justificeres, Hennes May:ts officialer, så
myckett med skääl och behöör skee kan, vindiceras frå alla calumnier och
injurier, Hennes M:tts benägenheett till een skälig fridh contesteres och
äntligen, att Hennes M:tt så theraff som aff theres egen contesterade be-
nägenheett till dett samma haffver denna legation till them afferdat att för-
sökia , om ännu några tilldrägelige medell kunne öfrige vara, at förekomma
all vijdare evangeliskt christet sampt religions- och bundzförvanters blodz
utgiutellsse och landförderff, alltt therhän lämpandes, att sådandt mere ähr
skiedt af den affection, som Hennes M:tt drager till theres och then all-
männa evangeliske statens redressement än äfven af någon annan orsaak.
24. Och dette är så in genere, hvadh Hennes M:tt vill, att theropå svaras
och hvart man thermedh syffta skall. Men huru propositionen in specie hoos
hvar och en lämpas och hvad particular argument vidh hvar puncht brukas
skole, theröffver skall Salvius taga information af rijkzcantzlären och thet
öfrige efter egen discretion och trooheett förrätta, vinläggiandes sigh, at
bringa saken till tractat igen och, såsom sagdt ähr, till itt tilldrägeligitt,
fridligitt afflop.
25. Creditiffver och fullmachter äre honom öffver alltt medgifne, them han
effter nödtorfften bruka kan.
26. Ther ock rickzcantzlären hastigt reeser uhr Tyskland, skall Salvius allt
flitigdt communicera medh her Steen Biellcke och hans consilier i ett och
annat bruka och föllia.
27. Han skall ock icke underlåta att correspondera medh fäldtmarskallck-
arna , hvadh communicabelt ähr, och offta avisera hijt till Hennes M:tt,
hvad i een eller annan motto förelöper och förrättes och, hvad hopp eller
vanhopp till ett eller annat kan synes, thet flijteligen optäckia.
28. Så länge något hopp är, at bringa saken till fridligitt afflop, skall han
bliffva theruthe och på alle behörlige maner och örter sådant forttdrifva.
Men ther allt hopp till friden affskärs, så må han begifva sigh hijdt heem igen.
29. Ther honom i medler tijdh någott brister i medlen till att leffva och
alltt thette förrätta, skall han theruthinnan bliffva undsatt aff rijkzcantz-
lären eller i hans frånvaru aff her Steen Biellcke till sijn behörlige nödtorfft.
Uppå högstbe:te H:s K. M:ts vägner af H:s K. M:ts sampt Sveriges
rijkes respective förmyndare och regering underskrifvitt.
Gabriel Oxenstierna Gustaffsonn Carl Gylldenhielm
Sveriges dråttz riksammiral mpp
Clas Christersånn Hornn mpp
i rigsmarskens stelle
Pär Sparre uthij Gabriel Oxenstiern
rijkzcantzlerens stelle mpa frijhärre till Mörrby och Lind-
hålm mpp S. r. skattmästare etc.