Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter

18
1643 August 1/11. Et merker jag aff Din schrijffvelse, ded du uptager någre
19
saker, som passera, medh offence och tycker alt ded som skeer, at vara Dig
20
disreputerligt. Kan fuller hendha, at Dins socii humor och actioner giffva Dig
21
orsak och tillfelle till eftertenkiande och mishag. Men så moste jag lijkväl ded
22
seija som Din fader, at i sompt kantu fuller haffva skäl at icke troo för väl,
23
men så fahr Tu lijkväl vilse i månge motto. Du schrijffver Dig solliciteras af
24
feltmarskalken at disponera Salvium til penningeadsistence och subsidiernes
25
erlägning, ded Du menar Dig lijten heder vara. Så schrijffver Du och, at S[al-
26
vius] formalizerar öfver ded orded caput legationis och at Dig tycker best, ded
27
han drager til Osnabrygge at beställa om logementerne etc. Käre Son, mig
28
ähr ledt, ded jag sijr Dig således at döma om saken. Skulle ded vara Dig en
29
vanheder at disponera en annan til penningeuthlagning? Din commission ähr
30
rettat på fredztractaten eller interimsvijs på Pomerns redressement; och ähr
31
därvedh ingen annans embete heller commission uphäffven eller förandradt.
32
S[alvius] hafver så nu som tilförende med sine vahnlige ährenden at beställa,
33
däriblandh subsidiernes infordring och disposition efter giffven ordre
34
honom ähr fortrod och continueret, och Dig ingen ting hvarken gifver
35
heller tager. Ähr ded mig ingen skam, ja ähr ded Hennes M:t vår drotning
36
ingen spot at solliciteras aff feltmarskalken till at disponera S. därtill, som
37
något mehra haffva at seija, huru skulle ded Dig tydes till spott? Icke ähr ded

[p. 15] [scan. 47]


1
Dig en vanheder, at Dig icke en frij disposition ähr giffven öfver alt. Och om
2
Du rett vore betenkt och hade däraff så myken experience som jag, skulle Du
3
intet åstunda, men vara gladh, ded sollicitationen intet directe gåår på Dig,
4
utan Du bedes befordrat hos andre, så at om Du ded veest rett at menagera,
5
skal tacken och hedern blijfva Din, om något uthrettes; men om ded recuseras,
6
invidien och odium at falla på en annan uthan Din skuldh. Foruthan ded så
7
veestu väl, at ock här hema iblandh regeringen hvar hafver sit embete, och
8
hvar doch nog uthij sit at göra, och at ingom någon vanheder derföre
9
tilvexer, at han understundom måste bedja en annan, ja inferiorem därom. I
10
lijke motto veet jag icke, hvadh ded ähr för en phrasis nyligen uppkommen,
11
som så ofta nembnes, caput legationis. Ded kan fuller honoris ergo så
12
nembnas, men icke äffven aff Dig sielf. Jag hafver i min tijd månge lega-
13
tiones och commissioner förträtt och forrettedt, understundom ensammen,
14
understundom collegialiter medh andra. Mest hafver jag hafft fremsta
15
ställedt och lijkväl någre gonger hafft andhre för mig; men om capite
16
legationis eller commissionis hafver jag intet heller litet hört och hafver
17
fuller i begynnelsen ståt frembst och en annan nedrigare haft directionen,
18
men och understundom ståt mit uthij och doch fört directoriumet. Här
19
hema veest Du, at regeringen föres aff 5 och ingen hafver mehr at seija ähn
20
den andhre. Jag vil fuller hedra drotzeten at kalla honom principem senatus,
21
men derföre hvarken vijka honom, och om han sielff vil berömma sig
22
däraff, rådes jag, at ded goffve honom lijten respect. Du och de andhre
23
commissarierne til fredztractaten ähre colleger eadem potestate in illo
24
actu et eadem dignitate, allenast at I stå differente loco; och vore better,
25
at I inbördes ährade hvarandhre, ähn som så otijdigt dömma en sådan saak.
26
Där ock något vanitatis förelupe, vore bettre, at Du såget och låtes intet
27
merkia, men medh firmo consilio et opportuno affvende alle olägenheeter.
28
Jag må bekenna emot Dig som min son, at dette mig misshagar, och ville
29
gärna, at Du skulle vara realer än låtha Dig aff sådane små handlingar
30
movera. Tro säkert, at hvadh här befales skeer medh resolution och med
31
skääl och at jag intet skal lijda Dig anmodas någon affront, nähr jag ähr
32
tilstädes, uthan ähr öfver Din heder jalouser ähn öfver min. Men at Du
33
sielff dömer om sakerne något selsampt och considererar Dig sielffva
34
intet, ded moste jag påminna Dig, men kan annorlunda intet bettrat. Aff
35
samma fundament kommer här, ded Du urgerar, at Salvius skulle föruth
36
resa till Osnabrygge, lijkesom ingen vore, som eliest kundhe laga där et
37
bordh heller benk till uthan han. Och kan jag fuller besinna, huru han skall
38
döma om Din intention, när han sijr Dig vela haffva sig til en förare. Ded
39
vore gott, at hvar dömdhe en annan aff sig sielff, så committerades intet
40
sådane errores. Jag schrijffver dette aff faderlig frihet och affection allenast
41
til Din underrettelse och beder och råder Dig, ded Du, som en sådan svår
42
saak hafver på dig, icke låther turbera Dig vedh sådane minutier, och där
43
Dig ähn möter något fortreteligt, at Du ded rett dömer och manerligen

[p. 16] [scan. 48]


1
til Din rette reputation hanterar. Jag hadhe väl mehra till at schriffva, men
2
posten löper nu på timan aff…

Dokumente